Att simma i simhall är rena skräcken för Celinda Byskata: "Jag känner mig så blottad och naken in på själen"
Få människor skulle kunna tro att Celinda Byskata bär på diagnoser som borderline, panikångest och depression. Hon ser välmående ut och hon mår också bra för tillfället. Emellanåt förändras allt och livet blir svart och ångestfyllt. Det är så det är att leva på gränsen mellan frisk och sjuk.
Celindas Byskatas psykiska illamående började i ungdomen. Hon blev gravt mobbad under hela sin skoltid. Hon blev ideligen kallad ful och äcklig av sina skolkamrater och till sist trodde hon att det var sanningen.
Hörde skällsord varje dag
– Då man hör sådana skällsord dag ut och dag in tar man det åt sig, speciellt då man är i den sårbaraste åldern. Att jag var ful och äcklig blev min verklighet, berättar hon.
På grund av den grava mobbningen lider Celinda Byskata fortfarande av psykiska besvär. Hon har varit sjukskriven och arbetsoförmögen i flera repriser men är nu tillbaka i arbetslivet igen.
Det är en så fruktansvärt sårbar känsla. Jag känner mig så blottad och naken in på själen.
Celndia Byskata
Idag jobbar hon som erfarenhetsexpert och föreläser om sitt liv i gränslandet mellan att vara frisk och sjuk. Att föreläsa ger henne kraft, energi och en känsla av att hon gör någonting meningsfullt.
Det finns många sociala situationer som fortfarande känns jobbiga för henne. En av de värsta mardrömmarna är att besöka en simhall. Där ska sminket tvättas bort och man tvingas stå naken i duschen bland främmande människor.
– Det är en så fruktansvärt sårbar känsla. Jag känner mig så blottad och naken in på själen.
Skam över att inte duga som man är
Skammen har egentligen inte med hennes kropp att göra eller hennes utseende, förklarar hon. Det är snarast en skam över att inte duga som man är.
– Jag tvingas blotta mig och visa upp mig precis sådan jag är skapad och det är det som är det jobbiga, förklarar hon.
Celinda Byskata har besökt simhallen en gång sedan ungdomen och det skedde för ca tjugo år sedan. Idag är hon trebarnsmor, fyrtio år och vill besöka simhallen igen.
Hennes tre barn älskar nämligen att simma. Hon drömmer om att kunna ta barnen med sig och avspänt kunna bada bastu, duscha och simma bland alla andra simhallsbesökare.
Jag har alltid varit stor, velat gömma mig och vägrat visa min kropp.
Pia Alarto
Stöd av kollegan
En som förstår vad hon talar om är erfarenhetsexperten och kollegan Pia Alarto. Hon har lidit av kroppskomplex sedan barndomen.
– Jag har alltid varit stor, velat gömma mig och vägrat visa min kropp. Då jag fyllde trettio fick jag en ålderskris. Om jag inte gör nåt åt mitt liv nu så märker jag då jag är gammal att livet har gått förbi och att jag inte levt det.
Idag är Pia Alarto fyrtiofyra år och har ändrat inställning. Hon har kommit över sin skam.
– Jag går i ärmlösa klänningar och simmar gärna naken. Tidigare skulle jag aldrig i livet ha gjort något sådant. Idag bryr jag mig helt enkelt inte om vad andra tänker.
Det händer, sällan, men dock, att hon får någon kränkande kommentar över sin övervikt. Då konstaterar hon bara att personen i fråga beter sig dåligt och så är saken ur världen för hennes del.
– Det har varit en fruktansvärt lång process för mig att komma dit jag står idag, säger hon.
Pia Alarto är allvarligt deprimerad, men trots det lyckas hon jobba och ha ett meningsfullt liv. Idag föreläser hon tillsammans med Celinda Byskata. De har via sina gemensamma uppdrag blivit goda vänner och varandras kamratstöd.
Min ursäkt har ofta varit att jag är så sjuk och därför inte vågar göra det ena eller det andra. Jag har helt enkelt gömt mig bakom mina diagnoser.
Celinda Byskata
Tillsammans skapade de kampanjen #fuckskam
Tillsammans har de också startat en kampanj som går under namnet #fuckskam. Med kampanjen vill de uppmuntra folk att våga berätta om sin skam och dela med sig av sina erfarenheter.
Pia Alarto och Celinda Byskata har också haft ett gemensamt projekt under sommaren. Nämligen att få Celinda att besöka en simhall igen efter en paus på tjugo år.
– Jag har kanske varit steget före vad beträffar simhallar och simning, säger Pia Alarto. Eftersom simning är den ultimata skammen för Celinda, tyckte vi att det här skulle bli ett bra gemensamt projekt.
Simhallsbesöket var en svår utmaning
Då datumet för simhallsbesöket närmade sig blev det psykiskt för tufft för Celinda Byskata och hon avbokade träffen. Hon såg mardrömmar där hon gick naken omkring bland kritiska blickar. De två bestämde ändå att göra ett nytt försök och på tredje gången blev besöket äntligen av.
– Jag simmade, badade bubbelpool och ångbastu. Det kändes omtumlande, härligt och hemskt på samma gång. Men allra mest kändes det helt sjukt bra, strålar Celinda Byskata.
Nu väntar hon bara på att komma hem till barnen och berätta att de tillsammans ska åka och simma. Den stunden trodde hon inte att skulle komma i första taget.
– Min ursäkt har ofta varit att jag är så sjuk och därför inte vågar göra det ena eller det andra. Jag har helt enkelt gömt mig bakom mina diagnoser.
Skammen har varit ett hinder
Då Pia Alarto började tala om skammens betydelse så insåg Celinda att det är den som hindrat henne. Att våga tala om sin skam och våga gå emot känslorna är det som fört Celinda vidare. Och det faktum att hon har någon hon vågar tala med.
– Jag önskar att alla skulle ha någon de vågar tala med. Pia och jag har en svart humor, så vi skrattar och gråter och skäms tillsammans. Allt blir så mycket lättare då.
Kampanjen #fuckskam drivs av KokeNet/A-klinikstiftelsen där både Pia Alarto och Celinda Byskata jobbar idag.
Celinda Byskata och Pia Alarto medverkar i Efter Nio radio på lö 25.8.2018 kl. 9.03 i Yle Vega och på Yle Arenan.
