Global julihetta - eller åtminstone halvglobal

De senaste månaderna har varit mycket varma över stora delar av norra halvklotet. Extrema temperaturer under längre tider kan enligt vissa tecken bli karakteristiskt för framtidens klimat. Och det ställer nya krav på samhället.

Sommarens värmenoteringar från olika kontinenter erbjuder märklig läsning.

På de brittiska öarna, där genomsnittstemperaturen under juni-juli ligger under 20 grader Celsius, har man i veckotal stånkat i mer än 30 graders värme. I Glasgow var det den 28 juni 31,9 grader varmt, vilket är ortens rekord för juni månad, och i irländska Shannon uppmättes 32 grader, den högsta temperaturen någonsin.

Från den 1 juni till den 16 juli var regnmängden i Storbritannien bara 47 millimeter.

I Tyskland hade man över 30 grader under flera dagar i maj och juni, och i Georgiens huvudstad Tbilisi sattes den 4 juli det nya värmerekordet 40,5 grader.

Även på många platser i Nordamerika, som Los Angeles och Denver, har det i sommar varit varmare än någonsin förr. I Montreal i Kanada var det den 2 juli 36,6 grader - den hetaste dagen under de 147 år som statistik förts.

Ännu svettigare har det varit i regioner som är sinnebilden för hetta. Den 5 juli var det 51,3 grader vid väderstationen Ouargla i Algeriet. Det är den högsta tillförlitliga temperaturen som någonsin noterats i Afrika - tidigare värmerekord från 1900-talet kan inte anses hundraprocentigt säkra.

I öknen brukar det bli svalare åtminstone till natten. Men i Qurayyat vid Omans kust sjönk kvicksilvret den 28 juni inte ens om natten under 42,6 grader. Sannolikt är detta den varmaste "lägsta" dygnstemperaturen som någonsin bokförts.

Varmt också utan El Niño

Varje sommar inträffar värmeböljor någonstans på norra halvklotet. Som värmebölja definieras en period på minst fem dagar med en temperatur på mer än fem grader Celsius över den genomsnittliga. Men det är ovanligt att det är så pass varmt på så många platser nästan samtidigt.

Framför allt över Eurasien kan meteorologerna i sommar skönja en "värmekupol", som verkar vara ovanligt stabil.

Värmerekorden de senaste åren ser med andra ord ut att få fortsättning. På en global skala var 2016 det varmaste året. Skälet, menar forskarvärlden, var en kombination av den globala uppvärmningen och väderfenomenet El Niño.

Nästa år, 2017, har redan gått till historien som det varmaste året då El Niño inte inföll.

I år - 2018 - pågår El Niños motsats La Niña, som medför svalare temperaturer. Det oaktat blev juni månad 2018 ändå en av de varmaste som uppmätts.

De första sex månaderna gör 2018 till det hetaste La Niña-året vi vet om, säger Clare Nullis vid Meteorologiska världsorganisationen WMO, enligt The Guardian.

Och just "väderkupolen" kan ge en antydan om hur framtidens klimat kan te sig. Professor Markku Rummukainen vid Lunds universitet säger till Dagens Nyheter att det redan finns tydliga tecken på att värmeböljorna har blivit fler och långvarigare.

 Det kan bli ett långsammare vädermönster längre perioder av värme på sommaren, men även mer utdragna köldperioder på vintern, om än inte lika kalla som förr, säger Rummukainen.

Över 70 döda i Montreal

En allt extremare väderlek har biverkningar av mångahanda slag. Höga temperaturer ökar halten av föroreningar i luften, eftersom de kemiska processerna snabbas på. Det innebär högre risk för sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, astma och andra andningsproblem.

Höga temperaturer ger också sömnproblem, eftersom kroppen inte hinner återhämta sig från värmen under dagen. Speciellt svår är hettan för sjuklingar, äldre personer och små barn.

I Montreal vållade värmeböljan tidigare i sommar - i kombination med mycket hög luftfuktighet - över 70 dödsfall. Och i den närmaste historien finns ännu värre exempel. De två heta veckorna i augusti 2003 beräknas ha skördat flera tiotusen människoliv i Europa, i synnerhet i Frankrike.

Hälsoexperter menar att vårdsystemen borde kunna planera bättre för svåra väderförhållanden, varigenom medicinska problem och förtidiga dödsfall till viss del kunde förebyggas.

Även stadsbyggare och samhällsplanerare gör klokt i att anpassa byggnader och gatunät till ett annorlunda klimat. Det är i stadsmiljöer som hettan brukar bli det största gisslet.

Londons brandchef ber om regn

De senaste dagarnas har nyhetsrapporteringen i Sverige dominerats av de stora skogsbränderna. Även i andra länder i Europa har har skogs- och markbränder härjat i sommar. I mitten av juli inträffade en stor gräsbrand i Epping Forest i Londons östra utkant.

- Jag trodde aldrig det skulle ske, men vi ber faktiskt om regn, konstaterade då Londons brandchef Dany Cotton.

Och från många länder kommer rapporter om hur skördarna fördärvats av hettan. I Polen har 91 000 gårdar påverkats av vårens torka. Lettland utlyste i juni nationellt katastroftillstånd i hela lantbrukssektorn och bad Bryssel att tidigarelägga utbetalningen av årets stödpengar.

I Tyskland kommer årets skörd att minska med mellan 20 och 50 procent. Joachim Rukwied, ordförande för de tyska lantbrukarnas organisation DVB, säger att vissa bönder överväger att förstöra sina grödor i stället för att försöka bärga dem.

Källor:
Dagens Nyheter, Deutsche Welle, The Guardian, AFP