Japan välkomnar fler utländska arbetare, men kritiker nämner Sverige som varnande exempel: "Utlänningarna är välkomna, men jag vet inte om de passar så bra att stå i butiker"
I Japan har regeringen nu öppnat dörren för ökad arbetskraftsinvandring. Pensionsavgångarna kommer att öka dramatiskt de närmaste åren och det råder redan skriande brist på arbetskraft i många sektorer.
Men det är långt ifrån alla som välkomnar nyordningen. En del håller upp Sverige som ett varnande exempel på hur illa det kan gå.
– Titta på hur det har gått för Sverige så får ni en bra bild hur det blir när man öppnar landet för invandring. Sverige och Japan har ungefär samma grundförutsättningar – hög bruttonationalprodukt och fria, demokratiska samhällen.
Nationalekonomen Takaaki Mitsuhashi gör en liten konstpaus innan han fortsätter, men seminariedeltagarna i Tokyo vet ungefär vad som ska komma:
– Utlänningarna – främst från Afrika och Mellanöstern – har bosatt sig i stadsdelar som de sedan helt tagit över, förklarar Mitsuhashi. Polisen vågar inte ens åka dit.
Själv har Takaaki Mitsuhashi varit i Stockholmsförorten Husby. Ett besök som han beskriver med orden “vad det än var, inte var det Sverige. Den utvecklingen vill vi inte ha i Japan”.
Titta på hur det har gått för Sverige så får ni en bra bild hur det blir när man öppnar landet för invandring
― Takaaki Mitsuhashi
En halv miljon vårdgivare saknas
Den välkände ekonomen går i bräschen för en rörelse som tycker att det räcker alldeles utmärkt med den nuvarande enda procent av Japans befolkning som är av utländskt ursprung.
Länge hade Mitsuhashi stöd av Japans ledande politiker. Så sent som 2016 deklarerade premiärminister Shinzo Abe att Japan förvisso borde bli mer aktivt när det gäller att hjälpa världens flyktingar, men att detta bäst görs på plats och att någon arbetskraftsinvandring inte behövdes.
– Vad gäller våra inhemska problem så finns det många åtgärder vi först måste pröva innan vi bjuder in utländska arbetare. Kvinnor bör förvärvsarbeta i större utsträckning och vi kan höja pensionsåldern så att fler äldre stannar kvar i arbete. Och vi bör också överväga fler reformer för att stimulera barnafödande, sade Shinzo Abe den gången.
På senare tid har något hänt och paradoxalt nog är uppgången i den japanska ekonomin den kanske viktigaste orsaken.
Hjulen snurrar som de inte har gjort på flera decennier och plötsligt råder brist på arbetskraft. Japanska företag går i konkurs för att de inte hittar folk att anställa, och allt pekar på att det kommer att bli värre.
Inom äldrevården kommer det att saknas närmare en halv miljon vårdgivare
Babyboomgenerationen som föddes efter andra världskriget – i slutet på 1940-talet och början på 1950-talet – har nu börjat gå i pension. Dessutom lever japaner längre och längre.
Inom äldrevården kommer det en bit in på nästa decennium att saknas närmare en halv miljon vårdgivare – läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och annan personal.
Snabb integration viktigt
Högutbildade utlänningar med specialistkompetens har alltid varit välkomna i Japan.
Andra arbeten som kräver liten eller ingen utbildning, som att stå i kassan, jobba på risfälten, stå vid ett löpande band, eller jobba på äldreboenden, har det alltid funnits japaner som kunnat göra.
Men inte nu längre och bortser man från högljudda grupper och personer som står till höger på det politiska spektrat och som larmar om nationens sönderfall som den yttersta konsekvensen av att tillåta ökad invandring, så tycks japanen i gemen vara lite skrämd, men också ganska nyfiken på hur ett ökat utländskt inslag kan komma att påverka landet.
– Jag tror att det kan bli bra och ser väl egentligen inga större problem med att det kommer fler utlänningar. Själv har jag flera utländska vänner, säger en ung man.
– Jag tror det är bra om utlänningarna snabbt ser till att lära sig japanska. Vi japaner är inte särskilt bra på engelska, så för deras och våran skull och för att de ska kunna integreras i samhället så är språket jätteviktigt, lägger hans flickvän till.
Utlänningarna är välkomna, men jag vet inte om de passar så bra att stå i butiker
Vissa är lite oroliga för vad som ska hända med japansk kultur och japanska seder om det utländska inslaget växer sig större.
– Vi har en unik kultur och jag tycker det är viktigt att vi vårdar den på bästa sätt, men jag tror inte att det är någon större risk, säger en annan ung man.
– Utlänningarna är välkomna, men jag vet inte om de passar så bra att stå i butiker. Vi japaner har nog en bättre känsla för service och vet hur man ska behandla kunder så att de känner sig välkomna och vill handla. Kanske skulle det bli en jobbig stämning för alla om de invanda reglerna inte följs. Jag vet inte, det är bara en känsla jag har, säger en ung kvinna.
Alla som någon gång besök en japansk affär eller restaurang kanske instämmer i oron för hur det ska bli med den exceptionellt goda servicen man som regel får.
Å andra sidan är det inget som säger att inte utlänningar kan lära sig att bli lika service-minded som japanerna.
Ska man döma av bemötandet man får i de dygnetruntöppna servicebutiker som numera återfinns i varje gathörn i de japanska storstäderna så är oron obefogad.
I allmänhet är det studenter från Kina, Nepal, Thailand och Vietnam som drygar ut studielånen genom att jobba extra.
Förbereder sig inför OS
Om två år, sommaren 2020, ska Tokyo stå värd för de olympiska sommarspelen. Förberedelserna är i full gång. Vägar, broar, arenor och hotell – vart man än vänder blicken ser man lyftkranar som avtecknar sig mot fonden av skyskrapor.
Senaste gången det begav sig, 1964, var det ett Japan som ville visa omvärlden att man rest sig efter andra världskrigets förödande nederlag och åter var en nation att räkna med.
Den här gången ser världen annorlunda ut, men medan Europa och USA bygger murar och ropar på begränsningar så väljer Japan alltså att göra tvärtom.
Att det kommer sent och att skälen är lite egoistiska spelar, i slutänden, kanske mindre roll.
Text: Jon Thunqvist
Analys
Insikten om att Japan står inför stora problem vad gäller arbetskraftskraftsförsörjning har vuxit fram efterhand, men det är först under det gångna året som landets regering tycks ha insett vidden av dilemmat.
Vid ett regeringsmöte i våras lyftes frågan om att tillåta arbetskraftsinvandring också när det handlar om jobb som endast kräver kort eller ingen utbildning, något som tidigare varit otillåtet.
En proposition i frågan har utarbetats och lagen väntas bli antagen av parlamentet under hösten.
Exakt vilka sektorer i ekonomin som kommer att omfattas av de nya reglerna för arbetstillstånd är inte sagt, men det talas i förarbetena om enklare jobb vid små och medelstora företag, liksom äldrevård, jordbruk, fiske och även ren tillverkningsindustri.
Som tumregel kommer sökande att erbjudas arbets- och uppehållstillstånd i upp till fem år. Tillstånden ska inte kunna förnyas och sökande kommer sannolikt inte att tillåtas ta med sig familjemedlemmar.
Vissa villkor, bland annat ett enklare språktest, ska ingå som en del i ansökningsprocessen.
Japans brist på arbetskraft börjar bli alarmerande och den senaste statistiken visar att det finns 150 lediga jobb per 100 sökande.
Låga födelsetal liksom stora pensionsavgångar under de närmaste decennierna väntas förvärra problemet.
Medan öppnare gränser sannolikt kommer att lindra bristen på arbetskraft, åtminstone på kort sikt, varnar kritiker för att det öppnar för mindre seriösa arbetsgivare att utnyttja utlänningarna.
Japan har i dagsläget ett system som gör det möjligt för företag att ta in så kallade “trainees” från andra länder. Kravet är att de som bjuds in ska ges möjlighet till träning och utbildning – kunskaper som de kan ta med sig när de reser hem.
Det har dock visat sig att många företag struntar i utbildningsbiten och enbart använder utlänningarna som billig arbetskraft.
Jon Thunqvist