Ny ombudsman ska skydda lantbruksproducenterna – handeln reser ragg åt förslaget

När jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i onsdags talade om den nya lagen som ska förbättra lantbrukarnas ställning var det några som höjde ögonbrynen.

Vilken ny lag?

Leppä hänvisade till livsmedelsmarknadslagen, som den heter, en lag som planerats sedan i fjol och nu gått genom remissrunda.

I höst ska riksdagen enligt förhoppningarna ta ställning till den.

Ny ordvrängarmyndighet: Livsmedelsmarknadsombudsman

Vad är det då som förändras?

Inte mycket vad beträffar själva lagtexterna. De finns redan, och att skriva in att handeln mellan lantbrukare och uppköpare ska vara rättvis och allmänt följa god sed är inte så stor idé.

Det nya skulle vara att en nygrundad myndighet börjar bevaka handeln så att de svaga (lantbruksproducenterna) inte skinnas av de starka (handeln och industrin).

Livsmedelsmarknadsombudsmannen skulle myndighetspersonen heta.

Ombudsmannen skulle lägga sig i eventuella missförhållanden, och så skulle den till exempel kunna dra den som inte beter sig inför marknadsdomstolen.

Som det är nu, är framför allt lantbruksproducenterna för svaga för att själva hävda sin rätt, anser ministeriet.

Lantbrukarnas intresseorganisationer har applåderat lagförslaget – visserligen borde det gå ännu längre och ge ombudsmannen större befogenheter anser man.

Handelns intresseorganisationer slår bakut

Men bland andra aktörer reser sig raggen.

På Centralhandelskammaren är man upprörd över att ministeriet och regeringen inte litar på den instans som redan finns för att lösa problem. Nämnden för god affärssed inom livsmedelskedjan heter den.

Paula Paloranta är nämndens sekreterare.

- Intressant att de tycker att nämnden inte räcker till. Vi har sex experter från jordbrukssidan, industrin och handeln, och ombudsmannen skulle bara vara en till.

Enligt Paloranta finns det obalans i avtalsförhållandena, men nämnden har lyckats föra sådana vidare till rättsprövning, menar hon.

Att det finns obalans medger också dagligvaruhandelns Kari Luoto.

- Men det är inte sant att det skulle vara allmänt förekommande. Vi undersökte det för några år sedan och avtalsförhållandena och affärsseden är i det stora hela i skick.

JSM: Handeln är rädd för att tappa sin ställning

Att både handeln och industrin motsätter sig ombudsmannen kan bero på att de är rädda för att förlora sin ställning.

Det sade Jord- och skogsbruksministeriets avdelningschef Minna-Mari Kaila till Yle i vintras.

Kaila berömde också ett franskt lagförslag som skulle förbjuda alltför låga priser i samband med reaförsäljning.

Vad "borde" maten kosta?

Då kommer man in på den eldfängda frågan om vad maten kostar i butikerna. Enligt Kaila är det i dag för lite.

- Konsumenterna får en förvrängd bild av vad matens verkliga pris är.

Det här argumentet, att det finns något "äkta" pris för maten har handeln svårt att förstå.

- I denna globaliserade värld vet jag inte hur man kan definiera det priset. Man kan inte med lagstiftning begränsa butikernas möjlighet att prissätta varor, säger Paula Paloranta.