Mikael har varit sjöräddare i över femton år: "Havet är ett mäktigt element som kan vara ogästvänligt och farligt"

I sommar har det varit mycket jobb för de frivilliga sjöräddarna i Esbo. Under en sommar får man som sjöräddare uppleva både trevliga och otrevliga uppdrag. Mikael Albecht har lärt sig vad som är nyckeln till att inte bli kund hos sjöräddningen.

Mikael Albrecht är sjöräddare i Esbo sjöräddare. Han gick med i sjöräddningen för att han ville lära sig hantera större, proffesionella båtar.

Under årens lopp har han fått vara med om mycket. Enligt Albrecht är de vanligaste problemen som uppstår på sjön teknikrelaterade. Det är alltså frågan om någon form av fel med båtens teknik eller motorn.

- Frivilliga sjöräddningens uppgift är att undsätta båtförare som är i nöd. Vi gör ganska mycket egentligen. För det mesta hjälper vi sådana som har motorfel eller mindre grundstötningar men vi kan också transportera patienter, ge första hjälp och släcka bränder, säger Albrecht.

Sjöräddarna har tystnadsplikt så Albrecht kan inte berätta om specifika fall. Däremot beskriver han hur ett uppdrag kan se ut.

- De flesta uppdragen är riktigt trevliga, till exempel då en båt sitter fast på en sten. Då är alla lättade och nöjda då de får hjälp och ingen har tagit skada, säger Albrecht.

Men det händer att man får åka ut på mindre trevliga uppdrag, som slutar olyckligt.

- Det förekommer fall där till exempel två personer är ute och seglar. Den ena kan segla och är bekant med båten. Den andra kan inte segla. Om då den som kan segla faller över bord kan det sluta illa, berättar Albrecht.

- I ett sådant fall borde den som är kvar i båten hålla koll på var i vattnet kompisen är samtidigt som båten ska svängas, seglen skotas om och en räddningsmanöver utföras. Att göra det ensam, med en båt man inte riktigt hanterar är helt omöjligt.

I sådana situationer larmas alla enheter i närheten ut. Sedan söker de efter personen som hamnat i vattnet.

- Ibland går det så att då mörkret faller tvingas vi konstatera att personen inte hittas. Sånt händer tyvärr ibland.

Albrecht tycker ändå att sjöräddning är en mycket trevlig och rolig hobby, trots enstaka jobbiga uppdrag. Han tycker att det ibland kan vara just de tunga uppdragen som motiverar.

- Då känner man att man verkligen gör något viktigt.

Exceptionell sommar för sjöräddningen

Sjöräddningens båtar patrullerar på kvällar och veckoslut. Övriga tider finns det en dejourerande befälhavare. Albrecht är också ibland dejour.

I år har sjöräddningen i Esbo haft mer jobb än vanligt. Sommaren har i och med värmeböljan varit exceptionell.

- Vi har kört ungefär 60 uppdrag på Esbostationen i sommar och undsatt ungefär 160 människor. I fjol gjorde vi lika många uppdrag under hela säsongen, berättar Albrecht.

- Man skulle kunna tro att det händer mycket på sjön då det stormar och råder svåra väderförhållanden men för oss är det faktiskt precis tvärtom. Då solen skiner och det är lugnt på havet vill alla ta ut båten och njuta i skärgården.

"Annan attityd i huvudstadsregionen"

Under sina 15 år som sjöräddare har Albrecht märkt att uppdragen i viss mån förändrats.

- På det stora hela har utvecklingen gått i en positiv riktning. Förr var det ganska mycket eftersökningsuppdrag då folk inte hade mobiltelefoner med GPS i fickan, säger han.

- Man kunde inte heller ha kontakt på samma sätt per telefon. Vi fick ofta åka ut och söka folk som helt enkelt var försvunna. De uppdragen har försvunnit nu. Människor kan ta kontakt per telefon och tack vare GPS vet de var de är.

En annan trend som Albrecht noterat är att folk har mera pengar att sätta på sina båtar. Det har enligt honom både för- och nackdelar.

- De värsta båtskrällen har försvunnit från sjön. Men det betyder också ibland att folk köper en lite större och snabbare båt än vad de har kunskap för.

Det som irriterar Albrecht mest på sjön är just de som köpt en stor, snabb båt som de sedan inte hanterar.

- På sjön är det väldigt fritt och det finns inte så många regler som på land. Många ställen saknar hastighetsbegränsning. Då finns det de som inte tänker efter och kör full fart fast man borde förstå att sakta in. Sånt beteende retar opp mig.

Finns det några regionala skillnader i hur folk beter sig ute på havet?

- Man ser nog en viss skillnad. Ju närmare huvudstaden man är, i nästan vilket land som helst, desto mer ändras attityderna. Människor har lite mera brottom och lite mera pengar. Därför ser man här mera av just de fallen där någon inte riktigt hanterar sin stora, snabba båt.

Sjösäkerhet handlar om attityd

Om det uppstår en nödsituation på havet ska man ringa till nödcentralen, alltså 112. På havsområden kan man också ringa till sjöräddningens egna larmnummer 02941000 som kopplas direkt till sjöräddningens ledningscentra.

Har du några goda råd gällande sjösäkerhet?

- Ha på dig flytvästen på havet, den håller dig flytande och dessutom är du lättare att hitta om den är färggrann. Var nykter och se till att båten är i skick då du åker ut på havet. Det handlar om attityd. Har man rätt attityd till säkerhet och till havet så fixar sig allt sådant helt naturligt.

Vill man bli sjöräddare i huvudstadsregionen så kan man delta i ansökningen på vårvintern.

- Vi tar in ungefär åtta nya personer per år. Det spelar ingen roll hur mycket man varit på sjön tidigare eller om man har någon yrkesexamen i sjöfart. Det viktigaste är att man vill lära sig nytt och att man passar bra in i gänget, tycker Albrecht.

Vad skulle du önska att folk tänker på nästa gång de åker ut på havet?

- Respektera havet. Det är ett mäktigt element som kan vara ogästvänligt och farligt. Respektera också andra männsiskor som rör sig på havet. Och sist men inte minst, ha en realistisk inställning till dina egna kunskaper.