Lantbrukarna kämpar mot minskad lönsamhet: "Reglering av livsmedelshandeln behövs"

Jordbruket har det tufft i Finland och inkomsten från lantbruken har i princip halverats på tio år. Tomas Långgård, förbundsstyrelseordförande för ÖSP, säger att de känt av den nedåtgående trenden, men han ser ändå en ljusning på längre sikt.

Jordbrukens lönsamhet är mycket svag nu. Den slutsatsen kommer Naturresursinstitutet Luke till i sin årsrapport.

Enligt Luke har hönsgårdarna och växthusen bäst lönsamhet, sämst lönsamhet är det på spannmålssidan och för får- och getgårdar.

"Lönsamheten är en fjärdedel av vad det borde vara"

I Österbotten får nästan en tiondel av invånarna sin utkomst från lantbruket.

- Vi har vetat och känt av i många år att det varit en nedåtgående trend vad gäller lönsamheten, säger Tomas Långgård som är förbundsstyrelseordförande för Österbottens svenska producentförbund (ÖSP).

Lukes rapport mäter lönsamheten enligt en lönsamhetskoefficient. Är koefficienten 1 betyder det att jordbrukaren har ungefär 15 € i timmen för sin arbetstid och ungefär fem procents ränta på det bundna kapitalet.

- Senaste rapporten från 2017 visar att lönsamhetskoefficienten i genomsnitt bara är 0,26 för alla produktionsinriktningar. Det betyder att det bara är en fjärdedel av vad det borde vara, säger Långgård.

Vad innebär den dåliga lönsamheten för konsumenterna?

- I dagens läge påverkar det inte ännu för vi har lyckats hålla volymerna i Finland, så vi är till stor del självförsörjande på nästan alla produkter.

- Men går det här för långt kan produktionen börja minska och vi kan gå i samma fotspår som i Sverige där man har en lägre självförsörjningsgrad. Det betyder också att vi säljer ut arbetsplatserna till andra länder.

Färre bönder men produktionen den samma

Lukes rapport visar att antalet lantbruk minskat i snabb takt, men att produktionen ändå ligger på nästintill samma nivå.

Långgård säger att Finland i början av 2000-talet hade 78 000 aktiva gårdar men att antalet nu ligger på lite under 50 000.

- Det betyder att en stor del av de som är kvar har satsat och byggt produktionsbyggnader, köpt åkermark och maskiner. Det är behövligt i viss mån, men samtidigt har inkomsten per gård inte ökat fast gårdarna blivit större.

- Det är ju det som är dilemmat. Mera jobb för samma lön, eller mindre, säger Långgård.

"Fördelning av vinsten är orättvis"

Långgård nämner flera orsaker till den dåliga lönsamheten. Bland annat Ukrainakrisen 2014, som ledde till att Ryssland stängde sina gränser. Finland hade då en stor export av speciellt mjölk- och köttprodukter till Ryssland.

- När det skedde nästan över en natt blev det lite för stora volymer på den egna marknaden, efter hand har vi nu byggt upp nya kanaler för exporten.

Långgård riktar även kritik mot hur livsmedelskedjan fungerar. Han anser att fördelningen av vinsten är väldigt orättvis.

- Vi har inte avkastning på bundet kapital, det är egentligen på minus. Livsmedelsindustrin, som är den andra parten i kedjan, har i genomsnitt dryga 5 procents avkastning på sitt kapital, säger Långgård.

- Ser man sedan på handeln har de två stora grupperingarna kring 25 procents avkastning på sitt bundna kapital. Så det är där vinsten stannar i hela kedjan.

Långgård säger att samma fördelning finns inom hela EU-området. Handeln är den väldigt starka parten i livsmedelskedjan, industrin är svagare och primärproducenterna är svagast.

Han skulle vilja se en reglering av livsmedelshandeln och säger att det också är på gång.

- Regeringen har ett lagförslag på en livsmedelsmarknadslag och man kommer att inrätta en tjänst som livsmedelsombud som kommer att övervaka handelsledet och livsmedelsindustrin. Det här är ett litet steg på vägen i alla fall.

Ljusningar på sikt

Väderleken de tre senaste åren har också ställt till med bekymmer för jordbrukarna. Förra året var det kallt och regnigt hela sommaren, vilket orsakade stora skördeförluster.

Den här sommaren har däremot torkan och värmen skadat skörden.

Långgård vill ändå vara optimistisk och tror på en ljusning på sikt.

- Vi har på alla sätt och vis bra kvalitet på våra råvaror. Så jag hoppas det ska ge ett mervärde som vi ska få ut från marknaden, för det är därifrån som den bättre lönsamheten måste komma.

- Hittar vi inte det på den inhemska marknaden måste vi försöka på export.

Enligt Långgård försöker de genom konsumentupplysning lyfta fram inhemska produkter, men han säger att det ännu är en lång väg kvar att gå.

- Den andel konsumenter som är medvetna och inte bara väljer varor enligt priset, den gruppen är idag ännu för liten.