"Om marschkraften tryter beror det faktiskt inte på vegematen" säger näringsterapeut – under fortsättningskriget höll potatis armén på benen

Köttstrimlorna i ärtsoppan som byts ut mot morotsbitar faller inte försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) i smaken. Han säger att nyheten om att beväringar ska få två vegetariska måltider i veckan kom som en total överraskning för honom - och nu vill han att Försvarsmakten förklarar sig.

En debatt om vegetarisk kost för beväringar har nu alltså blossat upp på högsta nivå. Niinistö (Blå) kräver en förklaring av Försvarsmakten på varför man inför fler vegetariska måltider på menyn.

Ingen armé krigar med kraft från linssoppa och blomkålssmoothie, säger Niinistö till Lännen Media i dag.

- Historiskt har vi nog aldrig ätit så här mycket kött som nu. Tidigare marscherade man nog med hjälp av kolhydrater från spannmål och rotfrukter, säger näringsterapeut Susanna Strandback som är sakkunnig inom kost och hälsa inom Folkhälsans förbund.

Mjölkprodukter serveras hela tiden även framöver

De vegetariska alternativen kommer inte att innehålla fisk, men nog mjölkprodukter eller ägg. Potatis, pasta, soja eller quorn (svampprotein) kan ingå i måltiderna.

I alla garnisoner har det redan länge serverats vegetarisk mat till dem som inte äter kött och vegetariska alternativ har överlag gradvis lagts till i menyerna.

Leijona Catering, som ansvarar för armébespisningen, planerar att från och med i höst bjuda på exempelvis mer sojastrimlor och quorn.

Åtminstone Sannfinländarnas ungdomsavdelning anser att det är ansvarslöst att tvångsmata unga män med soja som höjer estrogenhalterna i kroppen och som till och med påverkar fertiliteten.

Vad ska man tänka om påståendet om att soja sänker testosteronnivåerna?

- Det är nog ingenting man behöver gå omkring och fundera på, det är fråga om så små mängder att det inte påverkar kostrekommendationerna, säger Strandback.

Näringsterapeut: Helt onödig debatt

Försvarsminister Niinistö motiverade sitt missnöje med att citera ett gammalt visdomsord om att armén marscherar på sin mage.

Näringsterapeuten ser politiska förtecken i Niinistös utspel:

- Naturligtvis kan beväringarna marschera på den här maten, det här är en riktigt onödig debatt som blåst upp. Inte är jag heller förvånad över debatten, maten väcker alltid starka känslor hos folk.

Strandback slår fast att det nog inte beror på maten om beväringarna inte orkar marschera.

- Tyvärr är det ju så att många politiker försöker samla billiga poäng genom att uttala sig om mat och näring som de inte vet någonting om, säger Strandback.

Hur påverkar det krafterna att äta vegetariskt?

- I det här fallet handlar det om två måltider i veckan, de äter ju säkert fem gånger per dag om de också har mellanmål. Så det här är ju en liten andel av allt de äter. Nu ska ju maten innehålla ägg och mjölk, energi- och proteinmässigt är det ingen skillnad till om du äter kött, säger Strandback.

Strandback påpekar att det är hälsomässigt och miljömässigt bra att äta mer vegetariskt - variation i kosten är det bästa.

- Om beväringarna inte har krafter att marschera så beror det nog faktiskt inte på maten.

Potatisen höll försvaret på benen under senaste krig

Under det rätt kortvariga vinterkriget 1939 var livsmedelsläget förhållandevis bra och det fanns också kött att tillgå för soldaterna vid fronten.

Källa: Rintamamiesten muonitus Suomessa sotavuosina 1939-1945, Anneli Pranttila

Däremot var läget ett helt annat under fortsättningskriget; världshaven stängdes för importvaror, det blev brist på gödsel, foder och utsäde och sträng ransonering infördes.

Försvaret hölls tidvis på benen tack vare potatis, som finländare uppmanades odla på varje till buds stående plats. Städernas blomlökar fick ge vika för sättpotatis i rabatterna och marthorna lärde husmödrar att odla potatis från groddar på potatisskal i ämbar i stadslägenheterna.

Köttransonerna däremot krympte och krympte under fortsättningskrigets lopp.

Källa: Rintamamiesten muonitus Suomessa sotavuosina 1939-1945, Anneli Pranttila

Hur pass nyttig var kosten som främst bestod av kolhydrater och kött och nästan inga grönsaker under kriget?

- Det var ju mest fråga om kolhydrater, spannmål och olika grötar samt rotfrukter. Historiskt har vi aldrig ätit så här mycket kött som idag, och hela diskussionen nu är helt skrattretande, säger Strandback.

Tillgången på livsmedel förbättrades småningom efter kriget, men helt upphörde ransoneringen först 1954. Under senare hälften av 60-talet var livsmedelsläget redan bra.

Källa: Jalkaväen vuosikirja 1967-1968, Försvarsmakten

Beväringarna klart tyngre än för 25 år sedan

Beväringarnas medelvikt har stigit med sju kilo sedan 1993. Förutom att konditionen försämrats med åren har beväringarnas vikt ökat.

År 1993 vägde kontingenten som ryckte in (födda 1972 och 1973) i medeltal 70,8 kilo och hade ett kroppsviktsindex på 22,3.

Sexton år senare, år 2017, var beväringarnas medelvikt uppe i 77,6 och deras medel-BMI var 24,1.

Finländare äter mer och mer kött

Köttkonsumtionen fortsätter öka i Finland trots att livsmedelsindustrin satsat stort på nya vegetariska produkter; i snitt går det åt 81 kg kött per man i året. Särskilt populärt är broilerkött i de finländska hushållen.

Över 90 procent av finländarna äter kött i någon form även om de säger att de börjat fundera på sitt köttätande.

Sex procent uppger sig leva helt utan köttprodukter och därtill finns två procent veganer.

Försvarsministerns beska kommentar till vegetarisk dag för beväringar: "Ingen krigar med linser och blomkål"

Jussi Niinistö (Blå) vill ha en utredning av Försvarsmakten.