Tur hjälpte under det akuta läget vid knivdådet i Åbo: Ambulanser och vårdpersonal fanns nära till hands – i fortsättningen går det att nå läkare, också med avstängda telefoner

Som en följd av Finlands första terrorattack har ÅUCS fäst speciellt fokus på att förbättra kommunikationen, alarmsystemen samt sjukhusets säkerhet.

På eftermiddagen fredagen den 18 augusti 2017 klockan 16.04 utsattes Finland för sin första terrorattack. I centrum av Åbo dog två personer och åtta personer skadades.

Akutvården larmades första gången klockan 16.04. Då sattes myndigheternas samarbetsförmåga på prov på ett sätt som aldrig tidigare hade testats.

Teemu Elomaa, överläkare för jourtjänsterna vid Åbo universitetscentralsjukhus, var med från början. Överläkaren gav larmet för storolycka klockan 16.15, det vill säga bara minuter efter första larmet.

- Akutvården råkade just då ha undantagsvis många ambulanser lediga, på så vis hade vi tur, säger Elomaa.

Tur var också att tidpunkten inte var den värsta med tanke på tillgängligheten av arbetskraft.

- Olyckan hände just precis vid övergången från tjänstetid till jourtid. Alla var inte långt borta, trots att helgen var på intåg.

Alarmsystemen förenas i sjukvårdsdistriktet

Till olycksplatsen vid Salutorget anlände snabbt åtta ambulanser, akutvårdens fältenhet samt Finnhems läkarenhet.

Extra personal kom snabbt till akutvården, jouren och operationssalarna. På under en timme fanns fem operationsgrupper tillgängliga.

- Vi hade kunnat öppna ännu fler operationssalar om det skulle ha behövts, säger Elomaa.

Information om situationen och förfrågan om att komma på jobb skickades till personalen på flera olika sätt.

- Att ringa till varje person är ett lite för långsamt system. I den här situationen använde vi förutom traditionella samtal också bland annat whatsapp och e-post.

Vid akuta händelser behöver sjukhuset ett tydligt system för hur man snabbt når personalen som inte är på jobb just då.

Vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ska man nu förena alarmsystemen så att så många som möjligt ska kunna nås så snabbt som möjligt i en stor och brådskande situation.

- De nya systemen förbättrar nåbarheten. Det exempelvis möjliggör att man ska kunna skicka meddelanden också åt personer som har avstängd telefon, säger Elomaa.

Gemensam kris får finländare att hjälpa

Tio personer hämtades till ÅUCS i samband med knivattacken. Överläkare för jourtjänsterna Teemu Elomaa säger att de alla fick den vård de behövde inom en timme från händelsernas början.

Den akuta situationen visade hur hängiven personalen är till sitt arbete.

- Vårdare, läkare, avdelningssekreterare, säkerhetstjänster. Jag är tacksam över hela kedjan. Där behövdes hjälp av olika slag. Finländares vilja att hjälpa var nog stor, säger Elomaa.

Elomaa säger att vårdpersonalen också fick en del kritik, bland annat för att de vårdade gärningsmannen.

- Vid sådana här händelser kommer diverse reaktioner. Sjukhuset fick hot och det frågades bland annat det hör till vår uppgift att vårda gärningsmannen, säger Elomaa.

Överläkaren fick redan i den första TV-presskonferensen upprepa flera gånger att varje patient vårdas vid sjukhuset.

- Däremot förstår jag att en sådan reaktion är mänsklig. Men för mig är det helt klart att patienter vårdas som patienter och rättsväsendet sköter resten, säger Elomaa.

Eftervård också för vårdpersonalen

Den sista ambulansen lämnade olycksplatsen och åkte mot sjukhuset ungefär halv fem på eftermiddagen. Den sista patienten var i operationssalen strax efter klockan fem. Två offer samt gärningsmannen krävde intensivvård ännu efter operationerna.

Nya patienter kom inte in till sjukhuset, men den förhöjda beredskapen fortsatte ännu länge vid ÅUCS efter den akuta situationen. Det fanns ett tydligt skäl till detta.

- Runtom i världen har attacker ofta följts av blandade reaktioner eller fler attacker. Situationen är alltid inte över efter den första smällen, säger Elomaa.

Den förhöjda beredskapen innebar också ökade säkerhetsåtgärder på sjukhuset eftersom patienter och personal ska få vara i trygghet vid sjukhuset.

Tufft jobb för vårdpersonalen

Elomaa berättar att knivattacken givetvis berörde alla i sjukhuspersonalen, men vissa blev utsatta för speciellt tuffa situationer.

- Intensivvården bar ett stort och tungt lass eftersom gärningsmannen vårdades där. Till det hörde också en del hot som ökade arbetsbördan ytterligare.

Vårdpersonalen gick igenom händelsen och diskuterade saken i flera omgångar i efterhand.

- Vi visste att också de som hjälper behöver hjälp efteråt.

Som en följd av attacken i Åbo har man vid ÅUCS speciellt fokuserat mer på att förbättra kommunikationen, alarmsystemen samt det psykosociala stödet. Dessutom har sjukhusets säkerhet diskuterats mer än tidigare.

För att öka säkerheten har man skottsäkra västar i användning vid jouren vid ÅUCS.

- Sjukhusen är byggnader med många ingångar och trafik dygnet runt. Arbetssäkerheten är något som talas om i personalen eftersom våldsamma situationer uppstår dagligen.

Artikeln baserar sig på Onnenkantamoiset auttoivat Turun terrori-iskun akuuttivaiheessa: liuta ambulansseja sattui olemaan vapaana ja hoitohenkilökuntaa lähistöllä – jatkossa lääkäri voidaan tavoittaa, vaikka puhelin olisi kiinni skriven av Sannimari Lehtilä.

Knivdådet i Åbo var Finlands första terrorbrott - samhället reagerade med både chock och solidaritet

Om sorgen, minnena, följder och brottsutredningen.