"Ovissheten om vad Trump egentligen tycker om Nato som präglar läget just nu" – Trumps syn på Nato väcker frågor i Europa

Det finns många frågetecken kring säkerhetsläget i Europa inför toppmötet mellan presidenterna Trump och Putin. Osäkerhet och ovisshet om vad framför allt president Trump anser och vill i relationen till Europa präglar stämningarna.

"Västvärlden som vi kände den existerar inte längre" – så drastiskt formulerar Der Spiegel sig i en kommentar om förhållandet mellan Europa och Trumps USA.

President Vladimir Putin formulerade redan 2007 sin vredgade linje gentemot Nato. Enligt Putin borde de stora länderna, Ryssland inräknat, dela in Europa i intressesfärer.

- De stora skulle få rätt till sina egna intressesfärer och de stora skulle också få rätt att bestämma över de mindre ländernas säkerhetspolitiska val, säger Teija Tiilikainen som är direktör på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Det här motsatte sig västalliansen Nato med USA i spetsen. De länder som önskar och som uppfyller medlemskraven ska få gå med, var linjen.

Men med Donald Trump som amerikansk president och överbefälhavare än inget sig likt.

Det blir ju lite som det råkar sig med Trump

Teija Tiilikainen, direktör vid Utrikespolitiska institutet

Den gamla doktrinen om ett tätt samarbete över Antlanten är inte självklar längre.

- President Trump ser Nato enbart som ett amerikanskt maktmedel behövs enbart så länge det gynnar USA, säger Tiilikainen.

Dessutom har Trump ingen erfarenhet av diplomati eller mellanstatliga förbindelser, så det blir ju lite som det råkar sig, konstaterar Teija Tiilikainen.

Även veterandiplomaten Jaakko Iloniemi betonar just ovissheten i Europa.

- Det svårt att definiera var vi egentligen står, men jag ser ändå inga faromoment här. Det är egentligen just ovissheten om vad Trump egentligen tycker om Nato som präglar läget just nu, säger Iloniemi.

Men några konkreta förändringar i maktbalansen i Europa har inte skett under Trumps tid.

Det finns fortfarande Nato-styrkor i Baltikum och Nato förstärkte generellt sin östflank i och med den ryska ockupationen av Krim-halvön samt kriget i östra Ukraina.

- Det oklara spelet som nu pågår handlar mera om symbolik, anser Jaakko Iloniemi.

Europa har blivit slaget på käften

Martin Kettle, The Guardian

En kolumnist i The Guardian citerar boxarlegenden Mike Tysons ord "Alla har en plan tills de blir slagna på käften"

- I mera än 70 år hade Europa en plan. Det var att hålla ihop mot Ryssland och förlita sig på USA. Nu har Europa blivit slaget på käften av Donald Trump och måste därför fråga sig om USA har blivit en fiende, skriver kolumnisten Martin Kettle i The Guardian.

Påtaglig nervositet

Den svenske journalisten Patrik Oksanen, med säkerhetspolitik som specialområde, målar en mörk bild av läget i en ledare.

Under rubriken "Den sista lyckliga sommaren" skriver Patrik Oksanen bland annat att Trump fortsätter att underminera sina europeiska vänner.

- På Natotoppmötet i Bryssel 11-12 juli är nervositeten påtaglig. Många allierade i Kanada och Europa tvivlar helt enkelt på att Trump sluter upp bakom alliansens kärnvärden. Istället för en enad front mot Ryssland riskerar vi att se en amerikansk president attackera sina vänner och hota med att dra sig tillbaka från Europa, skriver Oksanen.

Agendan för toppmötet i Helsingfors 16.7 är fortfarande oklar. Om läget i Europa, det transatlantiska relationerna eller Natos utvidgning kommer upp vet ingen.

Bedömare väntar sig rätt litet konkret resultat trots det enorma pådraget som toppmötet är.

- Det är väl snarare så att man beskriver sin politik för varandra, säger Iloniemi som lyfter fram att det är Trump som har insisterat på att hålla ett toppmöte, inte Putin.

- Det här betyder bara att Trump ännu en gång kan visa hur viktig ledare han är, för Förenta staterna och kanske hela världen, konstaterar Iloniemi.

Trump kan inte agera ensam

Vad betyder det då för Europa och för den europeiska Natomedlemmarna att det nu finns två och inte bara en världsledare som är avogt inställd till Nato?

Just nu i praktiken rätt lite, bedömer både Teija Tiilikainen och Jaakko Iloniemi.

Tiilikainen påpekar att Trump många gånger tidigare har kommit med utspel där någon i hans administration sedan har fått rycka ut och dementera eller tillrättalägga.

President Putin har stora maktbefogenheter och kan agera mera på egen hand är vad president Trump kan.

- Så fort det handlar om pengar eller juridiska avtal måste kongressen tas med, och alla i den amerikanska maktapparaten tänker ju inte som Trump, påpekar Teija Tiilikainen.