Behöver Åbo ett eget minikärnkraftverk? – politiker vill utreda frågan
Åbo borde skaffa ett eget minikärnkraftverk. Eller man borde åtminstone utreda fördelarna och nackdelarna med ett sådant.
– Det är framtidens lösning för att producera värme. Kärnkraft är verkligen miljövänligt, mer miljövänligt än bioenergi, säger fullmäktigeledamoten Matti Vähä-Heikkilä (De gröna) i Åbo.
Enligt Vähä-Heikkilä finns det nämligen forskning som visar att träd, flis och annan bioenergi inte alls är så koldioxidneutrala som man tidigare trott. Med kärnkraft blir det mindre koldioxidutsläpp, och vi klarar våra klimatmål.
Därför har 16 ledamöter i Åbo stadsfullmäktige tecknat under Vähä-Heikkiläs motion om att vi borde minska på utsläppen av växthusgaser i Åbo och Åboregionen med hjälp av SMR-kraftverk, och att Åbo stad ska utreda de praktiska förutsättningarna för det.
"Inte på min bakgård"-mentalitet
Motståndet mot kärnkraft och oron för kärnkraft är ändå rätt stora. I den minigallup som Yle Åboland lät göra fanns det ingen som tyckte att ett minikraftverk i Åbo skulle vara en bra idé.
Men få vet vad det handlar om. Skillnaden mellan klassiska kärnkraftverk och minikärnkraftverk är nämligen stor, säger Vähä-Heikkilä.
Jag önskar en ärlig och livlig diskussion om minikärnkraftverk. För det här är ingen liten investering. Det behövs nog mer än en ideologisk grund
― Matti Vähä-Heikkilä
Ett minikärnkraftverk med SMR (small modular reactor) består av flera mindre moduler. Modulerna tillverkas i en fabrik, vilket gör att de blir serietillverkade och enklare att göra.
– Säkerheten är förstås en viktig aspekt och där måste allt ses över. De första prototyperna för minikärnkraftverk byggs som bäst bland annat i Kina och i USA och där ser man så småningom vilka säkerhetsåtgärder och -områden som krävs.
Lämpar sig för mindre områden
En fördel med minikärnkraftverken är att de är tillräckligt små för mindre orter eller kommuner som inte har behov av flera gigawatt energi. Därför har tanken om minikraftverk väckts också i Helsingfors stadsfullmäktige.
Beroende på storlek och effekt kan minikraftverken ge allt mellan ett tiotal megawatt upp till 300 megawatt. Man kan också bygga ihop flera moduler.
Som jämförelse kommer Olkiluoto 3 att ha en effekt på 1 600 megawatt.
I Åbo kunde hela Åboregionen värmas upp med ett eget kärnkraftverk. Bara under riktigt kalla dagar skulle tilläggsvärme behövas.
– En möjlighet kunde vara att ersätta de pannor som finns i de kraftverk vi i dag har i Åboregionen. Lite förenklat kunde man säga att man installerar en färdig kärnkraftsmodul i pannorna, och kopplar upp den till nätet, säger Vähä-Heikkilä.
Flytande kärnkraftverk i Sibirien
Reaktorerna kan också lätt installeras i glesbygden, eller som ett flytande kärnkraftverk.
Akademik Lomonosov är med sina två minireaktorer det första flytande kärnkraftverket. I slutet av maj transporterades det genom Östersjön upp till norra Ryssland, för att installeras i Pevek i Sibirien.
– I glesbygden är bränslets transportkostnader stora, vilket är skadligt för miljön. Det behövs exempelvis många tunga lass med trämassa för ett bioenergiverk, medan ett litet kärnkraftverk klarar sig med några transporter.
Åbos ambitiösa plan att vara kolneutralt 2029
Stadsfullmäktige i Åbo godkände i början av juni en hållbar klimat- och energiplan till 2029. Enligt planen ska Åbo vara koldioxidneutralt år 2029, och efter det ska Åbo vara ett klimatpositivt område.
(I de gamla planerna på Åbo stads webbplats står på svenska fortfarande att Åbo ska vara koldioxidneutralt år 2040).
Den är en av de mest ambitiösa planerna i världen just nu, men den ställer också hårda krav på hållbara lösningar av staden, näringslivet och av stadens invånare.
– Det här minikärnskraftsprojektet hinner kanske inte bli klart till år 2029, men på lång sikt är det här rätt sätt att producera värme på.
Men planerna utgår också från att vi ska spara och använda mindre energi, inte mera. Varför ska vi då satsa på ett minikärnkraftverk?
– Det är klart att vi borde skära ner på konsumtionen, men om industrins behov eller behovet av värmeenergi i övrigt ökar så måste vi tillgodose det på ett så bra och effektivt sätt som möjligt.
Är det rätt sätt att i framtiden producera värme?
Matti Vähä-Heikkilä vill starta en diskussion om hur vi vill ha det i framtiden, och i fullmäktigemotionen förslår han därför att möjligheterna till minikraftverk ska undersökas.
– Vi har fått svar bland annat av Åbo Energi om att saken ju nog är utredd redan och då avser de Nådendals nya flerbränslekraftverk, som invigdes i vintras. Men vi vill ha en utredning som sträcker sig längre fram i tiden, om det här är rätt sätt för Åboregionen att i framtiden producera värme eller inte.
– Jag önskar en ärlig och livlig diskussion om minikärnkraftverk. För det här är ingen liten investering. Det behövs nog mer än en ideologisk grund.
