HFD: Mordhotad 19-årig asylsökande får inte skickas till Afghanistan

Den unge afghanska mannens liv skulle enligt Migrationsverket inte hotas i Kabul. Högsta förvaltningsdomstolen håller inte med. Enligt HFD ska mannen få stanna i Finland.

Mannen är hazar, en förföljd folkgrupp i Afghanistan. Trots att mannen är inte från Kabul ansåg Migrationsverket (Migri) att han kunde bosätta sig där utan risk att bli förföljd och försättas i fara.

Beslutet från HFD är ett så kallat årsboksbeslut. Det innebär att det har en viss prejudicerande tyngd.

Migri ansåg att 19-åringen både kunde resa till och uppehålla sig i Kabul. HFD gjorde en annan bedömning: Att mannens säkerhet och levnadsvillkor inte skulle vara tillräckliga.

"I princip kan en frisk, ogift och arbetsför man förutsättas uppehålla sig i Kabul även om han inte har släktingar eller övriga nätverk i staden", står det i utlåtandet. Den faktiska helhetssituationen enligt HFD är att mannen inte skulle klara sig. Han lider av allvarliga psykiska problem vilket försämrar hans möjligheter att överleva i Kabul.

HFD:s domslut slår fast att mannen inte kan tvingas återvända och enligt lagen därför borde få asyl.

42 000 dollar i lösensumma för systern

Helsingin Sanomat skriver att mannen som 16-åring anslöt sig till den afghanska armén för att kämpa mot talibanerna. Det här hade lett till hotelser och en kidnappningsincident och slutligen till mannens flykt.

När mannens negativa asylbeslut kom i Finland hade han bett sin syster skicka dokument för att hjälpa honom från Afghanistan.

Talibanerna hade då tagit systern och krävt lösensumma. Familjen betalade 42 000 dollar för systerns frigivning

Talibanerna hade då tagit systern och krävt lösensumma. Familjen betalade 42 000 dollar för systerns frigivning. Systern hade blivit våldtagen och torterad under fångenskapen. På grund av det här hade hennes heder befläckats. Hon vill inte ha med brodern att göra längre, skriver HS.

"I enlighet med Migris linje"

Enligt överinspektör Juuso Hyvärinen på Migri är det resultatet av många faktorer som lett till domen.

- Mannen har ingen arbetserfarenhet, inga resurser och lider av mentala problem. HFD uppmärksammade också att shiahazarerna lever osäkrare än majoritetsbefolkningen i staden. Allt det här tillsammans leder till HFD:s beslut.

- Utlåtandet om att man utgår från att arbetsföra män kan vistas i Kabul, även om de saknar kontaktnät i staden, motsvarar vår linje, konstaterar Hyvärinen.

Riktlinjerna för afghanska asylsökande och säkerhetsbedömningen av Kabul kommer nödvändigtvis inte förändras mycket på grund av domen, enligt Hyvärinen. Han påpekar att HFD:s årsboksbeslut ändå ger tilläggsdirektiv för hur förutsättningarna för den interna flykten - möjligheten att fly inom det egna landet - ska bedömas.

"Kommer att styra rättssystemet"

Ida Schauman, sakkunnig på Flyktinghjälpen, säger att beslutet är positivt.

- Det betyder inte att vi är i ett skede där vi skulle vara jättenöjda. Men det är ett steg i rätt riktning när det gäller afghaner, situationen i Afghanistan och afghaner i Finland, säger Schauman.

Schauman tror att det blir ett rättesnöre för rättsinstanserna i framtiden, och understryker att det är sällan HFD beviljar besvärsrätt, åtminstone i asylfrågor.

- Förstås är det här ett prejudikat men det är också ett avvikande från tidigare praxis när det gäller utvisningarna och när man kan tillämpa intern flykt och i vilka situationer.

- Det här är någonting som kommer att styra Migri men framförallt rättssystemet i framtiden. Det här är inte ett carte blanche för att inte utvisa personer till Afghanistan, men det för Finland närmare till exempel den franska nivån.

En fransk dom från april slår fast att Frankrike inte får skicka afghaner till Finland (finska), eftersom de då löper risk att skickas till Afghanistan. Enligt Dublinfördraget kan asylsökande skickas tillbaka till det EU-land de först registrerat sig i men den franska domstolen tyckte Finland är för farligt för afghaner.