Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

"Lite morot och många hinder att hoppa över" - därför vill få vara kyrkoherde i Österbotten

Från 2018
Uppdaterad 16.08.2018 12:47.
Kyrkoherde Rune Lindblom vid sitt skrivbord.
Bildtext Rune Lindblom.
Bild: Yle/Pia Lagus

Det finns många och små församlingar inom Borgå stift och det är svårt att locka sökande till kyrkoherdetjänsterna. I vintras saknade fem av de österbottniska församlingarna ordinarie kyrkoherde.

Nu är läget stabilt då alla tjänster har en lösning, genom vikarie eller ordinarie tjänsteinnehavare.

Rune Lindblom är sedan i juni t.f kyrkoherde i Kvevlax församling. Han jobbade för några år sedan som präst i församlingen och trivdes mycket bra. Därför tvekade han inte då han blev tillfrågad att återkomma, denna gång som tillförordnad kyrkoherde.

Stort och tungt ansvar att vara kyrkoherde

Lindblom ser flera orsaker till varför det är så få som söker en ordinarie kyrkoherdetjänst i en liten församling, såsom den i Kvevlax. Bland annat handlar det om allt ansvar som läggs på en och samma människa.

- I de finska stiften är församlingarna stora och där är det fler präster som har "vanligt" prästjobb. De som har läggning för det söker sig till kyrkoherdejobbet.

I Borgå stift finns en mängd små församlingar som alla behöver sina egna kyrkoherdar. I proportion till de finska stiften så har stiftet därför mycket mera kyrkoherdar.

- Man är VD för församlingen så det är väldigt mycket administrativt arbete. De flesta som jobbar som präster är sociala människor och umgås hellre med människor än med papper, säger Lindholm.

Kyrkoherdearbetet är heller inte lika "glamouröst" som det var en gång i tiden. Det märks bland annat på lönenivån.

Flera kompetenser krävs

En annan orsak är rådande behörighetskrav. För att ens kunna söka en ordinarie kyrkoherdetjänst krävs både pastoralexamen och ledarskapsexamen.

Den kyrkliga utbildningen tar några år i anspråk efter själva prästvigningen. Äldre kyrkoherdar berörs inte av de tämligen nya behörighetskraven.

- Inte alltför många har behörighet och de äldre kyrkoherdarna som inte behöver den sitter antagligen gärna på sina tjänster säger Lindblom.

För Rune Lindblom fungerar det i nuläget bra att vara tillförordnad. Han saknar själv kyrkoherdebehörighet, men har planer på att slutföra studierna.

- Domkapitlet och även församlingarna lobbar friskt för att fler skall ta de examina som behövs, säger han. Det behövs fler formellt kompetenta som kan söka kyrkoherdetjänsterna.

Det är ett livsval man gör då man ger sig in på kyrkoherdebanan, säger Lindblom. med kvällsarbete, möten och familj finns det utmaningar med att få livspusslet att gå ihop.

- Det finns ganska lite morot och ganska många hinder att hoppa över innan man är i mål, säger Lindblom.

Utbildningen och arbetsfältet i omdaning

Linus Stråhlman är notarie vid domkapitlet i Borgå stift, den instans som handhar utbildningen av kyrkoherdar. Han säger att man jobbar på att locka fler till ledarskapsutbildningen.

- Nu tidigarelägger vi dessutom följande kurs, som ska börja nästa år. Kursen genomgår också en omstrukturering så att innehållet bättre skall motsvara det som kyrkoherdarna behöver i församlingsarbetet, säger han.

Det är svårt att sia om vad framtiden bär med sig, säger Stråhlman. Många församlingar står inom de närmsta tio åren inför förändringar i form av sammanslagningar eller större omstruktureringar.

- Det kan hända att det blir färre kyrkoherdetjänster i samma takt som det blir pensioneringar, men det kan också hända att vi har flera tjänster lediga inom några år.

Diskussionen om kyrkoherdeämbetet pågår inom kyrkan. Bland annat diskuteras möjligheten att ha skilda personer som sköter de administrativa och de andliga delarna av arbetet.

- Inget har ändå ännu godkänts av Kyrkomötet, säger Linus Stråhlman.