Merparten av alla som ansöker om patientskadestånd får inga pengar – ”Vid alla operationer och narkoser kan det komma överraskningar”

Många som misstänker att de drabbats av en patientskada får avslag på sin ansökan.

Det kan samtidigt vara svårt att avgöra om man som patient fått felaktig vård eller om det handlar om risker som man måste acceptera som en del av behandlingen.

Antalet anmälningar om patientskador fortsätter att minska och ser därmed ut att följa den positiva utvecklingen från ifjol. Det här framkommer i Patientförsäkringscentralens delårsrapport.

– Det är för tidigt att bedöma exakt om trenden har vänt. Vi hoppas givetvis att patientsäkerheten skulle ha förbättrats och att det skulle förekomma allt färre patientskador, säger ersättningschef Elina Muukkonen.

Antalet skadeanmälningar ökade under 2010-talet fram till år 2016. Sedan dess har siffrorna gått ner.

I slutet av juni i år var antalet nya anmälningar som kommit in till Patientförsäkringscentralen runt 4 300. Det är kring 450 färre anmälningar än motsvarande tid förra året.

Det finns samtidigt en viss fördröjning i statistiken eftersom det i regel går tre år mellan en anmälning och att patienten har blivit medveten om skadan.

Majoriteten får ett nej

Många som misstänker att de drabbats av en patientskada får avslag på sin ansökan. Under de senaste åren har var tredje beviljats ersättning. I år har runt var fjärde fått ersättning, 27 procent.

Av de som beviljats ersättning har nästan alla, 93 procent, fått skador på grund av vårdfel. I andra hand har det handlat om infektionsskador.

Felbehandling i lagen om patientskador avser en personskada som orsakats av undersökning, behandling eller försummelse.

Att en patient får avslag på sin ersättningsansökan beror ofta på att skadan inte kunnat undvikas eller att patienten måste kunna acceptera infektioner som reell risk.

– Trots professionell vård medför hälsovården olika risker för komplikationer eller så är en försämring av hälsan en naturlig del av sjukdomens gång, påpekar Muukkonen.

Inom vården och speciellt inom den specialiserade sjukvården vårdar vi svaga, gamla och multisjuka patienter där vilken som helst behandling eller narkos redan är en risk i sig

― Kati Myllymäki, Läkarförbundet

Även Läkarförbundets verksamhetsledare Kati Myllymäki menar att nästan alla fall inte är patientskador.

– Inom vården och speciellt inom den specialiserade sjukvården vårdar vi svaga, gamla och multisjuka patienter där vilken som helst behandling eller narkos redan är en risk i sig.

Vid varje operation eller narkos kan det dyka upp överraskningar, enligt Myllymäki. Det här tänker många inte på.

– De kan bero på till exempel patientens sjukdom eller kombinationen av läkemedel, säger Myllymäki.

Men det är på läkarens ansvar att noggrant klargöra för patienten vilka risker som följer med en operation, säger ordförande för Finlands Patientförbund Paavo Koistinen.

– Patienten kan inte i den situationen själv bedöma vilka risker ingreppet innebär. Jag hoppas att man väldigt noga informerar patienten när den kommer till mottagningen första och ännu andra gången före operationen, säger Koistinen.

Ingen kompensation för små skador

Det är just i samband med narkoser och operationer som de flesta ersättningsbeviljade patientskador inträffar, berättar Elina Muukkonen från Patientförsäkringscentralen.

Runt tusen sådana skador ersattes ifjol, varav hälften rörde ingrepp i det muskoloskeletala systemet, det vill säga rörelseorganen.

Även Patientförbundet får ta emot samtal om kirurgiska frågor som till exempel knä- och ryggoperationer.

– För tandvårdens del tar man främst kontakt på grund av rotbehandlingar, tillägger Koistinen.

Ersättningar får man inte alltid även om vården inte var helt professionell. Någon kompensation kommer heller inte på frågan om skadan är väldigt liten.

Hur många fall faller igenom?

En annan fråga är hur många som verkligen anmäler en patientskada, och om det finns fall som faller igenom? Paavo Koistinen på Patientförbundet tror att det förekommer sådana fall.

– Om patienten känner sig osäker på om det handlar om en patientskada, uppmuntrar vi att göra en anmälan.

Om vårdpersonalen upptäcker att det i vården hänt något oväntat, borde man berätta det öppet och tillsammans utreda saken

― Paavo Koistinen, Finlands Patientförbund

En del kan till och med vara rädda för att anmäla. Koistinen berättar att Patientförbundet fortsättningsvis får frågor om de riskerar att få sämre vård i framtiden om de gör en anmälan.

För andra kan det också vara svårt att avgöra när det är frågan om en patientskada och när det inte är det.

– Om vårdpersonalen upptäcker att det i vården hänt något oväntat, borde man berätta det öppet och tillsammans utreda saken, säger Koistinen.

Avsaknaden av undersökning och uppföljning leder till dödsfall

Det är samtidigt relativt sällsynt att ersatta patientskador resulterar i dödsfall. Under början av året utreddes 16 fall där patienten dog eller dog i förtid till följd av vården.

– Om situationen fortsätter jämt under resten av året betyder det en väldigt liten mängd, säger Elina Muukkonen.

Generellt är antalet ersatta dödsfall rört sig mellan 50–80.

I fem av de dödsfall som utretts i år har det funnits brister i själva läkarundersökningen. Det har lett till att diagnosen och behandlingen har dröjt eller att behandlingen varit felaktig.

I fyra fall var uppföljningen bristfällig efter operation i buken. I två fall var patientens hälsotillstånd så dåligt att en operation inte alls borde ha gjorts.

Bortsett från två spädbarn, var de som dog till följd av skador mellan 54–84 år gamla.

Dålig informationsgång kan skapa problem

Vårdskador kan orsakas av till exempel stress, arbetsbörda och brist på informationsflöde, enligt Läkarförbundets Kati Myllymäki.

– Nödsituationer är de mest krävande. Om det förekommer stor rusning, kan knapphändig personal och en svårt sjuk patient lämnas emellan. Det kan vara frågan om en väldigt stor risksituation.

Myllymäki säger att patientsäkerheten hela tiden blir bättre och understryker speciellt god informationsgång för att undvika patientskador.

– Om kritisk information om den grundläggande sjukvården inte kommer fram till sjukhusets jour, eller om läkarens vårddirektiv inte ges till sjukskötaren, vårdavdelningen eller operationssalen, är det en risk. Det här har man också försökt fästa stor uppmärksamhet vid, säger Myllymäki.

– I operationssalen eller under behandlingar kan det till exempel förekomma överraskande läkemedelsreaktioner om man inte vet att patienten är fast allergisk mot penicillin.

Om vården inte biter, måste patienten ta kontakt med vårdgivaren för ytterligare undersökningar, tillägger Myllymäki.

Ett avvisande beslut kan också vara uppskakande för patienten. Det ska motiveras bra, säger Paavo Koistinen.

– Patienten får heller inte lämnas ensam efter ett avvisande beslut. Det är en svår situation, om du är osäker på om det skett en patientskada, och om exempelvis den egna rörelseförmågan beror på det, säger Koistinen.

Vårdfel är psykiskt svårt också för läkare och sjukvårdare.

– Det värsta är om man förlorar en patient. Om till exempel barnet eller mamman dör i samband med förlossningen, kan läkarens arbetsförmåga äventyras, säger Myllymäki från Läkarförbundet.

Ersättningarna varierar kraftigt

Flest ersättningar för patientskador betalades under årets första hälft för inkomstbortfall, och för så kallade immateriella skador, inklusive tillfälliga och permanenta olägenheter och kosmetiska skador.

Ersättningar har också betalats för att täcka sjukvårds- och rehabiliteringskostnader.

Ersättningssummorna varierar mycket. I medeltal betalas 25 000 för en patientskada.

– För de minsta skadorna kan man få ett par hundra euro i ersättning. I svårare fall kan ersättningarna vara betydligt större, speciellt om patienten förlorar sin arbetsförmåga, säger Elina Muukkonen.

Förra året betalades cirka 40 miljoner euro ut i ersättningar.

Artikeln är översatt från Yle Uutisets text "Valtaosa potilasvahinkoilmoituksen tehneistä saa hylkäävän päätöksen – "Jokaisessa leikkauksessa ja nukutuksessa voi tulla yllätyksiä". Artikeln är skriven av Anne Orjala.