Helsingfors universitet börjar utbilda experter inför vårdreformen – Professor: Programmet inleds även om reformen faller
Helsingfors universitet startar ett nytt magisterprogram som kombinerar social- och hälsovetenskap. Den planerade vårdreformen har haft en avgörande betydelse för initiativet, men professor i socialpolitik, Heikki Hiilamo, säger att programmet inte är knutet till regeringens förslag.
Det nya magisterprogrammet startar på hösten 2019. Programmet kombinerar två vetenskapsområden, social- och hälsovetenskap. Avsikten med programmet är att utbilda specialister som har kunskaper i både social- och hälsovård.
Enligt Hiilamo har social- och hälsovården redan integrerats på många håll i Finland och det kan man också räkna med att sker i framtiden.
– Social- och hälsovårdssektorerna har länge utvecklats separat. Med denna utbildning vill vi främja integration, säger professor Heikki Hiilamo som också är ledare för det nya programmet.
Det finns ett behov av experter i ämnet både inom forskning och i arbetslivet.
– Vi har ett mycket omfattande forskningsarbete som har pågått vid Helsingfors universitet i flera år som vi kan använda då vi utvecklar det nya programmet.
Varför ska man integrera social- och hälsovård?
– Ett mycket viktigt mål är att förebygga klyftor mellan människor.
Dessutom kan man förbättra servicen, spara pengar och förebygga problem.
Vårdreformen har haft betydelse för initiativet
Den pågående social- och hälsovårdsreformen i Finland har haft en avgörande betydelse i att programmet inleds.
Men även om riksdagen fäller vårdreformen så kommer programmet att förverkligas. Det här beror på att en integration av social- och hälsovården pågått och pågår på många håll i landet.
– Det är en förändring som pågår även om social- och hälsovårdsreformen faller i riksdagen. Vårt program är inte knutet till regeringens förslag om social- och hälsovårdsreformen. Jag har varit med i många specialistgrupper som har sysslat med social- och hälsovårdsreformen i nästan 10 år. Det som vi har observerat är att förändringen redan är i gång på fältet.
Hiilamo berättar att många kommuner har slagit ihop social- och hälsovårdstjänster. Många kommuner samarbetar också med andra. Eksote och Siun sote-modellen är några kända exempel.
Hur behandlar ni kritiken mot vårdreformen i undervisningen?
– När det gäller utbildning är det mycket viktigt att ha en kritisk synvinkel på någonting som går på det politiska planet. Vårt program tar ingen ställning till det konkreta lagförslaget. Om det godkänns ska man iaktta det i planeringen av programmet.
Ojämlikhet i hälsa
Det nya magisterprogrammet ger färdigheter för expert-, ledarskaps- och planeringsuppdrag inom social- och hälsovården. Utbildningen granskar social- och hälsovårdsfrågor ur ett samhälleligt perspektiv.
Hiilamo nämner att programmet kommer att behandla hälsoekonomi, den nordiska modellen inom hälso- och socialvård samt ojämlikhet i social- och hälsovårdstjänster.
– Forskningen om ojämlikhet i hälsa vid Helsingfors universitet är i världsklass och det kommer vi att nyttja i utbildningen, berättar Hiilamo.
Mycket uppmärksamhet i medier
30 studerande från både socialsektorn och hälsovårdssektorn antas till programmet. Ansökningstiden är på våren.
– Detta är säkert ett intressant alternativ. Vi väntar oss minst 100 sökande, konstaterar vicedekan för statsvetenskapliga fakulteten Ullamaija Seppälä, som ansvarar för programmet.
Heikki Hiilamo berättar också att intresset för programmet verkar vara stort, speciellt eftersom det fått så mycket uppmärksamhet i medierna.
Det tvååriga programmet undervisas huvudsakligen på finska, men universitetet har fått bidrag av Svenska kulturfonden inom ramen för Hallå-programmet för att bygga upp och erbjuda undervisning på svenska.
Eftersom programmet är tvärvetenskapligt har experter från statsvetenskapliga fakulteten och medicinska fakulteten samarbetat.
– Det är någonting nytt att vi har specialister från två olika fakulteter. Det har varit mycket intressant att arbeta med kollegerna på medicinska fakulteten, säger Hiilamo.