Riksväg 25 och kustbanan på listan över prioriterade transportsträckor - men ingen garanti för investeringar

Kommunikationsministeriet har gjort upp en lista över vilka landsvägar och vilka järnvägar som ska höra till landets stomnät. I Västnyland berörs riksväg 25 mellan Hangö och Mäntsälä samt kustbanan.

- Det handlar om en 30 år lång process. Det är mycket viktigt att vi nu har gjort upp en sådan här plan, säger enhetsdirektören och trafikrådet Risto Murto vid Kommunikationsministeriet.

Han berättar att en plan över landets stomnät är något som har efterfrågats av i synnerhet näringslivet.

Hur stomnätet kommer att se ut är en politisk fråga. Men det måste också göras en prioritering. Hela vägnätet eller bannätet kan inte vara med

Det är också näringslivets behov och intressen som särskilt har varit i fokus då man har gjort upp planen.

- Det handlar om längre transporter på över 100 kilometer, säger Murto.

Också regional åtkomst, trafiknätet som helhet samt trafikmängden har spelat en roll vid prioriteringen.

Dessutom har EU:s riktlinjer för det transeuropeiska transportnätet beaktats.

- Det har inte funnits tillräcklig politisk vilja att göra upp en sådan här plan tidigare. Men det är viktigt för oss med ett beslut där man prioriterar vårt trafiknät så vi vet var man behöver satsa mer.

Stamväg 51 och Hangö-Hyvingebanan utanför

I Västnyland har det väckt en del diskussioner om varför stamväg 51 mellan Helsingfors och Karis inte finns med trots stora trafikmängder.

Det samma gäller Hangö-Hyvingebanan där Hangö hamn, industrin och kommunerna längs banan har lobbat hårt för en elektrifiering.

Risto Murto säger att det för Hangö-Hyvingebanans del helt enkelt inte har lyfts fram tillräckligt tunga bevis för att det banavsnittet bör prioriteras.

Utkastet till förordningen om stomnätet är som bäst på utlåtanderunda och då är det möjligt att komma med nya argument, säger Murto.

- Vi är öppna för diskussioner. Vi har granskat nuläget och sett att banan inte nu borde vara med. Men om näringslivet och regionerna har konkreta siffror om framtiden så kommer vi att lyssna.

- Hur stomnätet kommer att se ut är en politisk fråga. Men det måste också göras en prioritering. Hela vägnätet eller bannätet kan inte vara med.

Hela vägnätet i Finland är drygt 450 000 kilometer långt, men i det ingår många privata vägar och skogsvägar.

Landsvägarna uppgår sammanlagt till omkring 78 000 kilometer och av dem är cirka 13 000 kilometer riks- och stamvägar.

I det nu planerade stomnätet skulle 4 333 kilometer landsväg ingå.

I Finland finns nästan 6 000 kilometer järnväg och av det skulle 3 150 kilometer ingå i stomnätet.

För stamväg 51:s del konstaterar Murto att det kanske då främst handlar om att det är stora trafikmängder på vägen, men det är mera lokal trafik.

- Ring 1 i huvudstadsregionen finns inte med i stomnätet. Men det vägavsnittet betjänar främst lokaltrafiken. Stomnätet tillhör den långväga trafiken där näringslivets behov är störst.

- Den här planen betyder inte att det inte händer någonting på andra håll i transportnätet.

Frågetecken kring kustbanan

Många i Västnyland kanske jublar över att kustbanan finns med avsnittet över prioriterade järnvägsavsnitt.

Men det gäller att inte ta ut segern i förskott. Den aktuella planen har gjorts upp enligt nuvarande läge.

Ifall det fattas beslut om en snabb tågförbindelse till Åbo via Lojo kan planen vid behov justeras, säger Murto.

- Då måste vi diskutera vad som händer.

Garanterar inte investeringar

Vad innebär det då att en väg eller en järnväg finns med i stomnätet?

Det handlar om att en viss servicenivå, ett visst mått av underhåll garanteras, säger Murto.

Tanken är också att man på vägar inom stomnätet ska kunna köra smidigt med vissa hastigheter. Det får inte finns för många korsningar som bromsar upp trafiken.

Men det betyder inte automatiskt att staten öser stora mängder pengar på vägavsnitten och att alla kurvor på riksväg 25 mellan Svartå och Lojo rätas ut.

- Man kan inte säga att det skulle vara lättare att få budgetpengar för förbättringar. Men det är en viss garanti och löfte om att man har en viss servicenivå och viss nivå av underhåll.

Också en investeringsplan ska göras upp

Den plan som nu är aktuell är bara en fas i en längre process, berättar Risto Murto.

- Men beslutet är viktigt och utgör basen för utvecklingen framåt, säger han.

Det som nu händer är att en parlamentarisk grupp, alltså en grupp med politiker från alla partier i riksdagen, börjar diskutera en plan för investeringar i ett längre perspektiv.

Tanken är att de planer som nu görs upp ska hålla längre än en riksdagsperiod och alltså klara av att partierna i regeringen byts ut.

Därför är det viktigt att planen får en bred politisk förankring, säger Murto.

Investeringsplanen ska sträcka sig tolv år framåt och arbetet med den planen ska komma i gång inom en snar framtid. Men det är oklart om arbetet blir klart före nästa riksdagsval, säger han.

- I Sverige har man ett system med en sådan plan. Den revideras efter val, men det görs inte för stora förändringar.

Det är sedan den här planen som avgör om det blir större investeringar eller inte på vissa vägavsnitt.

Under processen hör man också olika regioner och kommuner för att se vilka önskemål och behov det finns.

På Kommunikationsministeriets webbsida kan man läsa mer om planerna.