Så äter du klimatsmart: "Köp närproducerat och laga din mat själv"

Jordbruk och matval hör till våra viktigaste verktyg för att ta hand om planeten, säger Ann-Helen Meyer von Bremen. Börja laga mat själv, och köp råvaror så nära producenten som möjligt. Till och med kött går bra bara det är närproducerat, menar hon.

Det är två saker du främst behöver göra som konsument för att äta mer miljövänligt:

- Börja laga mat, och köp mat så nära producenten som möjligt, säger Ann-Helen Meyer von Bremen.

- Och om du bara kan, börja försöka odla lite själv för det ger dig mycket djupare kunskap och framför allt väldigt mycket bättre råvaror.

Meyer von Bremen är prisbelönt journalist, författare till böckerna böckerna Jorden vi äter och Makten över matkassen och sedan länge specialiserad på mat, jordbruk och miljöfrågor.

Hon talade nyligen på samhällsforumet Alandica Debatt i Mariehamn där hon bland annat berömde Ålands nya livsmedelsstrategi för att den både värnar om att maten ska vara god, hälsosam och miljövänlig.

Om du bara kan, börja försöka odla lite själv för det ger dig mycket djupare kunskap och framför allt väldigt mycket bättre råvaror

WWF påpekar att det är bra att välja mer vegetariskt och också ekologisk mat, samt förstås att det är viktigt att minska på matsvinnet. Det samma tipsar Naturskyddsföreningeni Sverige om.

Biologisk mångfald via ängar och betande djur

På Åland som redan länge haft ett starkt varumärke kring närproducerad mat och lokala råvaror, har livsmedelstrategin nu ytterligare stärkt tanken om att matfrågan också är en miljöfråga.

Lena Brenner på Ålands landsbygdscentrum säger att maten är en viktig del av strategin kring cirkulär ekonomi på Åland.

Det här är en fråga som finns på allas läppar i dag, och vi måste göra nåt för att hänga med i utvecklingen

Lena Brenner, Ålands landsbygdscentrum

- Det här är en fråga som finns på allas läppar i dag, och vi måste göra nåt för att hänga med i utvecklingen. Gör man inte någonting så blir man efter andra regioner, säger Brenner.

På Åland är man inte bara vegan eller vegetarian utan också "axgan"

Nu ska den åländska maten alltså marknadsföras också som hållbar. Det gäller att äta ekologiskt och närproducerat, och på fredens öar finns det till och med ett namn för det: axgan. Ordet är myntat av Johan Mörn och kommer från den åländska nätdomänen, åländska sajter slutar i .ax. Därav alltså: äter man en diet främst bestående av åländska råvaror är man axgan.

Den hållbara livsmedelsstrategi ska öka på miljömedvetenheten gällande mat både i hemmen, i restauranger och hos matproducenter.

Matproducent Jonas Backman säger att myndigheternas arbete med klimatfrågorna i också jordbruksfrågorna är helt avgörande för de som odlar och producerar mat.

Det är ju det som vi kan marknadsföra oss mest på, att vi har rena, lokala produkter

Jonas Backman

- Det är ju det som vi kan marknadsföra oss mest på, att vi har rena, lokala produkter. Ju närmare vi får produkterna ifrån desto miljövänligare är de, och då kan vi också påverka hur djuret är uppfött. Det kan vi inte göra om köttet kommer från Brasilien.

Backmans företag förädlar köttprodukter - korv, skinka och andra charkuterier - ur kött och andra råvaror som producerats på Åland.

Grisen har inte rest mer än tio kilometer i sitt liv

- Den här grisen har vuxit upp fem kilometer härifrån och slakteriet är ett par kilometer från gården, så grisen har inte rest mer än tio kilometer i sitt liv. Äpplena kommer från en gård här nära och havtornen är också åländska, så allt är så nära som möjligt, säger han om en bit salami han säljer.

Att minska på köttet är viktigt för klimatet

Om jordbruket överlag i Norden talar Meyer von Bremen starkt för att anpassa det vi äter till våra nordiska förhållanden.

- Mer betande djur, mer hagmarker, mer ängar, det är verkligen jätteviktigt. I den här starka klimatdebatten har vi tappat bort vikten av biologisk mångfald och det hänger ju ihop med klimatet, säger Meyer von Bremen.

Viktigt för miljön är att minska på mängden kött på sin tallrik, men Meyer von Bremen säger att man åtminstone för klimatets del inte behöver sluta med kött helt och hållet. Hon påpekar att det förstås finns andra skäl att sluta äta kött, men att just köttets klimatavtryck varierar stort beroende på vilket kött du väljer.

Man ska känna sin köttbit, känna sin ko

- Dels ska man försöka köpa kött så nära producenten som möjligt, och åtminstone köpa kött som är ekologiskt. Då har man blivit av med konstgödseln i produktionskedjan vilket är en väldigt stor klimatpåverkan, säger Meyer von Bremen.

Det gäller hellre att anpassa köttätandet och bli klokare konsumenter. I Norden där det går utmärkt att odla gräs ska man välja kött från idisslande djur som får eller kor. Massproducerad gris och kyckling föds upp snabbt på spannmålsöverskott, vilket inte är hållbart i längden.

Tar man de här besluten så kommer köttet per automatik att bli lite dyrare, och då kommer du inte heller att äta lika mycket kött som du gjorde tidigare

- Man ska känna sin köttbit, känna sin ko, säger Meyer von Bremen i Mariehamn där det i mataffärerna ofta går att läsa precis från vilken gård köttet man köper kommer ifrån.

- Tar man de här besluten så kommer köttet per automatik att bli lite dyrare, och då kommer du inte heller att äta lika mycket kött som du gjorde tidigare.

Den billiga maten är dyr för jordklotet och framtiden

Uppmaningen att äta ekologiskt för miljöns skull möts ofta av protester om att det blir för dyrt och alla inte har råd med det. Meyer von Bremen vill vända på steken och se till att vi räknar med alla de verkliga kostnaderna för den billiga maten: den billigaste maten består till stor del av produkter från monokulturer som utarmar jorden.

När du köper färdigmat, kolla på innehållsförteckningen. Den allra billigaste färdigmaten innehåller ofta produkter från globala monokulturer. De fem största monokulturprodukterna vete, soja, palmolja, socker och majs kommer från en global matindustri som har en enorm inverkan på miljön, men också på sociala och samhälleliga faktorer i de fattigare länder där de produceras.

Den billiga maten är väldigt dyr, och det är just de fattiga som måste betala priset för den. Vi betalar ju inte priset i matbutiken utan vid andra tillfällen

De är inte hälsosamma heller, vilket leder Meyer von Bremen till sin slutsats:

- Den billiga maten är väldigt dyr, och det är just de fattiga som måste betala priset för den. Vi betalar ju inte priset i matbutiken utan vid andra tillfällen. Vi betalar antingen i miljökostnader över skattesedeln, eller så får vi betala hälsokostnaderna över sjukvården, eller så skjuter vi upp det på framtiden till våra barn och barnbarn i form av klimatpåverkan, säger Meyer von Bremen.