Många väljer att söka asyl flera gånger – Migri: Man skickar hellre in en ny ansökan än väntar på negativa beslut

Av de 2 174 asylansökningar som Migrationsverket fått in i år har 1 101 varit förstagångssökande. De långa processerna aktiverar de sökande som fått avslag att skicka in en ny ansökan, förklarar Migri.

Migrationsverkets chef för resultatområde vid asylenheten, Juha Similä twittrar om det rådande läget för asylansökningarna som kommit till Migrationsverket.

Sammanlagt har Migri i år fått in 2 174 asylansökningar. Av dem är en klar majoritet, alltså minst en tredjedel, irakier. Enligt Migri har irakierna under de senaste åren varit den största gruppen av sökanden och de har därmed även gjort flest nya ansökningar.

Lång process påverkar

Migris chef vid asylenheten, Esko Repo tror att den långa processen är en av orsakerna till att en så stor del av sökandena skickar in en ny ansökan.

Vad är orsakerna bakom att så många gör en ny ansökan?

– Det är vanligt att den sökande har en ny grund för ansökan, oftast handlar det om konvertering till kristendomen eller hänvisande till sexuell läggning, svarar Repo.

Han listar också förändrade förhållanden i hemlandet och förklaringar om att den sökande inte kunnat eller vågat berätta tillräckligt ingående om sin situation i den första ansökningen som vanliga orsaker.

– Processen är så lång att den aktiverar sökande till en ny ansökningsrunda. För tillfället behandlar förvaltningsdomstolarna Migrationsverkets beslut från åren 2016 och 2017.

Han säger att nya ansökningar inte bara skickas in efter negativt beslut utan under flera olika skeden av processen.

– En del gör en ny ansökan efter Migris första beslut, andra under besvärsprocessen. Ansökningar skickas också in efter att den sökande fått ett negativt beslut, efter att ha överklagat och när avvisningsbeslutet verkställs.

Inget nytt fenomen

Repo ser kritiskt på de allmänna diskussioner som förts inom stödgrupper efter asylbesluten.

– Avslagsbeslutens felaktighet lyfts starkt fram och det betonas att ingen kan återvända till sitt hemland. Det påverkar såklart de sökandes intresse att skicka in en ny ansökan.

Han påpekar att situationen i Irak, Afghanistan och Somalia enligt Högsta förvaltningsdomstolens beslut i allmänhet inte är sådan att man inte skulle kunna återvända.

– Såklart finns det skillnader mellan olika områden, situationer och personer och därför bedöms alla fall enskilt.

Årets till synes stora andel andra än förstagångssökande är heller inget nytt fenomen, enligt Migri.

– I fjol var 1 800 av de 5 000 asylansökningar som kom in av personer som fått avslag en eller flera gånger.