Maria Karp njuter på sommarstugan - allra bäst är det då också barnen är med
Maria Karp i Korsholm tycker om att vistas på sommarstugan. Under tonåren ville hon ändå hellre umgås med kompisarna än sitta ute på en holme. Samma sak har Maria fått uppleva som förälder till två döttrar.
Marias och hennes sambo har sin sommarstuga på Fjärdskär i Björköby. På samma holme tillbringade Maria också sin barndoms somrar.
- Det var farmor och farfar som började vistas här för över 50 år sedan. Som enda barnbarnet fick jag överta stället efter dem, berättar hon.
Som barn stortrivdes Maria ute på Fjärdskär. Men då hon kom upp i högstadieåldern blev det totalstopp.
- Det var som värsta fängelset att fara till villan som hade varit så trevligt året innan, säger Maria.
Det var umgänget med kompisarna som trumfade skärilivet. Bland annat var det danserna i Åminne, på Fagerö och så vidare som drog.
- Man tänkte ju att man är en "outsider" om man inte är med i händelsernas centrum, så villan kunde man inte vara på - allra minst med föräldrarna eller farmor.
Lurade farmor
På den tiden hade också Marias farmor börjat vistas mindre på villan. Då fick Marias föräldrar idén att de kunde åka ut och låta farmor hålla ett öga på Maria på hemmaplan.
- Farmor bodde granne med oss, men hon var ganska lättlurad. Då hon drog ner rullgardinen for jag ut på byn och innan hon rullade upp den så var jag hemma igen, säger Maria.
Marias tjejkompisar kände likadant inför att vara vid sommarstugan. Hon tror att det var annorlunda med pojkarna, som mer höll på med båtar och fiske och trivdes bättre.
- Min sambo har sagt att han åtminstone inte fick likadant "totalstopp" som jag.
Hyrde ut stugan
I 20-årsåldern började skärilivet åter igen smaka gott för Maria. Då hon fick sitt första barn som 23-åring ville hon vistas på stugan och ge sin dotter samma upplevelse som hon själv hade fått.
Först gick det bra och dottern tyckte om att vara i skärgården, som alla barn. Men sedan fick Maria uppleva det samma som hennes föräldrar hade gått genom med henne.
- Då vi kom till "problemåldern" var jag så panikslagen att jag faktiskt hyrde ut villan i tre somrar. I stället för att åka hit satt jag hemma med bilnycklarna i ena handen, telefonen i den andra och var redo att rycka ut.
Nu är den äldre dottern 23 år gammal och har inget emot att komma ut till sommarstugan. Den yngre dottern är 15 år och inte helt förtjust i stuglivet.
- Jag är faktiskt lite mera avslappnad med henne. Klart jag är rädd och nervös och skulle vilja ha henne med hit, men jag har ändå inte varit så drastisk att jag har hyrt ut villan igen.
Här har Maria bra nyttq av att storasyster hjälper till med uppbackning. Yngre dottern har fått vara ensam hemma ett par nätter den här sommaren.
- Jag har sagt att hon har en ram. Så länge hon rör sig inom den så växer den, men faller tavlan av väggen så är det stopp. Då får hon komma hit till "Sibirien".
Skäriliv – två frågor
Vilket är ditt bästa skäriminne?
- Det är nog då farmor och jag rodde till kiosken som fanns här nära och köpte Royal-choklad. Jag fick tre olika sorter om jag hade varit snäll. Det var jag för det mesta så vi for ganska ofta dit.
- Numera är det bästa då hela familjen är samlad här, barnen är på plats och den där oron som jag annars har är borta.
Vad betyder skärinostalgi för dig?
- Det är tanken på hur det var förr, då farmor och jag vistades här. Då hade vi inte el, utan man kokade kaffe i pannan och sumpen bubblade över. Farmor ringde i en klocka "pling pling pling" då hon hade kokat "doppavääton" och vi åt sill till. Då var det dags att lämna solstolen och gå in.
Artikeln är en del av Yle Österbottens sommarserie Skäriliv. Det blir åtta avsnitt med olika perspektiv på stugliv som sänds live på onsdagar klockan 9.30-10 fram till 15 augusti.
' /%3E%3C/svg%3E)
