Joel tog LSD och svampar mot sin depression - överläkare: "Kan sätta psyket på spel"

Preliminära studier tyder på att psykedeliska droger kunde vara till hjälp för svårt deprimerade. Det finns ändå lite forskning och att själv börja experimentera innebär många risker. Vi har träffat ”Joel” som bland annat har tagit LSD för att behandla sin depression.

- För första gången tog jag det bara för skojs skull och utav intresse för sådana ämnen. Senare märkte jag att det också fungerar som ett slags terapi, man kan gå igenom de saker som finns där inne i huvudet.

Det var för två år sedan som Joel blev diagnostiserad med depression. Han har provat olika antidepressiva mediciner men inte upplevt att han fått någon hjälp.

Terapisessionerna kunde vara till större nytta om man tar någon svamp på förhand.

Joel

Psykedeliska substanser blev Joel bekant med för tre år sedan. Det första han provade på var frön man kunde köpa lagligt på nätet.

- Fröna hette "Morning glory" och innehöll ämnet LSA som är lite likt LSD, förklarar Joel.

Senare har han också tagit LSD och hallucinogena svampar. Att vara påverkad av psykedelia är en obeskrivlig känsla, berättar Joel.

- Man ser allt ur ett annat perspektiv, alla tankar man har känns mer meningsfulla och man känner starka känslor i samband med de tankarna. Det kan vara ganska upp och ner.

"Ta itu med de egna demonerna"

Joel känner att de psykedeliska ämnena har fått honom att må bättre – åtminstone för stunden.

- En vecka efteråt känner man sig mycket bättre, men därifrån går det ganska snabbt nedåt.

För att få det mesta ut av "resan" borde man förbereda sig mentalt, och försöka ta itu med de egna demonerna, tänker Joel.

- Om man själv försöker få kontakt med sitt eget undermedvetna och gå igenom de svåra tankarna medan man är påverkad kunde effekten kanske vara en längre tid efteråt.

LSD är som terapi som faktiskt har fungerat.

Joel

En återfunnen diskussion

Psykedeliska substansers terapeutiska nyttor märkte man redan på 1950-60-talen. Till exempel LSD såg man som ett lovande alternativ för att användas i samband med psykoterapi.

De psykedeliska ämnenas botande rykte smutskastades efter att folk började experimentera med dem i nöjesbruk. Ämnena förbjöds i lag kring början av 1970-talet.

Så småningom har diskussionen om psykedeliska drogers möjliga nyttor blossat upp igen.

Den preliminära forskning som nu har gjorts tyder på att psykedelika faktiskt kan vara till hjälp också för svårt deprimerade, som inte har fått hjälp av traditionell vård.

Resultatet av en studie som publicerades i tidningen Cell Reports visar att psykedeliska substanser kan få nya förbindelser att bildas mellan nervcellerna i hjärnan, och öka hjärnans plasticitet, alltså förmågan att förändra gamla tankemodeller.

Helsingin Sanomat rapporterade om saken i juni då studien publicerades.

En annan forskning visar att de hallucinogena ämnena i drycken ayahuasca främjar tillväxten av nya nervceller hos möss.

Hos deprimerade människor har man funnit att nervceller krympt och en del förbindelser mellan dem gått förlorade. Det här har skett i samma områden i hjärnan där psykedelia däremot kan främja nya förbindelser.

”Vid behandling av depression skulle det bästa vara att hitta ämnen som effektivt kan främja dessa förbindelser”, säger biokemisten David Olson i tidningen New Scientist.

Psykedeliska ämnen kan ha en positiv effekt redan efter en dos, och verkan kan vara rentav i veckor efter att ämnet har lämnat kroppen.

De tidigare symptomen kan lindras, men man kan drabbas av nya, till och med allvarligare symptom i stället.

Kaarlo Simojoki, A-kliniken Ab

De ämnen man mest har forskat i är LSD, ämnet psilocybin som finns i hallucinogena svampar och den herbaliska drycken ayahuasca som ursprungsbefolkningen i Amazonas hittade på. Ayahuasca innehåller det hallucinogena ämnet dmt.

Man vet ändå ännu lite, och det finns risker med att experimentera med hallucinogena ämnen.

Enligt överläkare Kaarlo Simojoki på A-kliniken Ab är experiment med psykedelika inte säkra - varken på egen hand eller tillsammans med en annan person.

- Risken finns att psykedeliska ämnen kan förorsaka psykos. Hur stor den risken är för just dig vet varken du eller din kompis, säger Simojoki.

I den forskning som gjorts har personerna övervakats av medicinskt kunniga människor som vet hur man gör om någonting går snett.

- Dessutom har försökspersonerna ofta varit normalt friska, särskilt i den neurologiska forskning som gjorts. Därför är det svårt att uppskatta hur psykedelika påverkar människor som lider av en sjukdom, säger Simojoki.

I värsta fall kan det gå riktigt snett. En person kan göra misstag som till och med kan kosta livet. Joel har själv upplevt också negativa "resor" och känner till riskerna.

- Om man aldrig har provat psykedelika tidigare borde man ta en ganska liten dos i början, säger Joel.

I värsta fall kan man hoppa ut ur fönstret och ta livet av sig utan att man ens tänker på det

Det är också viktigt att hålla koll på realiteterna, menar han.

- Annars kan man börja vandra i sin egen värld och tro att någonting illa ska hända på riktigt.

- Tar man en alltför stor dos kan man i värsta fall göra misstag, så som att hoppa ut ur fönstret och ta livet av sig utan att man ens tänker på det, säger Joel.

Joel, som tagit tid på sig att läsa in sig på ämnet, säger att man kan påverka hur bra eller dålig "resan" blir genom att välja miljön rätt.

- Tar man drogen i ett mörkt rum har man också större sannolikhet att åka ut på mörkare vatten. Tar man den däremot ute i naturen i dagsljus är chanserna större att upplevelsen blir bättre.

"Vad gör din kompis om du hamnar i psykos?"

Speciellt stora är riskerna alltså då doserna är höga.

I forskningsrelaterade situationer är doseringen noga kontrollerad, och kan vara svår att uppskatta själv, påpekar Kaarlo Simojoki.

- Har du en handfull svampar är det väldigt svårt att veta hur mycket psilocybin de faktiskt innehåller.

Ett misslyckat försök med psykedeliska ämnen kan i värsta fall sätta det egna psyket på spel, säger Simojoki.

- Psyket kanske inte läker så som man hoppats, utan symptomen kan tvärtom förvärras eller förändras helt och hållet.

- De tidigare symptomen kan lindras, men man kan drabbas av nya, till och med allvarligare symptom i stället, säger Simojoki.

Han påminner också om de somatiska, alltså kroppsliga, riskerna som speciellt starkt hänger ihop med hallucinogena svampar.

- De riskerna ska man inte glömma bort heller i samband med övriga ämnen.

Depression är ett så stort problem för mänskligheten i dag att alla tänkbara möjligheter som kan hjälpa är välkomna.

Kaarlo Simojoki, A-kliniken Ab

Också hur psykedelia påverkar psyket på lång sikt är ännu oklart. Många frågor hänger i luften, och mera forskning behövs, tycker Kaarlo Simojoki.

- Vi vet inte heller hur olika psykedeliska ämnen fungerar då de används i samband med en annan typ av vård. Kanske deras effekt kunde förstärkas genom lämpliga kombinationsbehandlingar?

Det är bevisat att en kombination av antidepressiva mediciner och terapi är effektivt hos vissa patienter, eftersom medicinen förbättrar hjärnans plasticitet samtidigt som terapin leder till en förändring.

Enligt Simojoki finns det potential för att psykedelika i framtiden kunde bli en del av den psykiska vården.

- Jag utesluter ingenting. Depression är ett så stort problem för mänskligheten i dag att alla tänkbara möjligheter som kan hjälpa är välkomna.

Joel heter i verkligheten något annat.