Censorns tips inför studentprovet i modersmål: läskompetens

Hur förbereder man sig bäst för studentprovet i läskompetens? Provet i läskompetens kräver att man fördjupar sig i det man läser, säger censorn i modersmål Minna-Riitta Luukka. Här är hennes tips för den som vill vara välförberedd inför provet.

Det nya läskompetensprovet består av två delar, där den ena delen handlar om fack- och medietexter och den andra om fiktion och skönlitteratur. Skribenterna väljer en uppgift ur vardera del och besvarar totalt två uppgifter av de fyra som erbjuds i provet.

1. Ta dig tid att gå igenom materialet

Läskompetensprovet mäter förmågan att förstå och tolka texter. Därför förväntas skribenten fördjupa sig i det den läser och kunna tolka det, säger Minna-Riitta Luukka. För att kunna göra det ska man reservera tillräckligt med tid för att läsa igenom materialet.

Enligt Luukka fördjupar man sig i en text när man läser med eftertanke. Det här kan man till exempel göra med hjälp av följande frågor: Varför är texten sådan som den är? Vem har skrivit texten? Var har texten publicerats och vad vill man uppnå med den? Varför är texten upplagd på det här sättet?

Också kritisk läsning förutsätter att man fördjupar sig. Det betyder inte enbart att man kritiserar det man läser. Man ska också begrunda, förundras, fråga och ifrågasätta. Till exempel kan man fråga sig varför det är en kvinna i en viss reklam, och varför reklamen kopplas till olika adjektiv och visuella tekniker. Hurudan skulle reklamen vara om personen i den var en man och språket annorlunda?

Skribenten förväntas fördjupa sig i det den läser och kunna tolka det.

2. Planera dina svar och tänk på vad som är relevant

Enligt Luukka är det bra att först plocka isär de observationer man har gjort utifrån en text och sedan bygga ihop dem igen till en strukturerad helhet. De observationer som stöder en viss tolkning buntas ihop. Sedan presenteras olika observationer och tolkningar var för sig.

När man bygger upp ett svar är det också viktigt att göra en tydlig skillnad på huvud- och bisaker. Betona något viktigt till exempel genom att säga: "Det här framgår tydligast ...". Mindre viktiga saker kan du presentera med "också".

Materialen som hör till proven är ofta mångsidiga och detaljerade. Du behöver inte säga allt. Om du märker att du börjar många meningar med "dessutom" eller "vidare", kan det vara skäl att fundera på om alla dina tilläggsobservationer verkligen är relevanta. Bra läskompetens förutsätter också avgränsningsförmåga.

3. Motivera dina tolkningar

En del skribenter gör fina tolkningar, men antingen glömmer de eller så klarar de inte av att motivera dem på ett trovärdigt sätt, utifrån observationer i texten. Motiveringar till tolkningar som baserar sig på texten hör till provets bedömningskriterier.

Skribenten kan till exempel komma fram till att textens huvudperson är opålitlig. I ett gott svar ingår också orsaken till denna tolkning: "Jag kom fram till det, eftersom huvudpersonen ...". Tolkningar är viktiga, men det är också viktigt att visa hur man kommer fram till dem.

Tolkningar är viktiga, men det är också viktigt att visa hur man kommer fram till dem.

4. Se upp för övertolkning

Om man försöker för mycket, kan det hända att man gör övertolkningar. Stanna upp och tänk på vad din tolkning bygger på, är den vettig och relevant? Väsentliga saker ska inte överskuggas av detaljer.

Som exempel nämner Luukka textkompetensprovet våren 2018, då skribenterna skulle analysera miljön i Sofi Oksanen roman Utrensning. I texten stod att det fanns en tvål gömd i en sockerskål på ett skåp. Det här fick vissa skribenter att dra vilda, vaga slutsatser om att den gömda tvålen symboliserade esternas rädsla eller det ideologiska motståndet, eller att huvudpersonen inte tyckte om att tvätta sig.

Textanalys kräver ofta också historie- och kulturkännedom, då kan man kan placera texten i rätt tidskontext och undvika sakfel.

5. Förbered dig på den skönlitterära delen

Skönlitterära termer är inte det viktigaste att plugga när man förbereder sig för litteraturuppgiften. Begrepp som huvudperson och miljö behövs ändå när man skriver om en skönlitterär text. Det viktigaste är att vänja sig vid att läsa skönlitterära och fiktiva texter, också utanför skolan.

Det finns flera sätt att läsa skönlitterära texter. Luukka rekommenderar att man förbereder sig för läskompetensprovet genom att idka också mer analytisk läsning.

Man kan öva på analytisk läsning till exempel med hjälp av följande frågor: hur går intrigen vidare, hurudana människor förekommer i texten, hur beskrivs miljön och varför. Vad betyder texten för dig själv?

Ett korrekt språk gör texten lättläst och begriplig, och beaktas på så vis i bedömningen.

6. Kom ihåg språkriktigheten

Språkriktighet är ingen separat bedömningspunkt i provet i läskompetens. Men det betyder inte att språket inte skulle spela någon roll. Ett korrekt språk gör texten lättläst och begriplig, och beaktas på så vis i bedömningen.

Ett gott vitsord förutsätter en tydlig och lättfattlig text. Här spelar bland annat styckeindelning och tydlig meningsuppbyggnad in. Skribentens läskompetens mäts inte av att man lägger en punkt på fel ställe eller särskiver ett ord. Det mäts i sin tur i provet i skrivkompetens.

Artikeln är en översatt version av Jenni Honkanens text för Yle Abitreenit.