Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Spriten och kyrkan fick folket att bygga märkvärdiga broar - men att prata om spritsmugglingen är fortfarande tabu

Från 2018
Esa Huttunen som gillar lokalhistoria
Bildtext Längs med mossen i Långbromossen går det en gammal sprit- och kyrkstig. Under mossen ligger det kvarlämnor av en gammal bro som Esa Huttunen försöker hitta.
Bild: Yle/ Stefan Paavola

Sprit- och kyrkstigar i Lappträsk ska bli mer bekanta för Lappträskborna genom ett nytt projekt. Det är Esa Huttunen från Labby som dragit i gång projektet.

Huttunen säger att han har umgåtts mycket med äldre människor och hört dem berätta en massa historier. Intresset för lokalhistoria och lokalkultur har därför sakta ökat med tiden.

Esa Huttunen som gillar lokalhistoria
Bildtext Esa Huttunen
Bild: Yle/ Stefan Paavola

- En stor del av dem som kunnat berätta vidare de här historierna börjar vara i en hög ålder redan. Därför tycker jag att det är fint att jag fått stöd för det här projektet, säger han.

Historier istället för historia

Projektet handlar om att dokumentera kulturarv och muntliga traditioner för kyrk- och spritstigarnas del i Lappträsk.

Under århundraden har det bildats kyrkstigar i Lappträsk mellan byarna och kyrkobyn. Tyvärr har bara en liten del av informationen som förknippas med dessa stigar blivit dokumenterade.

- I Långbromossen här i Lappträsk ligger troligtvis Europas längsta "mosabro". Den byggdes för att man skulle få ett bättre fäste på stigen eftersom mossan då var väldigt mjuk, säger Huttunen.

Bron är märkvärdig dels för att det inte är vanligt att hitta sådana här broar och dels för hur den är uppbyggd.

- Bron är 140 meter lång med trä som är radat i fyra lager. Äldsta lagret är från sena 1400-talet och det senaste lagret är från 1715, säger Huttunen.

Esa Huttunen skuffar pinne i kärret
Bildtext Med hjälp av en träpinne som stuvas ner i mossen kan man konstatera att bron ligger ca 30 cm under marken.
Bild: Yle/ Stefan Paavola

Historierna berättar att bron bland annat användes av Lappträskbor som var på väg till kyrkan i Pyttis.

- Broarna fanns ritade på gamla kartor som på den tiden bara var tillgängliga för det kungliga folket, säger Huttunen.

Långbromossens bro blev delvis bortglömd i flera generationer och lär ha hittats på nytt med hjälp av grundkartan.

- Byborna har gått med käppar genom bron för att lokalisera den, säger Huttunen.

Tabu att tala om spritsmuggling ännu idag?

Alkoholförbudet i Finland gällde mellan åren 1919 och 1932. Under den tiden var det inte tillåtet att tillverka, förvara, transportera, köpa, sälja eller dricka alkohol.

Då transporterade man alkohol längs hemliga stigar. På grund av förbudet var man också tvungen att gömma spriten i gropar eller hemliga spritkällare för att senare hämta den då kusten var klar.

- Då förbudslagen var i kraft lär det ha skämtats om förbudet men snabbt blev det nog ett ämne som ingen ville prata om, säger Huttunen.

Spritsmuggling och spritstigar verkar vara ett ämne som ingen riktigt vet något om eller som helt enkelt är tabu.

För projektets framgång hoppas Huttunen få tag på personer som har hört berättelser och händelser angående de här stigarna.

- Fastän det handlar om historia så vill jag påpeka att det ändå är mer historier jag efterlyser, säger Huttunen.

Du kan höra mer i Yle Östnylands podcast:

4.7.2018 Från spritsmugglarnas stigar i Lappträsk till Lovisa, bilarnas stad

Programmet är inte längre tillgängligt

Diskussion om artikeln