Högstadiet en viktigare brytningspunkt än många tror: "Föräldrarna behövs åtminstone lika mycket då som tidigare"

Hem och skolas Micaela Romantschuk vill betona föräldrarnas roll då barnen lämnar lågstadiet. Många tror att man kan luta sig tillbaka, men Romatschuk säger att det är bra att engagera sig ända till barnens vuxenliv.

Då barn börjar i högstadiet är det mycket som händer samtidigt. Ofta innebär det flytt till en annan skolbyggnad, det ställs nya krav och det kommer nya läroämnen och vuxna emot.

Dessutom är förändringen inte enbart teknisk. Puberteten och de biologiska och sociala omvälvningar den för med sig gör att högstadietiden är en mentalt påfrestande tid för många.

Därför kan man påstå att bytet av det som förr hette låg- och högstadium inte borde komma just innan en den fundamentala förändringen som puberteten medför.

- Om man funderar på hur vi tänkte då man grundande grundskolan så är det inte så lyckat att förändringen blev där den blev, konstaterar Romantschuk.

Tills vidare är det ändå verklighet för de flesta barnen i landet att en vattendelare finns mellan årskurs 6 och årskurs 7. För att underlätta barnens tillvaro är det därför viktigt att föräldrarna finns där för sina barn.

- Vi har ännu till en viss grad en tokig tradition i Finland som går ut på att när barnen är uppe i så att säga den "värsta" puberteten, skuffar barnen bort oss föräldrar och skolan skuffar barnen mot ett större ansvar, säger Romatschuk.

- Samtidigt är det många föräldrar som tänker att man kan ta det lite lugnare när barnen är lite större. I dag vet vi att föräldrarna behövs minst lika mycket som tidigare under högstadiet.

Det allra viktigaste är att man finns där för sitt eget barn, visar ett engagemang och helt enkelt visar att skolan är viktig

Romantschuk påpekar att de flesta föräldrar har bra koll och menar väl, men enligt henne går det alltid att engagera sig i sitt barns välmående.

- Det allra viktigaste är att man finns där för sitt eget barn, visar ett engagemang och helt enkelt visar att skolan är viktig och att "jag finns här för dig och du kommer att fixa det här".

- Att föräldrarna i klassen känner varandra och att de känner skolpersonalen och läroplanen har också en betydelse för inlärningen och inte bara trivseln.

All forskning man gör idag visar att när det kommer till kritan är mamman och pappan barnens närmaste personer, stöttepelarna man vänder sig till, enligt Romantschuk.

Vi ÄR bra i Finland

Romatschuk påstår inte att vi har ett problem i Finland, tvärtom.

- En orsak till att finländska barn klarar sig bra i olika mätningar tror jag beror på att vi i Finland är ganska bra på att stötta våra barn

- Men det jag märker i arbetet är att speciellt högstadieföräldrar börjar tänka att "nu har jag gjort mitt".

Då gäller det bara att fokusera till högstadiets slut, menar Romantschuk.

Fast du haft det svårt själv är du nog tillräckligt bra

Trots att många föräldrar vet det redan, finns det en grupp föräldrar som Hem och Skola tillsammans med Föräldraförbundet försöker nå ut till med en ny kampanj.

- De föräldrar som kanske själv hade det svårt i skolan, och kanske blev mobbade, tror att de inte räcker till. Därför samarbetar vi nu med Finlands Föräldraförbund för att ge dessa råg i ryggen. Fast du haft det svårt själv är du nog tillräckligt bra, är budskapet.

Men myntets andra sida, då. Är föräldrar för engagerade? Borde barnen inte utsättas för prövningar?

- Det här är en balansgång för alla med barn, vad är det rätta sättet? Jag tror att vi inte ska vara rädda att stötta våra barn, men det får inte gå ut över andra, säger Romatschuk.

- Vi kan inte kräva att vårt barn ska få mer än andra, helt enkelt.

Romantschuk hoppas att föräldrar som klagar på barnens lärare inser att tillsammans är bättre än ensam.

- Det är kanske gammalmodigt men jag tycker om ordet solidaritet. Vi borde vara solidariska så gynnar det helheten. Det är därför vi säger på Hem och skola att vi jobbar tillsammans för barnen.