Emilia fick inte jobba i taxfreebutiken på grund av en gammal depressionsdiagnos - Jurist: "Inte kan en gammal sjukdom vara grund för att bli nekad ett jobb"
Emilia skulle ha fått ett jobb som försäljare i en taxfreebutik på en färja. Arbetshälsovårdens läkare ville ändå inte skriva ut ett läkarintyg till henne på grund av en gammal depressionsdiagnos i hennes sjukjournal. Det låter som diskriminering, menar Centralförbundet för mental hälsas jurist.
Arbetsintervjun hade gått bra. De som intervjuade Emilia tyckte att hon var bra på språk och att hon skulle passa in i teamet.
Jobbet var hennes - det enda som saknades var ett sjukintyg från arbetshälsovårdens läkare.
En sjuksköterska kollar Emilias syn och hörsel. Riktigt bra, perfekt. Sedan går hon vidare till en annan läkare.
- Han hade öppnat min sjukjournal på sin dator och han såg att jag varit intagen på grund av depression. Han frågade hur jag mådde i dag, säger Emilia.
Emilia blev mobbad genom både förskolan och grundskolan. Mobbningen tog slut när hon började i gymnasiet. Hon blev ändå intagen efter gymnasiet då hon mådde riktigt dåligt.
- Det var en efterverkning av mobbningen, säger hon.
Det senaste inlägget om hennes depression, som läkaren hittat, är från ett och ett halvt år tillbaka.
Jag blev bemött som en människa som var skadad, eller kanske till och med ett föremål som blivit skadat - något som är oanvändbart.
- Jag sade att jag mådde bra - jag var då i det bästa fysiska skick jag någonsin varit, jag sportade och jag satsade också på skolan, säger Emilia.
Tyvärr, du passar inte till det här jobbet. Det är för tungt för dig, var läkarens svar.
- Jag försökte förklara att det inte är min vardag att må dåligt längre, att vara deprimerad. Läkaren svarade att han ändå inte kan skriva ett läkarintyg till mig på grund av min gamla diagnos.
Emilia säger att hon kände sig förkrossad.
- Jag blev bemött som en människa som var skadad, eller kanske till och med ett föremål som blivit skadat - något som är oanvändbart.
Jurist: "Det låter som diskriminering"
Stigmat kring mental ohälsa sitter fortfarande hårt i arbetslivet, säger Merja Karinen, jurist vid Centralförbundet för mental hälsa.
- Om en person varit sjuk men rehabiliterats och är arbetsför i dag så låter det som diskriminering att inte anställa hen på grund av en gammal diagnos, säger Karinen.
När Emilia var på arbetsintervju vid rederiet hade hon varit symptomfri en längre tid.
- Jag hade slutat med min terapi, inte på eget initiativ, utan på min psykiaters, som tyckte att jag var frisk. Jag hade också börjat studera vid ett gymnasium och levde ett ganska normalt liv, inget speciellt.
Karinen vid Centralförbundet för mental hälsa säger att hon hört om andra liknande fall.
- Men vi har också haft fall där folk sökt jobb som till exempel väktare och inte fått jobb på grund av medicinering eller en diagnos. Men i den branschen finns det klara regler.
Inte kan en gammal sjukdom vara en grund för att bli nekad ett jobb, jurist vid Centralförbundet för mental hälsa
― Merja Karinen
Karinen säger att problem med mental hälsa inte är ett hinder för att jobba med försäljning.
- Man kan i dag också allt mer anpassa arbetsdagen så att folk med olika sorters problem kan jobba trots problemen.
Hon tycker också att man ska kunna prata med sin arbetstagare om mental ohälsa.
- Lika öppet som om andra problem.
Karinen säger att det lönar sig att kontakta diskrimineringsombundsmannen ifall man misstänker att man blivit diskriminerad på grund av sin sjukdom.
- Inte kan en gammal sjukdom vara en grund för att bli nekad ett jobb, säger Karinen.
Journalen var öppen
Emilia hade i det digitala patientdatasystemet Kanta gett tillåtelse till att hennes uppgifter får läsas av de personer som vårdar henne.
- Jag tänkte att det var bra, för om jag byter psykiater kan de läsa om min tidigare vård i min journal. Jag hade aldrig tänkt att det kunde vara en negativ sak - att jag nästan måste skämmas över hur öppen jag varit, säger Emilia.
Pirjo Ikävalko på patientdatasystemet Kanta säger att hon inte hört om att andra skulle ha haft liknande problem.
- I det här fallet har hon gett lov till att vårdpersonalen kan se alla inlägg i hennes sjukjournal. Det att hon sedan blivit diskriminerad på grund av information i journalen är inte vårt problem, det är en helt annan fråga.
Ikävalko säger att patient kan dölja vissa inlägg i journalen om de vill.
- Man kan också dölja alla inlägg men det skulle jag inte rekommendera, säger Ikävalko.
Så här bestämmer du vad läkaren får se ur din journal
- Gå in på sajten www.kanta.fi/sv, där den elektroniska journalen finns.
- Logga in till din journal med dina bankkoder från länken i det övre högra hörnet med texten "Logga in på Mina Kanta-sidor".
- När du är inne i journalen, klicka på "Samtycke och förbud" i menyn på vänster sida.
- Om du helt och hållet vill förbjuda att hälsovårdspersonal får tillgång till uppgifter i journalen kan du göra det genom att klicka på länken "Gå till samtycket" under rubriken "Samtycke till att uppgifter lämnas ut".
- Om du vill förbjuda att information om vissa specifika besök eller recept lämnas ut, klicka på länkarna "Begränsa utlämnandet av patientuppgifter" eller "Begränsa utlämnandet av receptuppgifter" under rubriken "Förbud mot att lämna ut uppgifter". När du klickar dig vidare från följande sidor kan du redigera vilka läkarbesök och vilka recept som information inte får ges ut om. På sidan om patientuppgifter kan du också begränsa vem som får tillgång till dina uppgifter.
Finns det risker med och negativa sidor av det digitala patientdatasystemet?
- Det är klart att Kanta-systemet till största del är en bra sak, både för patienten och får vårdpersonalen - även för personalen inom socialvården.
Även socialtjänsternas klientdata ska föras in i Kanta-systemet i en snar framtid.
Fotnot: Den intervjuade uppträder endast med förnamn p.g.a. ärendets natur.