Ordkrig mellan USA och Iran trappas upp – ”Ni kommer att lida av konsekvenser få i historien har skådat”

Trump administrationen går till angrepp mot Irans ledarskap efter ett tal där Irans president varnade USA för att ”inte leka med lejonets svans". Trumps hot på Twitter har redan fått många tolkningar, men verkar vara en mycket synlig spjutspets på en mindre synlig kampanj för att uppvigla iranierna mot landets ledare.

USA:s president Donald Trump gick till angrepp mot Irans president Hassan Rouhani på twitter.

Budskapet, som skrevs helt i versaler, anklagade Rouhani för att ha hotat USA och varnade för svåra följder om hoten upprepas.

- Till Irans president Rouhani: Hota aldrig mer USA eller så kommer ni att lida av konsekvenser som få i historien har fått skåda förr. Vi är inte längre ett land som tolererar dina vrickade ord av våld och död. Var försiktig, skrev Trump.

Trumps uttalande verkar vara en reaktion på Rouhanis tal i söndags där Rouhani varnade USA för att aggression mot landet inte lönar sig.

Rouhani rapporteras ha sagt att USA inte ska ”leka med lejonets svans”.

- USA borde veta att fred med Iran är alla freders moder, men krig med Iran kommer också att vara alla krigs moder, sade Rouhani.

Vanligt gräl, eller koordinerad pr-kampanj

Trumps svar har i USA tolkats på många olika sätt, som ett krigshot, ett försök att distrahera från inhemska nyheter som är problematisk för administrationen eller till och med en liknande attack som riktades mot Nordkoreas ledare Kim Jong-un före mötet i Singapore.

Uttalandet ses ändå bland experter som en del av en större diplomatisk och ekonomisk kampanj riktad mot den iranska regimen.

Trumps uttalande på Twitter kom dagen efter att hans utrikesminister Mike Pompeo hade hållit ett tal inför amerikaner med iranskt påbrå, framförallt iranier som har flytt Iran efter revolutionen 1979.

I talet kallade Pompeo den iranska politiska eliten något som mer liknar en maffia än en regering.

Pompeo sade att en ekonomisk och diplomatisk kampanj är igång för att igen isolera Iran ekonomiskt.

- Vi vill skära av pengaflödet till en regim som berikar sig själv och stöder död och förödelse, sade Pompeo.

Han sade också att det är en lögn att dela upp det iranska styret i hårdföra och moderata falanger och kallade president Rouhani och hans anhängare för skyltdockor för ayatolla Khamenei.

- Vi ber alla länder som är trötta på Irans destruktiva beteende att ansluta sig till vår kampanj, sade Pompeo.

Riktar sig till iranska folket

Nyhetsbyrån Reuters uppmärksammade redan före talet att det amerikanska utrikesministeriet har intensifierat sin pr-verksamhet på persiska på sistone, med liknande budskap som det Pompeo framförde i sitt tal.

Ministeriet har i olika sammanhang gått ut med hårda angrepp mot iranska ledare, ofta med Pompeo eller Trumps nationella säkerhetsrådgivare och Iran-höken John Bolton som språkrör.

Pr-kampanjen ses som ett led i de amerikanska försöken att isolera landet och försvaga ledarna, efter att USA drog sig ur kärnkraftsavtalet med Iran.

Många av angreppen mot det iranska ledarskapet innehåller också löften om att det iranska folket kan nå välfärd och välstånd utan de nuvarande ledarna.

Vid sidan om diplomatiskt och ekonomiskt tryck tolkas USA försöka uppvigla till demonstrationer vars mål är att få det iranska ledarskapet att vackla.

- Man vill få till stånd ett av två resultat, sade Karim Sadjipour vid Carnegie-institutet för internationellt fredsarbete.

- Det ena är att man tvingar det iranska ledarskapet att kapitulera och upphöra med sitt kärnkraftsprogram och sina stormaktsambitioner i regionen.

- Det andra är att hela den islamiska republiken imploderar, sade Sadjipour.

Kan få motsatt effekt

Även om många experter är överens om att Irans ledarskap på lång sikt inte har en hållbar position, tror få att kollapsen kommer att ske inom kort.

Iran har redan länge skakats av småskaliga demonstrationer mot både landets ledarskap och mot enskilda orättvisor och ekonomisk ojämlikhet.

Med jämna mellanrum har de här demonstrationerna blossat upp till större protester och det är uppenbart att det finns ett utbrett missnöje i Iran, framförallt bland landets unga befolkning.

Men som många experter påpekar är iranierna, också de som inte har mycket till övers för landets ledare, mycket patriotiska.

Det märktes redan under valkampanjen då iranierna reagerade hårt mot att kandidaten Trump gick åt kärnkraftsavtalet som hade gett iranierna orsak att hoppas på bättre tider utan sanktioner.

Då Trump drog USA ur avtalet rapporterades igen ökande antiamerikanska känslorna i Iran.

Ett försök att angripa Iran ekonomiskt eller militärt kan alltså få motsatt resultat än det administrationen vill ha, alltså ena det annars splittrade landet mot en yttre fiende.

Medvetna upptrappningar av ordkriget

Det iranska ledarskapet spelar nu, under svåra ekonomiska förhållanden och hotande sanktioner mot den livsviktiga oljeexporten, på patriotismens strängar för att få folket bakom sig.

- Den iranska regeringen vet att om sanktionerna som ska strypa oljeexporten blir verklighet är det nådastöten för den iranska ekonomin, säger professor Mohammed Fazlahashemi vid Uppsala universitet till Sveriges radio.

- Det upptrappade ordkriget är ett led i det här. Då Rouhani säger att man inte kommer att tolerera det kommer motreaktionen från Trump.

Efter att både Trump och Rouhani tog till krigiska toner spekuleras nu också hur nära en väpnad konfrontation kan vara.

Många i Trumps administrations utrikespolitiska topp, bland andra Pompeo och Bolton, har tidigare förespråkat angrepp mot iranska kärnanläggningar.

Också landets bundsförvanter Israel och Saudiarabien har talat för att slå till i förebyggande syfte.

Administrationen har också allt tydligare stött gruppen MEK, som tidigare var terrorstämplad också i USA, och andra grupper mot det iranska styret.

Mohammed Fazlahashemi menar att det höjer risken för upptrappning, då trycket mot Iran ökar på olika fronter.

- Då ser den iranska regeringen från sin sida att nu är det inte bara ordkrig, utan att nu hotar antingen ett militärt angrepp eller försök att få till stånd en implosion, alltså att styret faller av sig själv på grund av ekonomiska- och politiska sanktioner eller folkresning, säger Fazlahashemi.

Under de förhållandena är krig inte uteslutet, även om det är svårt att säga hur sannolikt det är.

- Det amerikanska trycket har drivit president Rouhani som tidigare var rätt pragmatisk mer mot de iranska hökarna. USA:s president Trump har ju visat sig vara ganska skjutglad och han är ganska oberäknelig, och tar inte bara till stora ord utan kan tänkas vidta sådana åtgärder som ingen inom den diplomatiska traditionen skulle förvänta sig.

- Historien har visat att det kan vara väldigt lätt att starta ett krig, men att avsluta det kan vara väldigt svårt. Det är det som bekymrar mig när vi ser det här ordkriget trappas upp steg för steg, säger Fazlahashemi.

Källor: Reuters, AFP, AP, BBC, Al Jazeera, Sveriges Radio, New York Times