Jakten på det optimala klädmaterialet - vad säger fashionistan, designern och filmskaparen?

Att klä sig snyggt och moderiktigt och samtidigt ha ett rent miljösamvete är ingen oproblematisk kombination i dagens läge.

Shopping har blivit en av våra populäraste fritidssysselsättningar, något man kan ägna sig åt dygnet runt eftersom affärerna på nätet ständigt har öppet.

Det behöver inte ens bli speciellt dyrt, hos de stora klädkedjorna kan du få ett splitternytt plagg för några euro.

I den stund vi fattar beslutet att slå till är det få av oss som tänker på vad som kommer att hända med plagget då vi inte längre vill ha det.

Först blir det antagligen liggande längst in i garderoben ett tag. Sedan kanske vi skänker eller säljer det vidare.

Tyvärr hamnar ändå de flesta av våra använda plagg på soptippen, antingen här i Finland eller i fattiga länder som går med på att ta emot västvärldens lump.

Det här är inte en hållbar situation. Vad ska vi göra egentligen?

Åtgärd nummer ett är entydig: konsumera mindre. De flesta av oss äger säkert redan betydligt flera plagg än vi behöver.

Men ibland är vi ju helt enkelt tvungna att köpa kläder. Plagg slits ut eller blir för stora eller för små.

Finns det då någonting vi som konsumenter kan vara speciellt uppmärksamma på då vi köper nya kläder? Vad kunde tänkas vara det optimala textilmaterialet?

Vi ställde frågan till tre personer med materialkoll.

Med passion för både mode och miljö

Det är roligt med mode, stil och kläder! Men går det att kombinera ett brinnande klädintresse med ett rent miljösamvete?

Javisst, det går hur bra som helst och det är Liisa Mendelin ett levande bevis på.

- Kläder för mig är en passion, en konstform, någonting lekfullt och väldigt roligt, säger hon.

På Instagram visar Mendelin upp sina utstyrslar, allt från luftiga sommarklänningar till leopardmönstrade knytblusar.

Vid en första anblick kan man få för sig att det här är en fashionista som bär hem flera kassar med shoppingfynd i veckan och har en stor walk-in-closet där hemma. Men sanningen är en helt annan.

- Just nu bor jag så litet att jag inte ens har en garderob, bara en byrå och en klädstång. Det gäller alltså att bara ha framme sådant som jag verkligen använder.

När Mendelin shoppar kläder blir det oftast på loppis, men hon utgår alltid från ett behov.

- Om jag till exempel inser att jag inte har byxor som passar beger jag mig ut på jakt. Det kan ta flera veckor innan jag hittar rätt. Och om ingenting lämpligt finns på loppis söker jag mig till klädaffärer som säljer ekologiska plagg.

Shoppar med både ögon och händer

Att kläderna är snygga är förstås viktigt, men Mendelin är också en utpräglad materialnörd som shoppar lika mycket med händerna som med ögonen.

- Jag är väldigt känslig för en del material, jag kan nästan få ångest av att ha på mig polyester, till exempel. Det här har lett till att jag blivit duktig på att identifiera olika material, jag känner med en gång vad som är konstfiber och vad som är naturmaterial.

Liisa Mendelin visar upp några av sina favoritplagg. Bara några av dem har hon köpt som nya, till exempel ett par långbyxor i linne, införskaffade hos en av de stora svenska kedjorna.

Resten är loppisfynd som klarat hennes noggranna materialkoll, på materiallapparna står det bland annat silke, viskos och ylle.

Materialnörden Mendelin drar sig inte heller för att testa nya intressanta textiler.

- Det här är en långärmad stickad tröja som jag köpt i Nepal, garnet är tillverkat av nässlor som växer på Himalaya. Nässelfibrerna är lika starka som lin och går bra att tillverka kläder av och nässlor är ju ett ogräs som inte kräver någon konstgödsel alls. Det låter kanske lite märkligt med en nässeltröja, men den är väldigt behaglig att ha på sig.

Förutom material som hon upplever som obehagliga mod huden har Liisa Mendelin börjat undvika bomullsjersey helt och hållet.

- Du vet det sladdriga materialet med tungt fall och mycket stretch, det ett av de vanligaste materialen hos de stora klädkedjorna. Till en början kan plaggen vara jättesnygga, men redan efter någon tvätt böjar de tappa formen. Loppisarna är också fulla med sådana här missformade plagg, och ingen vill ju ha dem!

Det går uppenbarligen att både älska kläder och miljön. Men det finns några områden som är utmanande för Mendelin.

- Underkläder och strumpor är svåra att hitta hos de ekologiska klädmärkena och just det vill man kanske inte köpa på loppis. Jag har också svårt för att hitta träningskläder som både fungerar och känns behagliga.

Utekläder som är hållbara på flera sätt än ett

Begreppet "ekologiskt mode" för de flestas tankar till mjuka material, såsom ekologisk bomull och hampa. Men också slitstarka sportkläder kan vara ekologiska.

Johan Räihä är kläddesigner och ritar bland annat regnjackor och vandringsbyxor. Plaggen ska tåla väder och vind, vara angenäma vare sig man fryser eller svettas och förstås vara hållbara.

Räihä arbetar för den tyska klädtillverkaren Vaude, som lägger stort värde vid hållbarhet och ekologi och har strikta kriterier för de material de använder.

I praktiken innebär det här att Johan Räihä inte bara ska tänka på funktion och estetik, utan också på vad som händer med plagget när det slitits ut någon gång långt in i framtiden.

- Jag undviker till exempel att använda material som innehåller polyuretan, för ett sådant plagg kan inte återvinnas då man inte kan separera materialen från varandra. Polyamid och polyester kan däremot slängas ner i en shredder, smältas och användas på nytt.

Gore-Tex praktiskt men oekologiskt

Ett populärt material då det gäller kläder för utomhusbruk är Gore-Tex, men Räihä undviker det av ekologiska skäl.

- Gore-Tex går inte heller att återvinna. Tillverkarna säger ”ja men våra jackor håller i 30 år”. Det stämmer säkert, men också om trettio år ska man kunna göra av med jackan, och om det enda sättet då är att bränna den så miljögifter släpps ut är det ju inte direkt fiffigt.

Johan Räihä köper sällan kläder. Som designer får han en del kläder via jobbet och han har också bestämt sig för att inte köpa nya t-skjortor förrän han använt slut alla dem som ligger i garderoben där hemma.

- Fast nu börjar min fru tycka att jag kunde köpa några snygga nya. Hon har kanske rätt.

Räihä brukar besöka textilmässor och bekanta sig med nya material. Det händer mycket på den fronten och innovativa ekologiska material skapas hela tiden.

- I dag kan man göra nästan vad som helst av vad som helst. Man kan framställa skor som ser ut att vara av läder men är gjorda av svamp. Problemet är att man inte får med sig de stora modejättarna, de fortsätter med "fast fashion" och 12-24 kollektioner per år. Om inte de ändrar på sina system kommer inte förändringen att ske.

Bomull - skönt naturmaterial eller tickande bomb?

I Finland köper vi gärna kläder i bomull. Materialet är mjukt och skönt, förmånligt och naturligt. Speciellt då det gäller barnkläder är bomullen den klara favoriten.

Veronica Lassenius har studerat modedesign i Paris, men senare tog karriären en vändning mot grafik, animation och filmskapande i stället.

För en tid sedan fick Lassenius chansen att kombinera sina kunskap om textiler med film, då hon gjorde kortfilmen Från långt till kort.

Filmen som primärt är riktad till barn handlar om hur en t-skjorta blir till och förklarar hela produktionskedjan från bomullsfält till de egna garderoben.

- Jag visste ju en del sedan tidigare men blev ändå häpen när jag gjorde research för filmen. Det är så oerhört många faser i produktionen, så mycket transport hit och dit och enorma mängder vatten som går åt för att tillverka en enda t-skjorta.

Att bomullen ibland är ekologisk gör inte saken så värst mycket bättre.

- Ekologisk bomull är förstås bättre eftersom det inte används bekämpningsmedel vid odlingen, men det går ändå åt 27 badkar vatten för varje t-skjorta. Så den är tyvärr inte så miljövänlig som man skulle önska.

Bomullens fibrer är känsliga om man jämför med exempelvis linne och hampa. Därför skulle gärna sådana material få ta över en del av bomullens position, tycker Lassenius,

- Lin kunde man ju dessutom odla här i Norden i större utsträckning, där skulle man spara in en del av transporterna.

Klädjättarna påstår att de är gröna, men stämmer det?

Som kläddesignern Johan Räihä var inne på är det svårt att få till stånd någon övergripande förändring innan de stora klädkedjorna tar sitt ansvar.

Men flera av klädjättarna försöker ändå ge skenet av att tänka i etiska banor.

Nyligen meddelade till exempel den stora webbutiken Asos att man från och med 2019 helt kommer att frångå att använda kashmir, mohair, äkta fjädrar och silke i sina produkter.

Man kan inte garantera att inga djur farit illa under produktionen, därför väljer man istället liknande material som är djurvänliga.

Stora klädkedjor som H&M och KappAhl tar numera emot begagnade kläder i sina affärer och skickar dem vidare till återvinning. I gengäld får konsumenten ett rabattkupong till affären.

I sortimenten hittar man allt flera produkter försedda med markeringar såsom "Concious" eller "better choice".

Men Veronica Lassenius synar bluffen.

- Kedjorna skryter med sina återvinningssystem och ekologiska bomullsprodukter. De har stora kampanjer för att visa hur gröna de är. Men om man skrapar på ytan märker man att det ju inte riktigt är så bra trots allt.

När bomull återvinns blir kvaliteten märkbart sämre. Dessutom är många av de kläder vi köpt, använt och kasserat av blandade material som inte går att återvinna, precis som Johan Räihä konstaterade ovan.

- Och att man får ett rabattkupong som belöning är ju nästan komiskt. Det är ju en uppmaning att fortsätta konsumera, så var fanns då nyttan med det hela? undrar Lassenius,

Lassenius tror att också stora kedjorna kommer att bli tvungna att hoppa på hållbarhetståget och ta till alternativa material. Jordens resurser tar helt enkelt slut.

- Bomull kommer att bli en lyxvara i framtiden.

Vilket material är bäst?

Men nu till den ursprungliga frågeställningen; Vilket material är bäst om Liisa Mendelin, Johan Räihä och Veronica Lassenius måste välja ett?

Liisa Mendelin röstar på linne.

- Ett favoritmaterial för varma dagar! Linne är lättare än bomull, svalkar och drar inte till sig smuts. Linne kan tvättas i 30-40 grader för att bli rent, bomull kräver 60 grader för att bli rent.

Johan Räihä behöver inte heller tänka efter länge,

- Enligt mig är det ylle. De få gånger jag köper kläder brukar det bli t-skjortor i 100 % ylle. Dem behöver man inte ens tvätta speciellt ofta – hur äckligt det än låter räcker det med att vädra dem. Ylle tvättar sig självt när det vädras.

Veronica Lassenius är inne på samma linje som de andra två.

- Just nu är nog mitt svar linne. De linnekläder jag äger har hållit bra, jag har till exempel en 20 år gammal klänning som fortfarande är som ny. Men ylle är också fantastiskt, hade du ställt mig frågan på vintern hade jag sagt det.

Grattis ylle och linne, det blev en delad första plats.

Vilket material är din favorit? Kommentera gärna under artikeln!