Är fjärrstyrda drönare det nya terroristvapnet? - Obemannade farkoster en utmaning för säkerhetstjänster

Var det någon som med hjälp av en drönare förra veckan försökte mörda Venezuelas president Nicolás Maduro?

De venezuelanska myndigheterna hävdar att två drönare fyllda med explosivt material sköts ner efter att det skett en explosion intill presidenten.

Brandmän bestrider dock regeringens version av händelserna, och enligt lokala källor var det fråga om en gasexplosion i en lägenhet i närheten av den scen i Caracas där Maduro höll ett tal.

Händelsen pekar ändå på det faktum att en liten, lätt tillgänglig fjärrstyrd drönare är lätt att använda som vapen.

Experter på området ser en trend, och påpekar att statsöverhuvud borde bli försiktigare med att hålla tal och ordna kampanjer utomhus.

Drönare - en billig attackmetod utan risk för personförlust

Är drönarna det följande vapen som kommer att användas i terroristiskt syfte?

Det handlar om en tämligen billig attackmetod utan risk för personförluster.

Det finns redan nu drönarmodeller på marknaden som mycket enkelt kan omvandlas till en fjärrstyrd bomb. En drönare kan också filma ett speciellt område för att förbereda en attack.

Säkerhetsmyndigheterna står inför en allt större säkerhetsutmaning.

Hamas introducerade självmordsbomber som metod

Terror och mord är ingenting nytt men strategierna förändras i takt med teknologiutvecklingen.

Det var palestinierorganisationen Hamas som började använda sig av självmordsbomber. Det blev en populär teknik som bland annat de så kallade tamiltigrarna använde sig av i Sri Lanka.

Över 90 procent av självmordsbombningarna sedan 1968 har skett under 2000-talet.

Självmordsbombningar uttrycker ett tydligt budskap, och de är svåra att förhindra; En övergiven väska sticker ut men en människa som rör sig fritt är ingenting märkligt. En person som planerar en självmordsattack kan närma sig sitt mål och vänta på det rätta ögonblicket att slå till.

Drönare kan på samma sätt erbjuda terrorister "den fattiga människans smarta bomb" - trots att en drönarattack inte inkluderar den chockeffekt som en självmordsattack alltid har. Och de som står bakom en drönarattack behöver inte offra sina egna eller sina lierades liv.

Den fattiga människans smarta bomb

Det är sannolikt att drönarbombningar kommer att förekomma i allt större utsträckning i takt med den snabba spridningen av kommersiellt tillgängliga drönare.

Till exempel i Frankrike såldes det cirka 400 000 civila drönare förra året.

I den föregivna attacken mot president Maduro uppges aktörerna har använt sig av en drönarmodell som kostat ungefär 5 000 dollar och som kunde lastas med över 5 kilo material.

Också billigare drönare kan vara farliga - till exempel en som kostar 1 200 dollar och som kan bära cirka ett kilo material. Det räcker för en kamera som kan filma till exempel broar, bilkorteger på vägar, myndighetsbyggnader - och säkerhetsluckor.

Icke-statliga styrkor har numera "eget flygvapen"

Rebellernas krigföring i Syrien och Irak har visat prov på den här typens aktivitet.

IS-kommendörer har använt sig av drönare för att förbereda koordinerade attacker mot armébaser och för att spåra irakiska trupprörelser.

Från och med år 2016 har IS använt sig av drönare som har fällt små bomber över koalitionsstyrkor i Irak och Syrien.

I rapporter från Ryssland sägs det att ryska styrkor i Syrien i januari blev utsatta för attacker av drönare som hade lastats med explosivt material.

Militärens drönare kan kosta miljoner men de flesta modeller som IS använder kostar under 1 000 dollar. Man kan påstå att drönarna har "demokratiserat" krigföringen. För första gången i historien har icke-statliga aktörer tillgång till flygvapen.

Videor som gjorts med hjälp av drönare har också använts då IS försökt rekrytera unga män.

Utgör drönarna ett hot mot väst?

Utöver konventionella hot finns det alltså numera ytterligare ett hot uppifrån - och också mot oskyldiga civila.

Myndigheternas övervakning av drönarverksamhet har inte varit tillräcklig trots att säkerhetstjänster i väst säger sig ha motarbetat och förhindrat attacker som befunnit sig på planeringsstadiet.

Redan nu finns det en rad incidenter som tyder på drönaranvändning i områden där politiker är aktiva.

Förra veckan flög en farkost ovanför den franska presidenten Emmanuel Macron semesterresidens. Säkerhetstjänsten såg till att signalen avbröts och att drönaren kraschade i Medelhavet.

I Storbritannien har det hittas manualer och speciella kartor över populära shoppingområden i London. I USA har en åtalad man erkänt han ville hämnas för de attacker som USA utfört med drönare i Irak, och han hade planerat att flyga in ett plan i byggnader i Washington .

Drönare har rört sig mycket nära Tysklands förbundskansler Angela Merkel, och gräsmattan utanför Vita huset har också haft besök av drönare.

Drönare finns där de inte borde få finnas

Västliga observatörer rapporterar årligen om ett tilltagande antal små drönare som befinner sig på områden i luftrummet där det inte är tillåtet att använda dem - bland annat ovanför flygfält, sjukhus och idrottsarenor.

Miljöaktivister har använt sig av drönare för att störa verksamhet vid kärnkraftverk i Frankrike. Den här typens hot har i USA lett till att man installerat system som blockerar drönares möjlighet att närma sig kärnanläggningar.

År 2016 dömdes en man i Japan för att han med hjälp av en drönare hade placerat en flaska med radioaktiv sand från Fukushima på taket till det hus där premiärministern hade sitt tjänsterum.

En ökänd fånge som för en tid sedan lyckades fly från ett fängelse i Frankrike använde sig sannolikt också av drönare. Det har visat sig att fängelsegården inte hade täckts över med ett drönarsäkert nät.

Har lagar och förordningar någon effekt?

Bestämmelser som gäller användningen av drönare varierar från land till land, men det finns några grundläggande principer:

• Höjdbegränsningar
• Förbud mot flygning över befolkade områden
• Förbud mot flygning över speciella områden som flygfält
• Operatören måste ha synkontakt med farkosten
• Krav på registrering och licenser för tyngre farkoster

Den här typen av regler kan kanske öka på ansvarskänslan och bidra till att olyckor undviks men det finns ändå en hel rad obesvarade frågor:

• Får man som husägare skjuta ner en drönare som flyger över ens hus?
• Är det lokala, federala eller statliga myndigheter som ska ha det primära ansvaret för lagstiftning, kontroll och upprätthållande av lagarna?
• Hur ska myndigheterna hantera stora nätföretag som planerar att leverera varor med drönare?

Och registrering och eventuella böter för lagstridigt beteende bekymrar förstås inte terrorister.

I Holland och Frankrike har man till och med försökt träna örnar i att ta ner drönare.

Andra alternativ är att skjuta ner drönare med gevär eller laservapen, eller fånga dem i nät.

Experter påpekar ändå att det är svårt att träffa en drönare som närmar sig i hög hastighet. Även om man skulle lyckas pricka in en så blir det ytterst problematiskt om fem eller tio drönare går till attack på en gång.

Ett missilförsvarssystem skulle vara oskäligt och farligt i ett civilsamhälle.

Det går att störa eller blockera operatörens signal. Men det finns risker med att okontrollerat hejda en drönare eftersom den kan falla ner i ett bebott område.

Vidare finns det drönarmodeller som är konstruerade så att de ignorerar markbaserade signaler i attackens sista skede vilket betyder att inga hejdande signaler längre kan nå drönaren innan den störtar.

Drönarburen terrorism kan därför vara svår att förhindra.

Källor: The Washington Post, AFP