Nu träder USA:s sanktioner mot Iran i kraft igen - Iran slår tillbaka: ”De attackerar dig med kniv och vill sen prata”

De första av USA:s nya sanktioner mot Iran träder i kraft på tisdagen. Iran kan från och med idag inte köpa amerikansk valuta.

USA:s president Donald Trump tar till storsläggan och säger att de som idkar handel med Iran inte kommer att få göra det med USA.

Sanktionerna gäller också den iranska bilindustrin och exportvaror, som mattor och pistaschnötter.

Ett konkret exempel är affären där de iranska flygbolagen Iran Air och Asean Air skulle köpa 120 plan av flygtillverkaren Boeing. Affären som var värd 20 miljarder dollar blir inte av.

Senare inför USA ytterligare sanktioner på iranska banker och den viktiga olje- och gasexporten. Tilläggssanktionerna ska träda i kraft i november.

Sanktionerna är en följd av att USA:s president Donald Trump meddelade i maj att USA lämnar kärnkraftsavtalet med Iran, och återinför de ekonomiska sanktionerna mot landet.

Irans president Hassan Rouhani sade på måndagen att USA kommer att ångra beslutet om sanktionerna.

EU gör ett motdrag

EU, som är beslutet att stå fast vid avtalet med Iran, inleder på tisdagen åtgärder vars mål är att minska sanktionernas effekter för de europeiska företag som fortsätter bedriva handel med Iran.

- Vi kommer att beskydda europeiska ekonomiska aktörer som sysslar med lagliga affärer i Iran. Vi uppmuntrar små och medelstora företag i synnerhet att öka handeln i, och med, Iran, sade EU:s höga representant för utrikespolitiska frågor Federica Mogherini.

Flera länder som är viktiga för Irans utrikeshandel som Kina, Indien och Turkiet har signalerat att de kommer att fortsätta att handla med Iran efter att USA dragit sig ur.

USA:s president Donald Trump kommenterade EU:s beslut på Twitter.

- De som idkar handel med Iran kommer inte att idka handel med os.

― Donald Trump på sitt twitterkonto

Om ett sådant arrangemang trädde i kraft skulle det ha en stor inverkan på både den europeiska och amerikanska ekonomin.

Trump tillade också att de nya sanktionerna mot Iran "biter hårdare än någonsin tidigare".

Risk för oroligheter i Iran

Irans president Hassan Rouhani anser att beslutet om sanktionerna är en del av Donald Trumps inrikespolitiska spel.

I ett skriftligt uttalande skriver Trump att USA är redo att omförhandla avtalet. Det skulle dock förutsätta att Iran "ändrar sitt hotfulla, destabiliserande uppträdande och åter interagerar med den globala ekonomin, eller fortsätter längs en väg av ekonomisk isolering".

Inbjudan föll föga överraskande inte i god jord i Teheran.

- Att bjuda in till samtal samtidigt som man inför nya sanktioner liknar en situation som en person attackerar dig med kniv och vill prata, sade Rouhani i ett tv-tal.

De ekonomiska sanktionerna slår speciellt hårt mot de mindre bemedlade och medelklassen i Iran.

- De vill starta ett psykologiskt krig mot Iran, sa Rouhani.

Värdet på den iranska valutan Rial har nästan halverats på bara en månad och den ökande inflationen har lett till protester mot makthavarna.

Irans stöd och inblandning i väpnade konflikter i regionen skapar ett ekonomiskt tryck som många iranier börjat frågesätta allt mer.

Iran stöder den syriska regimen både ekonomiskt och med milisgrupperingar. Iran ger också sitt stöd till houthi-rebellerna i Jemen, samtidigt som ärkerivalen Saudiarabien stöder motsidan i inbördeskriget.

- Sanktionerna har redan försvårat människornas liv. Jag har inte råd med mat och hyra...ingen bryr sig om oss arbetare, sa byggnadsarbetaren Ali Paphi från Teheran till AFP.

Rouhani har försökt lugna ner stämningarna i Iran med att utlova politiska åtgärder från statligt håll för att få bukt med inflationen.

Iran kan också agera utåt genom att exempelvis skära av trafiken genom Hormuzsundet. Omkring en tredjedel av världens råoljetransporter till havs sker genom sundet. Det gäller också export från USA-allierade gulfstater.

Trump vill förverkliga sina vallöften

Den 45:e presidenten för Amerikas förenta stater, Donald Trump, hade redan under sin valkampanj och första månader i Vita huset kritiserat kärnkraftsavtalet med Iran, vilket han upprepade gånger kallade ”katastrofalt” och ”sämsta dealen någonsin”.

Man kan också se att Trump återgår till ett starkt stöd för de gamla USA-allierade Saudiarabien och Israel. Samtidigt vänder ryggen åt Obama-administrationens mål, som var att närma sig Iran för att lindra spänningarna i världspolitiken.

Obamas företrädare, republikanen George W. Bush, räknade Iran till ökända gruppen ”ondskans axelmakter” tillsammans med Nordkorea och Saddam Husseins Irak.

Förhållandet mellan USA och Iran har i regel varit kyligt sedan republikens grundande i samband med den islamistiska revolutionen som störtade shahen år 1979.

Det gav också upphov till den 444 dagar långa ockupationen av den amerikanska ambassaden i Teheran, som hänger som en skugga över relationerna mellan den regionala stormakten Iran och den globala stormakten USA.

Källor: BBC, Reuters,SR, Aljazeera, The Guardian, Washington Post