Har du svårt att koncentrera dig? Stäng skärmen och börja handarbeta!

Sambandet mellan händerna och hjärnan är förutsättningen för vår inlärning, betonar hjärnforskaren Minna Huotilainen. Händerna kan också lindra våra självorsakade koncentrationsstörningar i den digitala vardagen.

I vårt samhälle har tid för handarbete och handskrift allt mera ersatts av umgänge med digitala skärmar. Forskningen kan inte ännu med säkerhet säga vilka konsekvenser den här utvecklingen har för oss, men däremot kan forskningen nog tala om varför det också i fortsättningen lönar sig att använda händerna.

– Man kan säga att våra händer är intelligenta. Ungefär en tredjedel av vår kognitiva förmåga finns i händerna, hävdar hjärnforskaren Minna Huotilainen.

Hon betonar att kopplingen mellan händerna och hjärnan är förutsättningen för människans intelligens, och händerna är å sin sida förutsättningen för att vi ska kunna utöva vår intelligens.

Dåligt byta från handskrift till dator

Forskning har kunnat påvisa att inlärningen och minnet har försämrats för dem som övergått från handskrift till datorer. Den långsammare handskriften kännetecknas av att man hinner processa, eller sammanfatta, informationen medan man skriver, vilket samtidigt gör att man tar åt sig information bättre.

Därtill har de som varit vana med handskrift kanske använt en personlig stil för sina anteckningar som ytterligare underlättat inlärningen för dem. Den här processen har visat sig gå förlorad när man övergått till datorer, där skrivandet är snabbare och mera opersonligt.

Däremot finns det inte ännu forskning som visar hur inlärningen sker hos människor som från första början varit vana med att använda olika digitala anteckningsverktyg.

– De kan använda allt från bilder till emojin för att berika sin anteckningar, och då kanske de också processar informationen på ett liknande sätt som de som varit vana att anteckna för hand, säger Minna Huotilainen.

Handgriplig hjälp för koncentrationsförmågan

Förutom en positiv inverkan på inlärningen, hjälper händerna också att förbättra koncentrationsförmågan. I själva verket är koncentrationsförmågan en förutsättning för vår inlärning.

Idag, om någonsin, finns det många utomstående faktorer som konkurrerar om – och framförallt avbryter – vår koncentration. Minna Huotilainen har tillsammans med kollegan Mona Moisala skrivit boken Keskittymiskyvyn elvytysopas, en slags första hjälpen-handbok för koncentrationsförmågan. Den utgår från ett fenomen som den amerikanska läkaren Edward M. Hallowell på 1990-talet kom att kalla för ADT, attention deficit trait. Det handlar om en självorsakad koncentrationsstörning, som inte var så allmän då, men som blivit betydligt vanligare idag.

Många kan säkert känna igen sig i beteendet: Man gör flera saker samtidigt, hoppar i brådskan från en sak till en annan, avbryts konstant – speciellt av smarttelefonen, pauserna uteblir och sömnen blir kort och hackig. Om mönstret upprepar sig i veckor eller månader, kan man hamna in i ett tillstånd då det inte går att koncentrera sig överhuvudtaget. Att läsa en bok från början till slut kan bli en omöjlig uppgift.

– I det här fallet kan till exempel handarbete hjälpa att förbättra koncentrationsförmågan. När man till exempel virkar, krävs det att man koncentrerar sig. Kroppen förstår då att nu ska vi sätta ner oss, ta det lungt och fokusera på det just virkningen, berättar Minna Huotilainen.

I skolan hjälper det också att göra något enkelt med händerna för att bättre kunna koncentrera sig på det som sägs i undervisningen. Man kan rita mönster på papper, fingra på modellera eller snurra på fidget spinnern.

Fördelar med att byta hand

Att överhuvudtaget använda händer är alltså bra för inlärningen och koncentrationsförmågan. Får man då ytterligare fördelar med att träna upp den icke-dominanta handen?

– Åtminstone är det en krävande övning som tvingar en att lösa problem på nya sätt. All motorisk träning ger oss mera kunskap. Om inte annat kan man se övningen av den svagare handen som en försäkring för en situation där man inte längre kan använda sin dominanta hand.

Vänsterhänta smartare – men dör tidigare

Det finns påståenden om att vänsterhänta skulle vara smartare än högerhänta. Svaret finns antagligen att hitta i deras utsatthet under de högerhäntas tyranni.

– Påståendet om smartare vänsterhänta kommer utifrån deras utmaningar i vardagen. Tester har också kunnat bekräfta att de faktiskt i medeltal är mera kreativa och har en bättre förmåga att lösa problem jämfört med högerhänta.

Men det finns tyvärr också en tråkigare sida till att leva som vänsterhänt i de högerhäntas värld:

– Vänsterhänta dör i medeltal tidigare än högerhänta, antagligen på grund av de olyckor som de utsätts för i ett samhälle som är planerat med tanke på högerhänta. I ljuset av det här skulle det vara schysst om vänsterhänta skulle tas mera i hänsyn när man planerar säkerhet i samhället, avslutar Minna Huotilainen.

Efter Nios säsongstart, måndagen den 27 augusti 2018, kl. 21.00 i Yle Fem och Yle Arenan.