Gösen hjälper Dragsfjärden att må bättre

Algerna har lyst med sin frånvaro hela sommaren. Först nu har man sett de första blygsamma blomningarna.

- Du skulle ha kommit i går, då fanns här inga alger. Men man kan inget åt saken, det här är ju realiteten, säger Tryggve Röblom.

Röblom är ordförande i föreningen Daphnia, som under 11 års tid har arbetar för Dragsfjärdens välmående.

Det är faktiskt en hel del alger runt bryggan och längs med stranden där Röblom ska ro ut för att lyfta nät tillsammans med några sjätteklassare som går på lägerskola i Labbnäs den här veckan.

- Det här är ganska lite och har stigit till ytan på grund av stiltjen, det försvinner så fort det blåser lite, säger Röblom.

Den tre kvadratkilometer stora sjön Dragsfjärden är speciell på flera sätt. Dels är det en gammal havsvik som lär ha använts redan på vikingatiden. Dels är vattnet i sjön exceptionellt klart.

- Att ha över fyra meters siktdjup är ovanligt för en insjö. Nu är vattennivån ganska låg på grund av avdunstning och torka, säger Röblom.

Arbetet med sjön långt ifrån färdigt

Redan för sju år sedan började man plantera in gös i sjön som en del av arbetet för att förbättra algläget. Mörtfiskar, som är gösens föda, rör upp mycket av bottensedimentet. Där vilar mycket av de överflödiga näringsämnena.

Genom att introducera gösyngel i sjön hoppades man kunna se en minskning av dessa "skräpfiskar", och så här långt har läget i alla fall förbättrats.

- Det går mot det bättre, men nu ska man inte gå omkring och tro att allt är bra och man inte behöver ta del i verksamheten. Det är nu som det stora arbetet med att åtminstone hålla sjön i det här skicket börjar, säger han.

De äldsta gösarna börjar nå lovlig storlek nu, men Röblom poängterar att man helst inte ska äta upp dessa eftersom man hoppas på att de ska föröka sig naturligt i sjön så småningom.

Är du orolig över att en för positiv medierapportering om sjöns läge gör att folk slutar bry sig?

- Nej, nog får man berätta. Men jag tycker att ortsbefolkningen skulle kunna vara lite mera stolt över sjöns tillstånd. Det är viktigt att se till att sjön hålls frisk också i fortsättningen, säger han.

Eftersom Daphinas finansiering bygger på sina medlemsavgifter hade Röblom gärna sett att fler ortsbor skulle börja betala avgiften som är 15 euro per zon.

- Det är inte så hemskt mycket, och pengarna används sedan till att till exempel köpa in mera gösyngel, informera om vad man kan göra för att förbättra sjöns läge och snart ska vi också gräva ur ett avrinningsområde som har slammat igen, säger han.

Källvattnet fyller på sjön

Övergödningen lägger sig som syrefritt täcke i vattendragens botten, och det är bland annat syrebristen som blir problematisk för livet under vattnet.

Under flera år bidrog kommunen till sjöns välmående med en syreanläggning men den plockades bort 2014. Den var dyr i drift och man är inte säker på om den var nödvändig längre.

Förutom tillrinning från bäckar och diken så sipprar det nämligen ut friskt källvatten på flera ställen runt omkring i sjön.

- Då man simmar ut ett par, tre meter vid "Glois" på andra sidan viken så känner man hur vattnet blir riktigt iskallt eftersom det kommer upp källvatten där, säger Röblom.

Även om algerna ligger vid ytan just nu, så kan även en icke-insatt konstatera att algskiktet är tunt och området där algerna syns är litet.

- Vi gör regelbundna siktmätningar och det har rört sig omkring 3-4 meter djupt. Det är ovanligt och ett ganska otroligt siktdjup i en insjö. Just här vid Labbnäs vill de västliga vindarna ligga på och då samlas algerna här.

Man följer sjöns läge både med blotta ögat från ytan, och genom åren har man också tagit många bottenprover och analyserat vattnet i flera omgångar.

- Förutom att algblomningen har minskat mycket så verkar insjömusslan ha ökat massor, och det är ett bra tecken då de både renar vattnet och lever på sjöns botten.