Tolken är många makthavares dolda länk till omvärlden

I en tid med digitala översättningsverktyg för det man läser på nätet och undertexter överallt, minns man kanske inte att de som står framme vid podiet eller på scenen och talar, inte har de här hjälpmedlen att tillgå. Det är här tolken kommer in i bilden.

Tolkarna har som uppgift att ta in informationen som talaren förmedlar, snabbt översätta den till det språk som behövs för att motparten ska förstå, och sedan förmedla det på ett begripligt sätt. Ofta samtidigt som talaren fortsätter tala.

För att klara av det här krävs det förberedelse, säger Erja Tenhonen-Lightfoot som arbetat som tolk i över 20 år med sitt företag Sanas, och dessutom utbildar tolkar på universitetet i Helsingfors.

- Man måste göra lite detektivarbete. Man läser alla dokument som uppdragsgivaren har skickat och antecknar nyckelord, säger Tenhonen-Lightfoot. Man söker på nätet och läser annat som talaren skrivit själv, eller som kommer från den aktuella organisationen, och man kan kolla på exempelvis Youtube efter klipp med talaren, eller gå in på sociala medier.

Stil versus detaljer

En av de stora utmaningarna, utöver att vara snabb i översättningen, är att välja vad som ska översättas. Det är tolkens vana och yrkesskicklighet som avgör om rätt information kommer fram eller om man fastnar på fel saker.

- Oftast är innehållet det viktigaste, men ibland är det formen som är viktigast. När det gäller till exempel presidenter som talar är innehållet prioriterat, men många andra gånger är det upp till översättaren att avgöra vad som känns rätt och vad man hinner med.

Sekretess

Vid toppmötet mellan presidenterna Trump och Putin, och även vid stora affärsmöten och konferenser kan det delas mycket information som inte nödvändigtvis är för andras öron.

Det här ger potentiellt tolkarna en avsevärd makt. Men enligt lag får de inte göra så mycket med den.

Precis som till exempel psykologer har även tolkar tystnadsplikt reglerat enligt finsk lag, och brott mot den kan i värsta fall leda till fängelsestraff, säger Tenhonen-Lightfoot.

- Men om jag får veta att någon planerar ett brott, till exempel landsförräderi eller terrorism eller liknande brott så har jag en yrkesetisk anmälningsplikt till de behöriga myndigheterna.

Det är mycket jobb, och förberedelserna är nödvändiga. I den bästa av världar får tolken tillgång till tal och andra texter på förhand av talaren eller organisationen. Det är ofta den här biten glöms bort, blir underprioriterad eller det finns för många människor i kedjan mellan tolken och talaren.

- Det är många som inte förstår att tolken faktiskt måste förbereda sig, menar Tenhonen-Lightfoot. Domstolarna i Finland, till exempel, tror många gånger att tolkar är som en slags levande Google translate. I mitt företag har jag en punkt i kontraktet där det står att om uppdragsgivaren inte levererar förberedelsematerial i tid, så har hen inte heller rätt att reklamera i efterhand.

En van tolk kan förbereda en heldagskonferens på en dag, eller i bästa fall en timme eller två, beroende på ämnet och talarna.

- Jag hörde att tolken vid Obamas invigningstal fick en vecka på sig att förbereda sig och det till och med betalat. I det vanligaste fallet får tolken inte betalt alls för förberedelsetiden. Vissa formella tal vet man att de har en viss struktur och vad som kan komma, men sedan måste man kolla upp just politiska detaljer och åsikter som kan tänkas dyka upp.

Naturligtvis förekommer det situationer där det sedan ändå visar sig att tolk och kund inte funkar ihop. Det finns också människor som inte vill bli tolkade. Lyckligtvis är det inget problem att byta tolkar då, så tolkningen blir inte lidande av sådant, säger Tenhonen-Lightfoot.

- Jag har bytt ut mig själv en gång, berättar hon. Det var en amerikansk kund som inte var nöjd och jag kände själv att det jag inte klarar det här.

Det gäller att ha ett stort ordförråd och insikt i språket så att man snappar upp uttryck som kanske är olika från språk till språk.

Ibland, om man har tid, kan man tillägga om det finns detaljer som exempelvis dubbla betydelser vid en mening, eller om det finns kulturella aspekter i det sagda som är värda att ta hänsyn till.

Man kan också kommentera det som händer, till exempel om talaren är otydlig eller inte hörs ordentligt. Då måste tolken göra klart att det är hens egen tolkning av det sagda.

- Och sedan finns tumregeln "when in doubt, leave it out", alltså utelämna hellre något än översätt det fel, säger Tenhonen-Lightfoot.