Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Så här byggdes dramaserien Vår tid är nu - scenografen Michael Higgins berättar hur man tänkte fram den svenska restaurangen

Från 2018
Uppdaterad 10.12.2018 12:39.
Nina Löwander (Hedda Stiernstedt) och Calle Svensson (Charlie Gustafsson).
Bildtext Ninas och Calles romans i "Vår tid är nu" är kanske nyckeln till tittarens hjärta? Men lockande är också de tidsenligt konstruerade miljöerna som tar oss som betraktar i handen och drar oss med in i historien.
Bild: Johan Paulin

Michael Higgins är en man som bokstavligen bestämmer var skåpet ska stå. Och varifrån det ska införskaffas. Och hur mycket det får kosta. Han är scenograf och den som planerar den visuella miljön i “Vår tid är nu”.

“Vår tid är nu” visar livet i Sverige från 1945, året då andra världskriget slutade, fram till början av 1970-talet. Handlingen kretsar kring familjen Löwanders restaurang och de draman och relationskriser som uppstår i anknytning till den.

I farten får vi uppleva hur livet ter sig efter kriget som skakat Europa så rejält, vilka värderingar som råder och hur det svenska folkhemmet sakta växer fram.

- "Vår tid är nu" är ett drömprojekt att jobba med! Man hanterar en lång tidsperiod där allt förändras - både kulturellt och politiskt likväl som i hemmen, säger Higgins.

Michael Higgins är production designer för produktionen Vår tid är nu.
Bildtext Irländska Michael Higgins har jobbat med scenografi i ett tjugotal år. I Sverige bosatte han sig för knappa tio år sen och sen tre år tillbaka jobbar han med produktionen Vår tid är nu.

Vi får förfrågningar från hela Sverige av folk som vill vara med.

Göteborg som Stockholm

"Vår tid är nu" görs till stor del inne i studio i Göteborg. Men man gör också gatuscener, de allra flesta av dem likaså i Göteborg.

Inspelning av dramaserien Vår tid är nu.
Bildtext Inspelning av "Vår tid är nu".
inspelning av vår tid är nu
Bildtext Så här blev det på film.

Faktiskt så äger 90 procent av inspelningarna rum i Göteborg. Endast några få beskrivande miljöer tas in i huvudstaden för att ge den rätta autentiska känslan i och med att handlingen i dramat utspelar sig i Stockholm.

Fredsslutet firas.
Bildtext Bildruta ur första avsnittet där svenskarna gläds över nyheten som sprids över Europa.
Bild: skärmdump

Det är alltså Göteborg som är inspelningsplatsen för det inledande fredsslutsfirandet i seriens första avsnitt då radion meddelar att nu, våren 1945, har Tyskland kapitulerat och freden är äntligen ett faktum i Europa. Folk rusar spontant ut på gatan för att skrika ut sin glädje och lättnad.

I utomhusscener som den här handlar det inte om att skapa en historisk miljö utan om att dölja dagens värld.

- Vi täcker över skyltar och andra detaljer på husen. Den historiska känslan infinner sig sen med hjälp av de rätta kläderna, förklarar Higgins.

Calle på gatan vid fredsslut.
Bildtext Bildruta i första avsnittet då Calle rör sig i vimlet.
Bild: Skärmdump.

Också de rätta frisyrerna, enstaka tidsenliga föremål och en stor mängd flaggor och små pappersbitar gör sitt för att skapa den rätta atmosfären. Liksom ett stort antal amatörskådespelare.

Fredsslut.
Bildtext Glädje.
Bild: skärmdump
Vår tid är nu inspelning.
Bildtext Gatan "som sig själv" i samband med inspelningen 2016.
Bild: Michael Higgins

Då scenen spelades in en varm dag i Göteborg 2016 deltog över hundra statister i arbetet.

- I det skedet var de främst lokala. Nu under 2017-2018 då serien visats och blivit så populär får vi förfrågningar från hela Sverige av folk som vill vara med om de pågående inspelningarna, berättar Higgins.

Scen ur Vår tid är nu där köksmästare Stickan kallats upp till ägarfamiljen.
Bild: SVT / Johan Paulin

Känslan

Handlingen tar som sagt fart fredsvåren 1945 i familjen Löwanders hem och restaurang och det är den miljön filmteamet började med att bygga upp.

Kärl för kärl, tavla för tavla.

Hedda Stiernstedt som Nina Löwander, Adam Lundgren som Peter Löwander i Vår tid är nu i Yle Fem söndagar.
Bild: SVT/ Johan Paulin

Miljön är till stor del till för tittarens upplevelse.

Men den är viktig också för skådespelarna.

- När de får de rätta kläderna och sminket och sen befinner sig i den här världen, då är det mycket lättare för dem att leva sig in i rollerna.

skisser för dramaserien Vår tid är nu.
Bildtext Skissen.
Bild: Michael Higgins
Ur serien.
Bildtext Slutresultatet.
Bild: SVT

Från tanke till val av miljö

Allt utgår från den vision regissören har i sitt huvud.

- Regissören och jag börjar med att diskutera hur denne ser manuset visuellt. Först i stora drag och an efter mer konkret.

Skiss för miljön i Vår tid är nu.
Bildtext Början.
Bild: Michael Higgins
Ur Vår tid är nu.
Bildtext Slutet.

De byggda miljöerna

- Då vi jobbar fram en miljö börjar det egentligen med några ord i ett manus som sen efter diskussioner med fotografer och en hel del research i till exempel gamla veckotidningar, böcker och filmer blir miljöer som ritas upp.

- Därefter kontaktar vi byggare och samarbetar tätt med dem och till slut har vi en konkret miljö att börja filma i, beskriver Michael Higgins sin arbetsprocess.

I "Vår tid är nu"-studion i Göteborg byggde man konkret upp både restaurang, kök och nattklubb.

byggandet av kulisserna till dramaserien
Bild: Klas Jansson Bygg
Byggandet av kulisserna i vår tid är nu.
Bild: Klas Jansson Bygg
byggandet av restaurangkulissen i vår tid är nu
Bild: Klas Jansson Bygg
byggandet av kulisserna i vår tid är nu
Bild: Klas Jansson Bygg
byggandet av kulisserna i vår tid är nu.
Bild: Klas Jansson Bygg
köket i vår tid är nu
Bild: Johan Paulin/SVT

Restaurangköket inreddes inledningsvis med mycket metall, kopparföremål och bakelit. Det var så det var på 1940-talet.

Stig ”Stickan” Backe (Peter Dalle), Holger (Jimmy Lindström) och Calle Svensson (Charlie Gustafsson).
Bild: SVT / Johan Paulin
Köksmästare Stickan Backe (Peter Dalle).
Bild: Johan Paulin.

1940-talet finns ännu kvar

Rekvisitan har inhandlats i antikaffärer, second hand-shoppar och på auktioner. Under de tre år produktionen pågått har man skaffat minst ett tusental föremål som förvaras i det egna lagret.

- Föremål och möbler från 1940-talet var rätt enkla att få tag på. Värre var det med saker från 1950-talet som den andra säsongen är förlagd till. De föremålen är så populära att prisen är höga. En lampa från 1950-talet kan vara verkligt dyr, konstaterar Higgins.

Suzanne Reuter
Bild: SVT

Detaljer beskrivande

Ofta kan det räcka med en liten detalj för att etablera den historiska känslan.

- Som en väggtapet till exempel. Dagens hem är alla i stort sett vita, men på den tiden hade man mörka tapeter eller åtminstone mer färg. Därför kan en bild som utgår från en kort glimt av en vacker gammal tapet ta med tittaren till en annan tid.

Överlag är det enskilda föremål som kan få tyngd.

- Det är viktigt att telefonen som skådespelaren har i handen är helt rätt liksom även tavlan på väggen bakom.

Gustaf Löwander (Mattias Nordkvist).
Bild: Johan Paulin

Föremål talar om känslor

Ibland kan saker ersätta repliker.

- I en scen i den kommande andra säsongen där den ena brodern Gustaf är frustrerad valde vi att han skulle ha sönder en grej för att utan ord kunna visa vad han kände, berättar Higgins.

Gustaf Löwander (Mattias Nordkvist) och Peter Löwander (Adam Lundgren)
Bildtext Gustaf Löwander.
Bild: Johan Paulin

Möbler och andra inredningsföremål kan likaså användas till att beskriva inte bara tid och social status utan också rollpersonernas karaktärsdrag.

- Vi inreder vanligen miljön i ett rum i likhet med hur vi tolkar rollpersonen. Nina är varm och bohemisk, medan Ester är kall och kalkylerande. Det avspeglar sig i deras hem - det mer avskalat hos Ester och mer ombonat hos Nina.

Överlag bodde folk mer olika förr, skillnader som går att lyfta fram.

- Dagens Ikea-generation lever alla i liknande hem. Men på 1940-talet var det stora skillnader mellan hur folk bodde, konstaterar Higgins.

Karaktärerna Suzanne och Peter i dramaserien Vår tid är nu.
Bild: SVT / Johan Paulin

En tyst bakgrund

Men trots mycket eftertanke och planering av helhetsmiljö och enskilda föremål ska rekvisitan nästan alltid spela en tillbakadragen roll. Skådespelaren är den som för det mesta fyller rutan och bara en bråkdel av miljön ryms med i bildkompositionen och dessutom ofta rätt diffust.

- Man kan se det som att man bygger 360-graders miljöer där rollpersonerna kan leva ut sitt liv, men att tittaren endast ser den miljön genom kamerans nyckelhål, beskriver Higgins.

Börjar sakerna spela för stor roll kan det dessutom bli fel.

- Ett udda föremål kan behöva väljas bort. Något som en tittare reagerar för mycket på.

- Du vill helt enkelt att tittaren ska fokusera på storyn, inte sitta och grubbla över när exakt det var som dammsugaren uppfanns, ler Higgins.

Karaktären Curt Ragnarsson i dramaserien Vår tid är nu.
Bild: SVT / Johan Paulin

Historiskt “rätt”

Hur viktigt är det då att föremål i ett historiskt drama faktiskt är historiskt korrekta?

- Vi utgick ifrån att vi inte gör en dokumentär, men samtidigt vill man nog gärna att det ska vara rätt. Men det är svårt att få alla detaljer att stämma så visst sker det misstag.

Vilket samtidigt innebär ett nöje för en del av publiken. Vissa tycker det är roligt att påpeka då rekvisitan i en produktion gör felaktiga tidsresor.

Efter den första säsongen var det någon som tog kontakt för att påpeka att en dörrklocka lät fel.

- Att den lät ding-dong istället för driiinnng, minns Higgins.

- Och personen hade helt rätt, 1947 borde den ha låtit driiinnng, tillägger han.

Det ringer på dörren i avsnitt 6

Programmet är inte längre tillgängligt
I säsong två har det blivit 1955.
Bildtext Snart dags för andra säsongen då kalendern visar 1955.

1940-tal blir 1950-tal

Den första säsongen om 1940-talet som just nu sänds i repris i Yle Fem och på Yle Arenan övergår i oktober till den andra säsongen och då samtidigt till 1950-tal.

Då utökas utrustningen i restaurangköket med plastkärl och rostfritt stål medan tv-apparater lyfts in i de privata hemmen.

- På den tiden samlades man också utanför tv-butiken på gatan och stod och tittade på tv-programmen genom fönstret. Det hade vi rätt roligt med, liksom med att hitta rätt bilmodeller, berättar Michael Higgins.

Vi kör in i 50-talet.
Bildtext I säsong två rör vi oss i 1950-talets Sverige.

Tredje säsongen

Just nu görs den tredje och sista säsongen där handlingen är förlagd till åren 1968-1971.

- Vi har haft en mängd ikea-kataloger från 1960-talets början att utgå ifrån. Där ser man hur möbeldesignen sakta förändras. Samtidigt har vi låtit en hel del saker från de tidigare årtiondena stå kvar. Så gör man också i verkliga livet, allt förändras inte över en natt, speciellt inte för en äldre generation.

I juli hade inspelningarna sommarpaus men nu är man igång igen. Och även denna gång tillsammans med en mängd statister i Göteborg.

Totalt återstår tre-fyra månader av jobb innan tredje säsongen finns på hårdskivan.

För publiken visas den 2019, vilket samtidigt blir avslutningen på berättelsen om familjen Löwander.

I och med det har rekvisitan också spelat ut sin roll.

- Statisterna har ju nu också haft väldigt roligt i miljöerna vi byggt upp och visst blir det lite ledsamt att sen montera ner alltihop.

- Men det blir ju kvar på film för evigt.

Här kan du läsa mer om de produktioner Michael Higgins deltagit i. Bland annat var han med och gjorde filmen “Hallonbåtsflyktingen” som delvis spelades in i Helsingfors.