Uppätna äppelträd och bucklor i plåten - när hjortarna ökar blir jägaren en vän

Vitsvanshjortstammen fortsätter att öka också i Västnyland. Det här är något som också allmänheten har fått erfara i form av ökade hjortkrockar och uppätna växter i trädgårdslandet.

Att jaga och skjuta djur är en fråga som på olika sätt kan vara känslig. Varför jagar man, hur jagar man och jagar man för lite eller för mycket?

Lennart Biström som är aktiv i Skåldö-Torsö jaktförening och som sitter i Ekenäsnejdens jaktvårdsförenings styrelse upplever ändå att allt fler förstår jaktens syfte.

- Det klart det blir mycket diskussioner och i synnerhet mellan jägare. Jag har utbildat nya jägare sedan 1991 och jag måste säga att inställningen till jakt har blivit mera positiv jämfört med tidigare.

- Det tilltagande beståndet att vitsvanshjort har gjort att de vanliga icke-jägarna i dagsläget absolut inte har en negativ syn på jakt, utan jägarna ska sköta problemet då hjortarna gör intrång på folks gårdar, säger han.

Fyrbent bilfara

Var fjärde plåtkrock i sydvästra Finland och delar av Nyland orsakas av hjortdjur. Det involverar allt från vitsvanshjort till rådjur, älg och dovhjort i vissa områden, förklarar Henrik Rehn som är ordförande för Tenala jaktvårdsförening.

Hjortstammen har ökat också i Västnyland. Rehn tror ändå inte att den har ökar lika kraftigt som i andra delar som sydvästra och södra Finland.

- Vi har haft en kraftig hjortstam redan en längre tid som nu har ökat med ett antal procent nu varje år. Det är svårt att uppskatta storleken eftersom man inte kan räkna de enskilda djuren, säger Rehn.

Men man har vilträkning ju, man försöker räkna djuren?

- Man har vilträkning men hjortarna rör sig i flockar och de rör sig på samma stigar. Det är täta stammar.

Det gör det svårare att räkna djuren.

Foder lockar bort hjortar från vägar

Därför utvecklar man olika metoder för att få fram ett säkrare resultat. Viltkameror och utfodringsplatser kan hjälpa till då man vill räkna djur.

- Utfodringsplatser väcker lite känslor men det kan vara ett bra ställe. På vårarna kan man köra runt och studera de gröna åkrarna, säger Rehn.

Han förtydligar att utfodringsplatserna inte handlar om att öka stammen.

- Det kan handla om att man vill koncentrera djuren till vissa områden. Man drar bort dem från vägar och åkrar där de kan göra skada.

Att koncentrera djuren hjälper också vid jakten.

- Det blir också en säkrare jakt och du kan ha ett bättre urval av djur du skjuter. Det är det utfodring handlar om i dag, inte att skapa en större stam, säger Rehn.

Hjorttätt i Västnyland

Det är ändå ingen nyhet att det finns gott om hjortar både på land och i skärgården i Västnyland.

- Vi har haft en av de mest täta stammarna, säger Biström som jagar i skärgården.

Han känner ändå bara till ett fåtal hjortkrockar i år på Skåldö-Torsö jaktförenings område. Det kan bero på att välunderhållna vägrenar hjälper trafikanten att se hjorten och undvika en krock.

Den viktigaste faktorn är kanske ändå föraren själv, många är försiktiga eftersom de är vana vid att det finns gott om hjortar.

- Ibland kan man räkna till åttio hjortar mellan Sommarö och Skåldöfärjan, säger Biström.

Vill skjuta fler hjortar

Vitsvanshjorten har funnits på Skåldö sedan ungefär 70-talet. De första hjortarna sköt man 1979 och stammen betod av några enstaka hjortar under 80 och 90-talet.

- I slutet av 90-talet började stammen öka rejält. Den har ökat under hela 2000-talet men den minskade litet för fem år sen. Vi hade då skjutit så många som vi borde ha skjutit för att hålla stammen nere. Det fanns en rädsla att den skulle minska men vi var kanske litet onödigt försiktiga så här med facit i hand.

I fjol sköt man 150 djur på Skåldö.

På Henrik Rehns jaktförenings område i Tenala och Bromarv sköt man över 1000 hjortar. Varje år har man skjutit lite fler djur.

Rehn uppmanar alltid jägarna att söka tillräckligt med jaktlicenser och att sedan skjuta enligt vad som är lämpligt.

- Inkommande säsong är planen att skjuta 10-15 procent mer.

Det är ändå jägaren själv som bestämmer hur mycket hen skjuter på sitt jaktområde inom ramen för jaktlicensen.

- Vi skjuter inte procent utan vi skjuter ett lämpligt antal djur, säger Rehn.

"Men ni skjuter ju inte tillräckligt?"

Även om den allmänna attityden till jakt har blivit mera positiv så finns det ännu en del personer som inte nödvändigtvis ser jägarna som befriare.

- En del säger "ni skjuter ingenting", men då brukar jag svara att så här många licenser beviljades det med alla tilläggslicenser och vi sköt 99,5 procent av dem. Då brukar svaret vara att "nåja då", säger Biström.

Rehn tillägger att jaktvård innebär mycket arbete.

- Jag tror inte att folk inser hur mycket tid jägarna sätter på jakten. Det är inte en eller två dagar. Många sätter hela sin fritid under jaktsäsongen för att vara med och begränsa stammarna, säger han.

Redaktör Tove Virta intervjuade jägarna Henrik Rehn och Lennart Biström.

Artikeln uppdaterades klockan 12.41 6.8.2018 med att man kan räkna till åttio hjortar och inte åtta hjortar som det först stod i citatet.