Nya Kvarkenfärjan kan byggas i Europa – fyra varv kvar i kampen
Fyra varv har tagit sig till slutomgången i kampen om att få bygga den nya Kvarkenfärjan som ska trafikera rutten mellan Vasa och Umeå. Tre varv finns i Europa och ett i Asien.
Enligt Tomas Häyry är det ett omfattande beslut som ligger bakom. Häyry är stadsdirektör i Vasa men också styrelseordförande för Kvarken Link som utreder förutsättningarna för en ny färja i Kvarken.
- Det känns utomordentligt tillfredsställande att vi trots det omfattande analysarbetet av intresseanmälningarna kunnat genomföra ett designarbete för den nya färjan samtidigt som vi håller tidsplanen för projektet, säger Häyry i ett pressmeddelande.
Också Peter Ståhlberg, direktör för Wasaline är nöjd att de kan presentera en design av ett fartyg som är specialanpassat för trafiken i Kvarken.
Han säger att de efter leveransen kan garantera fortsatt trafik med ett miljövänligt fartyg.
- Våra passagerar- och fraktvolymer bevisar att vi behöver tilläggskapacitet för tillväxt i regionen. Nu gäller det för alla leverantörer att bjuda ut den nyaste tekniken till varven som skall offerera fartyget och faktiskt bevisa viljan att få ett fartyg med de senaste innovationerna, säger Peter Ståhlberg i ett pressmeddelande.
Avtal ska finnas före årsskiftet
Den tionde och elfte juli höll Kvarken link information för de fyra inbjudna varven i Vasa. Anbuden från varven ska vara inlämnade senast den 31 augusti.
Under september månad ska offerterna utvärderas och förtydligas. Då ska också förhandlingar med såväl varv som finansiärer ske. Kontrakt ska undertecknas före årsskiftet.
Enligt tidtabellen ska den nya färjan levereras 30 april 2021.
Kritik mot svenska regeringen
Finlands regering har utlovat ett stöd på 25 miljoner euro. Från Europeiska investeringsbanken har det kommit positiva ställningstaganden om att lån beviljas när kontraktet med varvet har undertecknats.
Enligt Bertil Hammarstedt som är vd för Kvarken Link har den svenska regeringen inte visat något intresse att stöda Kvarkentrafiken.
- Trots de norrländska företagens uttalade behov. Trots universitetets och regionens samverkan när det gäller utbildningen av finska studenter och sjukvårdssamarbets. Trots stöd från bland annat Mittnordenkommittén visar den svenska regeringen inget intresse, säger Hammarstedt i ett pressmeddelande.