Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Skolpolitikerna i Åbo redo att tänka om kring elevantalet för språkundervisning i fyran

Från 2018
Uppdaterad 23.08.2018 09:51.
elev med bok i skolklass
Bild: Yle/Monica Slotte

Fjorton elever krävs för att eleverna i en skola ska få frivillig språkundervisning redan i fjärde klass. Det låter mycket, säger politiker som avgör frågan.

Eleverna i fjärde klass kan välja ett språk som extra ämne, men då måste de vara tillräckligt många. I vissa Åboskolor kan det därför vara svårt att få ihop en grupp.

Daniel Ezeagbor som går i fjärde klass skulle väldigt gärna vilja läsa svenska, men det går inte. De är endast sju elever i hans klass i Topeliuksen koulu som meddelat att de önskar få läsa svenska och det räcker inte till.

Pengarna avgör elevkravet

Beslutet kommer från Nämnden för fostran och undervisning. Där utesluter man inte att minska på deltagarantalet, men allting hänger på pengar, det säger nämndens ordförande Kaija Hartiala, Samlingspartiet.

– Det är möjligt att antalet minskar, men det beror på resurserna. Beslutet kan ändras i framtiden om resurserna är bättre.

Barbro Schauman, SFP, sitter i samma nämnd och delar Hartialas tankegångar. Schauman säger att besluten fattats på basen av beredningen som nämnden fått framför sig.

– Jag kan mycket väl tänka mig att man kanske kunde fundera på det här en gång till och eventuellt sänka antalet.

Ingen särställning för svenskan

Någon siffra för hur få eleverna kunde vara har hon inte, men hon säger att i klasserna 1-6 kunde språkgrupperna ha färre än fjorton elever. Hon pekar också på de knappa resurserna, men säger att det är en ny sak med ett nytt språk i klass fyra och därför kunde frågan tas till ny behandling.

Fjärdeklassarna tillfrågas om de vill läsa svenska, franska, spanska eller ryska. Trots att svenskan är ett officiellt språk i Finland har det samma krav på elevantalet som de tre övriga språkalternativen. Schauman anser att det borde sättas mera resurser på att eleverna får läsa det andra officiella språket redan i första klass.

Barbro Schauman.
Bild: Yle/Linus Hoffman

– Det är inte frågan om att jämställa svenskan med de stora europeiska språken utan det är en viktig grej som definitivt skulle behöva mera resurser. Vi är inte riktigt där ännu. Till exempel i Kimitoön läser man det andra språket redan i ettan.

Lovar ta upp

I viss mån kan skolans storlek också påverka chanserna för eleverna att få ta frivilliga ämnen, alltså att det är lättare i en större skola att samla ihop en grupp. Schauman tycker att kravet på fjorton elever även i de sex lägsta klasserna låter mycket och hon lovar att ta upp saken med både tjänstemän och politiker.

– Jag vill höra tjänstemännens syn på hur de har tänkt nu då man går in för det tidigarelagda språkvalet och om man borde möjliggöra åtminstone lite mindre grupper. Jag kommer att ställa en fråga till nämnden om ärendet.

Diskussion om artikeln