Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Undersökning: Politiker vill ha något att bestämma om i landskapen

Från 2018
Uppdaterad 03.07.2018 11:25.
Emily Sundqvist är doktorand vid Åbo Akademi i Åbo
Bildtext Emily Sundqvist är doktorand vid Åbo Akademi i Åbo.
Bild: Yle/Kjell Vikman

De framtida landskapen bör få egen beskattningsrätt om de ska vara intressanta för ledamöterna. Det visar de preliminära resultaten av en undersökning Emily Sundqvist från Larsmo har gjort som en del av sitt pågående doktorsarbete i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.

Det finns 1218 ledamöter i fullmäktige och styrelser för de nuvarande landskapsförbunden i Finland.

Sundqvist har haft kontaktuppgifter till 1149 ledamöter och till dem har ett formulär skickats ut med påståenden som ledamöterna har tagit ställning till.

Sundqvists avhandling är en jämförande studie mellan Finland och Sverige när det gäller politiskt ledarskap på regional nivå och den görs vid Åbo Akademi i Åbo.

Små påverkningsmöjligheter med den nuvarande modellen för landskapsreform

Svarsprocenten är 27,1 procent och det är en helt normal siffra idag när det gäller den här typen av undersökningar.

- Det har blivit allt svårare i Finland att få en bra svarsprocent de senaste 20-30 åren, det brukar ligga kring 30 procent. I Sverige är siffran högre, säger Sundqvist.

Vad vill du särskilt lyfta fram i det här skedet ur din enkätundersökning som gjordes i maj?

- Många ledamöter i landskapsförbunden anser att den nuvarande modellen för landskapsreform ger små möjligheter att påverka. Majoriteten anser att landskapen bör få beskattningsrätt om reformen genomförs.

- Många anser också att landskapen kunde ta på sig andra uppgifter än de som bestäms i lag, det vill säga ha en så kallad allmän kompetens.

De här åsikterna tyder enligt Sundqvist på att ledamöterna vill ha en landskapsreform av skandinavisk modell, om man ska ha en reform. Alltså med så kallad allmän kompetens där landskapen tar sig an uppgifter de vill ha, inte enbart det som är stadgat i lag att de ska göra.

Regionpolitiker är tveksamma till de nuvarande reformplanerna

Bland ledamöterna i landskapsförbunden, liksom bland politiker på nationell nivå, är åsikterna delade om landskapsreformens nödvändighet, enligt Sundqvist.

När det gäller social- och hälsovårdsreformen finns det en ganska klar uppfattning att den behövs, men tveksamheten är betydligt större när det gäller landskapsreformen.

- Det är fler som är missnöjda med regeringens reformarbete än de som önskar att reformen ska genomföras.

En tredje väg

Reformarbetet kring hälso- och sjukvården har pågått i tolv år och gått via olika försök att få större kommuner till stånd som misslyckats och via landskapsmodellen.

En tredje väg är också möjlig och den vinner stort stöd bland ledamöterna i undersökningen. Det alternativet gäller ett förstatligande av vissa delar av social- och hälsovården, till exempel specialsjukvården.

- Den här varianten får ganska stort understöd bland ledamöterna, två tredjedelar av dem tycker att det här kunde vara en bra modell.

Hälften av ledamöterna planerar att ställa upp i landskapsval

Av de nuvarande ledamöterna planerade cirka hälften att ställa upp i landskapsvalet, de vill alltså fortfarande försöka påverka på regional nivå.

- Undersökningen gjordes i maj, tidtabellen har förskjutits till våren 2019 och det blir inget val i oktober. Vi får riksdagsval här emellan och det kan vara helt andra personer som förverkligar landskapsreformen, om den förverkligas.

- Många upplever det nog så att ifall vi ska ha en landskapsnivå måste man också ha något att besluta om, om det ska ha någon betydelse i samhället.

- Det största problemet med reformen är att vi inte får något självstyre. Och självstyre, per definition, förutsätter att man har egna inkomster och beskattningsrätt, säger Anita Niemi- IIlahti (SDP) i Österbottens förbunds landsskapsstyrelse.

- Ja, det är ju som att vara lite vingklippt när man inte har egen ekonomi. Landskapen borde ha beskattningsrätt men samtidigt så är jag inte en vän av en en tredje beskattningsnivå, säger Sven Jerkku (SFP) och ledamot i landskapsfullmäktige.

- Du får styra men har inte ekonomiska förutsättningar för att göra det, säger Jerkku.

Landskapspolitikerna Anita Niemi-Iilahti (SDP) och Sven Jerkku (SFP) kommenterar landskapsreformen - Spela upp på Arenan