Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Risk att grundvattennivåerna inte repar sig i år – "Det fattas enormt mycket"

Från 2018
Ulkona sataa.
Bildtext Stora mängder regn behövs för att grundvattennivåerna ska återhämta sig.
Bild: Unsplash

I värsta fall repar sig inte grundvattennivåerna i år. För att läget ska normaliseras behövs stora mängder regn under hösten eller en snösmältning som gynnar grundvattendepåerna.

Hur vårens och sommarens exceptionella torka har drabbat grundvattennivåerna i de österbottniska landskapen varierar kraftigt. I medeltal ligger vattennivån i grundvattentäkterna mellan 5 och 40 centimeter under det normala för årstiden.

- Det låter kanske inte så farligt, men det fattas enormt mycket vatten, säger hydrogeolog Mirjam Orvomaa på Finlands miljöcentral.

Nivåerna fortsätter dessutom vanligtvis att sjunka fram till slutet av september eller oktober.

- Det behöver komma stora mängder regnvatten i höst för att fylla på inför nästa år, säger Orvomaa.

Naturen brukar reparera sig själv

Mirjam Orvomaa jämför med sommaren 2010.

- Då var sommaren också torr och varm, men i oktober föll mycket stora mängder regn, på sina håll ett helt års nederbörd, så då återställdes läget med grundvattennivån.

Enligt Orvomaa har naturen hittills oftast ställt upp med att göra just det - balansera sig själv. Under de senaste trettio åren känner Orvomaa endast till ett år då grundvattennivåerna inte återställdes, året 2002-2003.

Nu står vi ändå inför risken att det ovanliga upprepas, tror Orvomaa.

- Det är förstås värsta möjliga scenario, att vi inleder nästa sommarhalvår på minus.

Isformation i smältande snödriva.
Bildtext En gynnsam snösmältning kan också återställa grundvattennivåerna.
Bild: Yle/Rolf Granqvist

För att det ska gå så illa krävs framför allt två saker, enligt Orvomaa.

- Att det faller för lite regn under hösten och att vi får en snabb snösmältning i vår, så att för lite vatten hinner tas upp av grundvattentäkterna.

Hur tänker du när du ser fram emot hösten?

- Jag skulle kanske inte säga att jag är rädd, men nog följer jag väderleken med stor spänning.

Skillnad på stad och landsbygd

Enligt Orvomaa får 65 procent av landets befolkning sitt vatten från källor som inte lidit katastrofalt av årets torka.

- Mest påverkas landsbygdskommuner där man tar sitt vatten från mindre grundvattendepåer där vattennivån sjunkit kraftigt och hushåll med egen brunn i områden som också drabbats hårt, säger Orvomaa.

En av de österbottniska kommuner som känt av torkan i år är Korsnäs, som tvingats be sina invånare spara på vattnet.

Diskussion om artikeln