Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Finns det något som nordbor är bättre på att prata om än vädret? Vi beklagar oss, njuter, gläds, bekymrar oss eller gnäller över vädret och lyssnar på prognoser.
Den soliga och varma försommaren var ett hett samtalsämne, liksom den betydligt svalare midsommaren. Det är för övrigt främst på sommaren som vädret kan bli svalare, eftersom sval betyder att något har tämligen låg temperatur i förhållande till det normala, speciellt i fråga om sommarväder, enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien.
Resten av året blir det däremot kyligare eller kallare om temperaturen sjunker.
Inget utrymme för åsikter
Vi kan tycka vad vi vill om dagens väder, men i väderrapporten finns det inget utrymme för åsikter. Den innehåller en mängd meteorologiska termer som har sina fasta betydelser. Meteorologiska institutet och Yle samarbetar för att språket i väderrapporterna ska bli så gott som möjligt.
Rapporterna från Meteorologiska institutet är officiella myndighetsmeddelanden som Yle Vega har i uppdrag att förmedla på svenska. Det betyder att inget får utelämnas eller ändras, förutom språkliga fel.
Ansvaret för att rapporten ska låta bra ligger på Svenska Yle. Den långa väderrapporten är en viktig stund på dagen för många lyssnare. Har man lyssnat i många år blir man van vid takten, melodin och ordningsföljden.
Det enda som varierar från dag till dag är själva värdena, och då kan man haja till om något annat avviker, som till exempel uttalet av ett ortnamn.
Uttal av ortnamn viktigt men svårt
När det gäller namn finns det oftast bara ett uttalssätt som rekommenderas i väderrapporten.
Rör man sig i vattnen kring Bågaskär i Ingå är det givet att Båga- uttalas med kort och inte långt å-ljud. Detsamma gäller för -bådan i Strömmingsbådan i Malax.
Om man inte bor i närheten och inte heller navigerar längs den finska kusten är uttalet allt annat än självklart. Därför finns det listor med uttalsanvisningar som väderuppläsarna har tillgång till.
Finska viken och Ålands hav är namn som består av en fast fras. I sådana namn ska huvudbetoningen ligga på det sista ordet, i det här fallet viken och hav.
Även väderstrecken uttalas med betoning på det sista ledet. Det är alltså ost som betonas i nordost och sydost.
Kilometer kan uttalas på olika sätt
Ett annat ord som upprepas i rapporterna är kilometer. Det kan uttalas på olika sätt. En stor del av finlandssvenskarna betonar kilo, medan det är meter som betonas i det standardsvenska uttalet. K:et i kilo kan antingen vara ett k-ljud eller ett tje-ljud.
Språkvårdaren Mikael Reuter skriver i boken Så här ska det låta att det knappast finns några starka skäl att motarbeta det finlandssvenska uttalet av bland annat kilometer.
Det enda jag vill tillägga är att det också är välkommet att använda ett sverigesvenskt uttal i finlandssvenska medier.
Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln