Grekland står på egna ben igen då nödhjälpen till landet avslutas – vi förklarar vad det här betyder

I dag, måndag, avslutas den ekonomiska nödhjälpen till Grekland. Vad innebär det här för Grekland och hur ska landet klara sig nu? Vi sammanfattar i 5 punkter.

1. Från och med i dag ska Grekland stå på egna ben ekonomiskt. Vad betyder det?

Det innebär att Grekland inte längre kommer att omfattas av de nödlåneprogram som gällt sedan 2010 då landets offentliga ekonomi havererade.

Sedan krisen år 2010 har Grekland fått närmare 300 miljarder euro i förmånliga lån från EU-länderna, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF).

Från och med i dag förväntas Grekland sköta sin ekonomi på egen hand. Det här innebär bland annat att landet måste klara av att återfinansiera sin statsskuld utan utomstående hjälp.

I praktiken betyder det här att kostnaderna för att återfinansiera lånen ökar, eftersom det fortfarande finns en stor misstänksamhet mot Greklands förutsättningar att hantera sina skulder.

Med en statsskuld på 180 procent av BNP är Grekland Europas mest skuldsatta land

Samtidigt innebär slutet på nödlånepaketen också att EU:s och IMF:s inflytande över Grekland minskar, till förmån för regeringen i Aten.

Det här lär vara ett välkommet besked för de greker som upplevt att de krav på sparåtgärder och reformer som ställts på Grekland hittills varit alltför tuffa.

Några stora utsvävningar kommer den grekiska regeringen inte att kunna tillåta sig: Grekland kommer även i fortsättning att vara föremål för "förstärkt övervakning" från EU:s sida.

Syftet med den fortsatta övervakningen är att se till att Grekland fullgör det man förbundit sig vid i samband med de tidigare tre stödprogrammen.

2. Har Grekland blivit kvitt sina skulder nu?

Nej. Inte på långt när.

Med en statsskuld på 180 procent av BNP är Grekland fortfarande Europas i särklass mest skuldsatta land. I reda pengar uppgår Greklands statsskuld till drygt 300 miljarder euro.

Att nödlåneprogrammet avslutas ger ändå en signal om att Grekland återvunnit förtroendet hos de övriga EU-länderna. Det här kan bidra till att höja intresset för Grekland bland privata investerare och kreditinstitut.

EU har också gjort det lättare för Grekland genom att skjuta fram förfallodagen för en stor del av lånen med tio år.

Det här innebär att Grekland varken kommer att amortera eller betala räntor på en stor del av sina lån förrän år 2032.

Chefen för Europeiska stabilitetsmekanismen ESM – euroländernas gemensamma kreditinstitut som ansvarar för finansieringen av krisdrabbade länder – Klaus Remling säger att eurokrisen nu är tillryggalagd och att "den 20 augusti endast är en epilog".

Men det finns också många som ser mer dystert på Greklands utsikter.

Bland annat har IMF, som valde att inte medverka i det tredje och sista stödpaketet till Grekland, varnat för att landets skulder fortfarande är på en ohållbar nivå.

3. Så hur går det egentligen ekonomiskt för Grekland?

Greklands situation kan jämföras med det halvfulla glaset: väljer man att fokusera på det positiva så kan man notera att Greklands ekonomi växer, efter ett uppehåll på flera år. Landet har inte heller gått i konkurs eller tvingats lämna eurosamarbetet.

Antalet arbetslösa minskar och det strömmar in turister till landet som aldrig förr.

Räknar man bort utgifterna för hanteringen av statsskulden så visar Greklands offentliga finanser på att klart överskott för tillfället.

Grekland i nuläget ytterst utsatt om euroområdet som helhet råkar ut för en ny kris

Samtidigt dras Grekland fortfarande med många av de problem som i första hand bidrog till skuldkrisen: landet har svårigheter med att locka investerare samtidigt som allt fler unga och utbildade greker väljer att söka sig utomlands i hopp om en bättre framtid.

De grekiska bankernas tillstånd är ett annat orosmoment med tanke på framtiden. Närmare hälften av lånen i de grekiska bankerna är så kallade nödlidande eller dåliga lån, skriver tidningen Financial Times.

4. Vad händer med de pengar som Finland lånade till Grekland?

Finland har i egenskap av euroland medverkat i samtliga tre lånepaket till Grekland: år 2010, 2012 och 2015.

Finlands direkta fordringarna på Grekland är en miljard euro. Den här summan börjar Grekland amortera med 50 miljoner euro per år från och med 2020.

De indirekta riskerna för Finland via de europeiska stabiliseringsmekanismerna EFSF och ESM är betydligt större: flera miljarder eller rent av över tio miljarder euro.

Vid sitt sammanträde i Luxemburg i slutet av juni beslöt EU:s finansministrar att skjuta fram tidsfristerna för de grekiska lånen. Det här betyder att Grekland har tid på sig till 2060- och 2070-talen att betala tillbaka de sista låneraterna.

För de enskilda medlemsländerna, däribland Finland, var det här ett sätt att lätta på Greklands ekonomiska börda utan att ändå avskriva några skulder.

5. Är eurokrisen över i och med det här?

I Europa hoppas många på att eurokrisen ska vara över då Grekland lämnar det tredje låneprogrammet.

"För första gången sedan 2010 kan Grekland stå på egna ben" skrev eurogruppens ordförande Mario Centeno i ett uttalande tidigt i morse.

"Det tog längre än väntat men jag tror att vi är där: Greklands ekonomi växer igen, det finns ett budget- och ett handelsöverskott och arbetslösheten minskar," fortsätter Centeno.

"Det tog längre än väntat men jag tror att vi är där"

Mario Centeno, eurogruppens ordförande

Frågan är hur länge Greklands medvind håller i sig. Mycket beror förstås på hur Grekland själv hanterar den nya situationen och om landet klarar av att genomföra de reformer som är nödvändiga med tanke på framtiden.

Samtidigt är Grekland i nuläget ytterst utsatt om euroområdet som helhet råkar ut för en ny kris som påverkar investeringarna och efterfrågan.

Startskottet för en sådan kris kan mycket väl komma från ett annat närbeläget Medelhavsland med skrala statsfinanser och en oberäknelig regering.

Det landet är Italien.

Källor: EU-kommissionen, Europeiska stabilitetsmekanismen ESM, Reuters, Financial Times

Nio år av grekisk skuldkris i ett nötskäl

Oktober 2009 Greklands finansminister meddelar att underskottet i statsekonomin kan uppgå till 12,5 procent av BNP.

Februari 2010 Den grekiska regeringen medger att man tummat på siffrorna i tidigare budgetar.

Mars 2010 Räntorna på de grekiska skuldbreven skjuter i höjden.

Maj 2010 Euroländerna enas om att låna sammanlagt 80 miljarder euro till Grekland. IMF bidrar med ytterligare 39 miljoner.

Oktober 2011 Euroländerna och IMF enas om ett andra nödlånepaket till Grekland på 130 miljarder euro som ska gälla från 2012.

De privata kreditgivarna tvingas avskriva fordringar på Grekland till ett värde av 100 miljarder euro.

Juli 2015 En folkomröstning ordnas om det reformprogram eurogruppen gjort upp för Grekland. 61 procent av befolkningen röstar nej.

Augusti 2015 Det grekiska parlamentet godkänner det tredje stödpaketet.

April 2018 Greklands finansminister Euclid Tsakalotos medger att Grekland kommer att vara föremål för ekonomisk övervakningen också efter att låneprogrammet avslutas.

Juni 2018 Euroområdets finansministrar enas om de förutsättningar under vilka Grekland kan lämna låneprogrammet den 20 augusti.

Källor: EU-kommissionen, Europeiska stabilitetsmekanismen ESM, Reuters