Analysen: Vad innebär EU:s nya migrationsuppgörelse?
EU går inför en betydligt striktare migrationspolitik för att minska inflödet av asylsökande. Det blev klart efter att EU-ledarna efter utdragna förhandlingar kunde enas om en migrationsöverenskommelse.
I fortsättningen är det tänkt att asylsökande som försöker ta sig till EU över Medelhavet ska placeras i asylcenter.
Men detaljerna är fortfarande öppna och ingen vet exakt om EU-ledarnas kompromiss kommer ge det tilltänkta resultatet.
Hur ska dessa asylcenter fungera?
EU-ledarna vill minska människors vilja att ge sig av på farliga resor över havet. De som räddas på Medelhavet ska i fortsättningen tas till slutna center där FN:s flyktingorgan UNHCR snabbt ska kunna bedöma om personen är ekonomisk migrant eller har asylskäl.
Dessa asylcenter ska finnas antingen utanför eller innanför EU:s territorium.
Konceptet med asylcenter påminner om den australiska modellen. Australien har en längre tid skickat tillbaka flyktingbåtar till center utanför landets territorium.
Det australienska systemet har fått mycket kritik av människorättsorganisationer som säger att förhållandena i dessa center är omänskliga.
Är verkligen asylcenter en lösning?
Det korta svaret: Inget vet.
Europeiska rådets ordförande Donald Tusk säger att det är alldeles för tidigt att kalla uppgörelsen för en framgång.
- Att nå en kompromiss var faktiskt det lättaste steget, betydligt svårare blir det att börja implementera beslutet, säger Tusk.
Det finns också många frågetecken.
De som inte bedöms ha asylskäl ska återsändas, men vart? Kommer deras hemland att ta emot dem?
En stor del av de migranter som i dag får avslag återsänds inte, utan stannar i Europa.
Dessutom grundar sig hela överenskommelsen på frivillighet.
EU-länder får alltså själva bestämma ifall de vill stå värd för dessa center. Frankrike och Österrike har redan sagt nej.
Dessutom ska människor med behov av internationellt skydd fördelas mellan EU-länderna. Men omfördelning ska likaså basera sig på frivillighet.
Inget talar för att länder som Ungern, Polen, Tjeckien eller Slovakien skulle dra sitt strå till stacken.
En seger för invandringskritiska politiker?
Den slutliga uppgörelsen grundar sig långt på ett förslag av den österrikiska förbundskanslern Alexander Kurz. Österrike tar den första juli över EU:s roterande ordförandeskap, landets målsättning är att begränsa invandringen till Europa.
Också Italiens nya premiärminister Giuseppe Conte var nöjd. Conte krävde på sitt första toppmöte att de övriga EU-länderna ska avlasta Italien.
I början av EU-toppmötet hotade Conte att lägga in veto och blockera mötets slutsatser om han inte får igenom sin vilja.
Italien har visat prov på sin nya tuffare linje när landet de senaste veckorna flera gånger vägrat låta fartyg med räddade flyktingar ombord anlöpa italienska hamnar.
Donald Tusks uttalande efter mötet visar att EU nu vill vara Italien till lags.
- Det här är en tydlig signal till alla räddningsfartyg, också dem som tillhör mellanstatliga organisationer om att lagen bör respekteras och att de inte får hindra den libyska kustbevakningens operation.
Vilken slutsats kan man dra?
Många frågor är öppna och ingen vet om planerna på asylcenter kommer att ge resultat. Vi vet inte heller om EU kan garantera att förhållandena i dessa slutna center är i enlighet med folkrätten.
Flera människorättsorganisationer har redan hunnit kritisera uppgörelse. Hjälporganisationen Läkare utan gränser fördömer EU:s beslut och menar att det här leder till att flyktingar behandlas som spelbrickor.
EU-ledarna kan ändå åka hem och påstå sig ha en vision om hur man ska tackla migrationen.
Den här visionen går i syvende och sist ut på att se till att det är så svårt som möjligt att nå Europas stränder.
EU-toppmötet visade med all tydlighet att det blåser allt snålare vindar i dagens Europa.