Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Från 2018
Porträtt av språkvårdaren
Bildtext Språkvårdaren Charlotta Svenskberg.
Bild: Svensk Presstjänst

Ett hjärta, en glad gul figur, en tumme upp, en sol, en glass … Symboler som dessa har blivit allt vanligare i dagens digitala skriftspråk. De fyller en tämligen naturlig funktion i vår kommunikation: att förtydliga olika känslor.

Att använda sociala medier såsom Facebook, Instagram, Twitter och Whatsapp är ett vanligt sätt att kommunicera. Det här kommunikationssättet har ökat behovet av förkortningar, men också av olika symboler. De så kallade emojierna har därför blivit en del av vårt skriftspråk.

När vi kommunicerar använder vi gester, kroppsspråk och ansiktsuttryck. Med kroppsspråket signalerar vi olika känslor.

När vi kommunicerar i skrift går vi miste om de här icke-verbala signalerna. Men med hjälp av emojier kan vi också i skrift förtydliga och förstärka olika känslor och sinnesstämningar. Emojier ersätter inte ord, men de kan i vissa fall komplettera och nyansera texten.

Emojier kräver fingertoppskänsla

Det som började som enkla smilisar uppbyggda av olika skiljetecken har i dag utvecklats till tusentals emojier. Termen emoji kommer från de japanska orden e (bild) och moji (tecken).

Det var för de japanska smarttelefonerna som de första emojierna lanserades år 1999.

Som vi vet tog utvecklingen och spridningen fart. Numera har emojierna till och med en egen dag. Den 17 juli firas den internationella emojidagen. Valet av datum kommer från emojiutbudets kalendersymbol som visar just den 17 juli.

Emojier ersätter inte ord, men de kan i vissa fall komplettera och nyansera texten

― Charlotta Svenskberg

Emojier kan fortfarande upplevas som ganska vardagliga och informella och passar därför inte i alla texter. Det krävs en viss fingertoppskänsla för att avgöra i vilka sammanhang de är lämpliga att använda. Det är bra att tänka på vem som ska läsa texten eller meddelandet och i vilket sammanhang.

I ett mera formellt sammanhang är en viss försiktighet med bruket av emojier att föredra. För vissa kan de upplevas som oseriösa och därför inte ge ett så trovärdigt intryck av avsändaren.

Det finns också en risk att vi tolkar symbolerna olika, vilket kan leda till onödiga missförstånd. I mera offentliga texter ser vi inte emojier över huvud taget.

Svårt att tänka sig att bruket av emojierna skulle minska

På samma sätt som vi anpassar våra ord och uttryck enligt sammanhang och mottagare behöver vi alltså anpassa bruket av emojier.

Vardagliga uttryck, slangord och förkortningar måste vi ibland undvika för att inte uppfattas som slarviga och nonchalanta av mottagaren. Vi behöver helt enkelt anpassa vårt språk enligt situationen. Och till skriftspråket hör numera också emojierna.

En välformulerad och genomtänkt text behöver kanske ändå inga visuella förstärkningselement för att få fram budskapet, känslan, ironin eller humorn

― Charlotta Svenskberg

Det blir intressant att följa hur och om emojierna används i framtiden.

Det är svårt att tänka sig att bruket av emojierna skulle minska. Om vi fortsätter att kommunicera lika mycket i skriven text som nu kvarstår behovet av dessa små symboler. De utvecklas och utökas hela tiden och numera är det också vanligt med rörliga emojier.

Kanske vi snart kan designa våra egna emojier enligt behov?

Men en välformulerad och genomtänkt text behöver kanske ändå inga visuella förstärkningselement för att få fram budskapet, känslan, ironin eller humorn.

Charlotta Svenskberg

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?

Diskussion om artikeln