Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

"Paniken är den största risken" - krispsykolog och grottforskare om räddningsoperationen i Thailand

Från 2018
Uppdaterad 03.07.2018 17:42.
Räddningsarbetare jobbar vid grottan i Thailand
Bildtext Räddningsarbetare jobbar vid grottan.
Bild: PONGMANAT TASIRI/EPA-EFE

En bidragande orsak till att de thailändska fotbollspojkarna har klarat sig vid liv instängda i grottsystemet i tio dygn är att temperaturen legat runt 20 plusgrader. Och att de tycks ha haft tillgång till rent vatten, säger Hanna Sundqvist som är grottforskare och speleolog med rötter i Jakobstad.

De tolv pojkarna, i åldrarna 11 till 16 år, försvann den 23 juni när de var på en utflykt tillsammans med sin 25-årige fotbollstränare i kalkstensgrottorna Tham Luang i norra Thailand.

I måndags hittades de djupt inne i ett översvämmat grottsystem och för tillfället utreder man hur de kunde fås tryggt ut ur grottan.

- Det var väldigt skönt att höra att de klarat sig. Framför allt för deras föräldrar men också för oss andra, säger Hanna Sundqvist.

Hanna Sundqvist forskar i grottsystem
Bildtext Hanna Sundqvist, speleolog/grottforskare.
Bild: Johannes Lundberg

Den kanske viktigaste orsaken till att de har klarat sig är att de har haft tillgång till vatten hela tiden.

- Vattnet är för det mesta rent i en grotta, det innehåller inte bakterier eftersom det sipprar genom berggrunden, säger Sundqvist.

Genom att dricka har de lyckats eliminera den största faran, uttorkning.

- Mat hittar man däremot inte i en grotta, så ifall de inte hade med sig något att äta i ryggsäckarna så är de nog väldigt hungriga.

Tur i oturen att det var just Thailand

Fördelen med att de befinner sig just där de är, det vill säga i Thailand, är temperaturen.

- I Thailand ligger årsmedeltemperaturen i ett grottsystem på 20 till 25 grader, vilket är en behaglig temperatur för kroppen, förklarar Sundqvist.

Längre norrut, till exempel i Finland, är förhållandena, och därmed förutsättningarna, helt annorlunda.

- I Finland är medeltemperaturen långt inne i en grotta cirka tre grader, så det skulle de inte överleva.

Lätt hänt att drabbas av klaustrofobi

- Om de har haft med sig ficklampor eller mobiltelefoner som de kunnat använda så har de kanske sett åtminstone något av sin omgivning, konstaterar Hanna Sundqvist.

Såpass djupt inne i en grotta är mörkret totalt.

- Men om de däremot har suttit i totalt beckmörker och inte alls haft koll på dygnen, så måste det ha varit fruktansvärt jobbigt mentalt och då kan man lätt drabbas av klaustrofobi.

Krispsykolog: Viktigt att hålla kontakt med omvärlden

Psykologen Ferdinand Garoff är inne på samma linje.

- Tidsuppfattningen blir rubbad då man är i mörker och då känns det som lugnande redan om någon berättar för en vilken dag det är.

- Men det viktiga nu är att hålla kontakt med omvärlden och att skapa förtroende för dem som ska rädda dem, säger Garoff.

Nu börjar det svåra arbetet med att lista ut hur pojkarna och deras tränare kan räddas från grottan där de är omringade av vatten.

- Det viktigaste är att få dem ut ur grottan, säger psykologen Ferdinand Garoff, som hör till Röda Korsets beredskapsgrupp.

Räddningsarbetarna får inte förhasta sig

- Det är viktigt att de informeras om varje nästa skede i räddningsoperationen. Man får inte förhasta sig så att man inte tar i beaktande pojkarnas trygghetsbehov.

- Samtidigt är det viktigt att de unga håller kontakt med omvärlden och sina föräldrar. Om det är omöjligt att få verbal kontakt kan det ske till exempel genom meddelanden och bilder av familjemedlemmar, säger Garoff.

Psykologen Ferdinand Garoff
Bildtext Ferdinand Garoff
Bild: Yle/Julia Holmvik

Gruppkänslan viktig

Han påpekar också att det är viktigt att de unga är tillsammans med en bekant grupp och att de kan stöda varandra.

- Gruppkänslan är viktig. Dels att alla har överlevt och att de är tillsammans i grupp och att de har sin lagtränare med sig. Allt detta är positiva faktorer när de gäller den mentala hälsa.

- De är inte ensamma i situationen och de har inte mist någon medlem. Det är viktiga skyddsfaktorer med tanke på framtiden.

Garoff påpekar att det visserligen finns risk för konflikt i gruppen, men överlag är det en bra sak att de är tillsammans med varandra.

Tillit måste finnas inom gruppen men också till det räddande arbetet.

- Om jag förstod det rätt kan det blir aktuellt att pojkarna lär sig använda dykningsutrustning och annat som de inte är bekanta med sedan tidigare.

Viktigt att förebygga panik

- De blir tvungna att göra saker som de inte har gjort tidigare och i den situationen är det viktigt att förebygga panik. Då är det viktigt att man bygger upp tilliten och trygghetskänslan till dem som kommer för att hjälpa.

Kamratstödet är en stark resurs

― Ferdinand Garoff, psykolog

När de väl har kommit ut ur grottan är kamratstödet en stark resurs. Det finns en stor potential i kamratstödet och det gäller att se till att man stöder dem - enskilt vid behov - men också i grupp.

- En annan viktig sak är är att man omgående förenar pojkarna med sina familjer och att man också hjälper familjerna att stöda de här ungdomarna, säger Garoff.

Risk för framtida trauma svår att bedöma

Risken för livslångt trauma är svår att bedöma, tror Garoff. Det är olika hur olika människor reagerar.

Man kan tänka sig att om man är ung så går man lättare vidare i livet, men i något skede och i specifika situationer kan de här känslorna dyka upp på nytt. Då kan det bli nödvändigt med individuellt stöd.