Staten ger fem miljoner euro till cykelleder – Purmo hoppas på en andel

Trettio procent fler finländare ska cykla eller gå till jobbet år 2030. Därför skjuter staten till pengar för att kommunerna ska kunna bygga cykelleder. Purmo hoppas stå i tur, men det är ovisst om landsorten får dela på kakan.

Stamväg 741 mellan Sisbacka till Lillby i Purmo är livligt trafikerad. Här kör torvbilar och annan tung trafik och det finns ingen lättrafikled, inte ens någon vägren att tala om.

Vägsträckan är drygt sex kilometer lång och skolväg för många purmobarn, eftersom den enda skolan finns i Lillby. Mitt på vägstäckan finns även Åvallen där många barn idrottar.

Elias Björklund är på väg på simkurs och han har kommit cyklande till butiken i Sisbacka. Elias Björklund säger att han föräldrar är oroliga när han ska cykla iväg på egen hand.

– Jo, visst är de oroliga. De har sagt att jag ska titta noga till höger och vänster och höger igen, säger Elias Björklund.

– Visst går det att cykla på vägsträckan säger han, men nog skulle det behövas en cykelbana. Det känns otryggt att trampa fram nära inpå tunga lastbilar.

800 namn på listan

Under de två närmaste åren ska staten stöda kommunerna med fem miljoner euro för byggande av cykelleder. Staten ska stå för hälften av kostnaderna när kommunerna bygger lättrafikleder.

Exakt hur det här kommer att fungera reder man ut just nu, säger trafikrådet Sabina Lindström.

Pia Raak och Janne Liljedahl är viceordförande och kassör i Hem och skolaföreningen i Purmo.

Raak och Liljedahl jobbar båda i Sisbacka centrum och vet hur hårt trafikerad vägsträckan är.

– Och det går hårt genom byn, säger Liljedahl.

– Man har hjärtat i halsgropen varje gång som barnen ska cykla iväg. Den oron är gemensam för alla föräldrar. Samtidigt vill man ju att barnen ska röra på sig och ta sig till sina kompisar, säger Raak.

Hem och skolaföreningen har samlat namn för att få till stånd en cykelbana. 800 personer har skrivit på.

– Vi får verkligen vara nöjda med det resultatet. Det finns ungefär 1000 purmobor, säger Raak.

– Ja, det här visar att behovet är stort, och nu får vi hoppas att våra politiker verkligen driver det här ärendet, säger Liljedahl.

Cykeljippo i år igen

Tore Stenmark (SFP) är medlem i tekniska nämnden och han har tagit initiativet till ett cykeljippo för att visa på behovet av en cykelbanan mellan Sisbacka och Lillby.

I två somrar han man samlats för att cykla och i augusti är det dags igen.

Stenmarks hopp om en cykelbana fick en nytändning när han hörde om statens planer. Men frågan är om Purmo kan få någon andel av kakan hur som helst.

Pengarna ska gå till kommunerna när de bygger cykelbanor på kommunala vägar. Men stamväg 741 i Purmo är statens väg.

– Staten har inte just byggt några lättrafikleder på många år. Det är ändå kommunerna som fått betala det mesta, säger Niclas Sjöskog (SFP).

Sjöskog säger att lättrafikleder inte varit något som staten prioriterat på många år. Hela vägunderhållet är underbudgeterat.

I Lövö, mellan Sandsund och Bennäs, fick man vänta i tiotals år på en cykelbana.

– Den blev till slut av för att en privatperson sköt till en stor summa pengar och man gjorde ett försök att fylla upp med aska från Alholmens kraft. Det vore välkommet om staten var med och betalade nu, säger Sjöskog.

Statlig väg får statligt stöd?

Men kan då Purmo komma ifråga om det här bara gäller kommunala vägar? Det tror inte vägmästaren i Pedersöre.

– Knappast berör det här det vägavsnittet. Det vore ett märkligt förfarande om staten går in och stöder byggande på sina egna vägar, säger vägmästare Stefan Hellund.

Under hösten kommer kommunen att göra upp en prioriteringslista över vilka vägavsnitt i kommunen som behöver åtgärdas.

Niclas Sjöskog hoppas på att Purmo placerar sig högt uppe på listan och att det ändå är möjligt att få statligt stöd.

– Vi måste se om det här är möjligt. Jag tror att det närmast är en byråkratisk fråga som går att lösa, säger Sjöskog.

På ministeriet verkar man inte heller kunna ge några klara besked.

Så här svarar trafikrådet Sabina Lindström på frågan om kommuner kan ansöka om bidrag för att bygga cykelvägar längs statliga väga.

– Det är egentligen en bra fråga. Så långt har vi inte kommit. Den preliminära tanken var att det skulle gälla kommunala vägar, men om det finns ett stort kommunalt intresse av en cykelled på statlig väg, så varför inte, säger Lindström.

På glesbygden är ju många vägsträckor mellan olika byar statliga. Var det här stödet inte tänkt för landsbygden?

– Det är nog tänkt också för landsbygden. Men vi har den uppfattningen att de mest kritiska ställena finns på kommunernas vägar. Men på landsbygden kan det ju ofta handla om just statliga vägar, säger Lindström.

Lindström säger att det ena inte behöver utesluta det andra och att tanken är att prioritera just sådant som säkra skolvägar för skolelever.

Till hösten ska alla detaljer vara spikade och då kan kommunerna söka om stöd för cykelleder.