Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Från 2018
Porträttbild på Minna Levälahti.
Bildtext Minna Levälahti jobbar som mediespråkvårdare på Svenska Yle.

Finns det något som nordbor är bättre på att prata om än vädret? Vi beklagar oss, njuter, gläds, bekymrar oss eller gnäller över vädret och lyssnar på prognoser.

Den soliga och varma försommaren var ett hett samtalsämne, liksom den betydligt svalare midsommaren. Det är för övrigt främst på sommaren som vädret kan bli svalare, eftersom sval betyder att något har tämligen låg temperatur i förhållande till det normala, speciellt i fråga om sommarväder, enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien.

Resten av året blir det däremot kyligare eller kallare om temperaturen sjunker.

Inget utrymme för åsikter

Vi kan tycka vad vi vill om dagens väder, men i väderrapporten finns det inget utrymme för åsikter. Den innehåller en mängd meteorologiska termer som har sina fasta betydelser. Meteorologiska institutet och Yle samarbetar för att språket i väderrapporterna ska bli så gott som möjligt.

Rapporterna från Meteorologiska institutet är officiella myndighetsmeddelanden som Yle Vega har i uppdrag att förmedla på svenska. Det betyder att inget får utelämnas eller ändras, förutom språkliga fel.

Ansvaret för att rapporten ska låta bra ligger på Svenska Yle. Den långa väderrapporten är en viktig stund på dagen för många lyssnare. Har man lyssnat i många år blir man van vid takten, melodin och ordningsföljden.

Det enda som varierar från dag till dag är själva värdena, och då kan man haja till om något annat avviker, som till exempel uttalet av ett ortnamn.

Uttal av ortnamn viktigt men svårt

När det gäller namn finns det oftast bara ett uttalssätt som rekommenderas i väderrapporten.

Rör man sig i vattnen kring Bågaskär i Ingå är det givet att Båga- uttalas med kort och inte långt å-ljud. Detsamma gäller för -bådan i Strömmingsbådan i Malax.

Om man inte bor i närheten och inte heller navigerar längs den finska kusten är uttalet allt annat än självklart. Därför finns det listor med uttalsanvisningar som väderuppläsarna har tillgång till.

Finska viken och Ålands hav är namn som består av en fast fras. I sådana namn ska huvudbetoningen ligga på det sista ordet, i det här fallet viken och hav.

Även väderstrecken uttalas med betoning på det sista ledet. Det är alltså ost som betonas i nordost och sydost.

Kilometer kan uttalas på olika sätt

Ett annat ord som upprepas i rapporterna är kilometer. Det kan uttalas på olika sätt. En stor del av finlandssvenskarna betonar kilo, medan det är meter som betonas i det standardsvenska uttalet. K:et i kilo kan antingen vara ett k-ljud eller ett tje-ljud.

Språkvårdaren Mikael Reuter skriver i boken Så här ska det låta att det knappast finns några starka skäl att motarbeta det finlandssvenska uttalet av bland annat kilometer.

Det enda jag vill tillägga är att det också är välkommet att använda ett sverigesvenskt uttal i finlandssvenska medier.

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?