Dålig laganda under EM oroar landslagsfriidrottarna – ”Jag hade osäkra människor i min närhet”

Finland blev i år för första gången i mannaminne utan en medalj i EM i friidrott. Landslagsstjärnorna efterlyser nu satsningar på att höja lagandan i samband med stortävlingar. Den mentala biten har en enorm betydelse, säger trestegshopparen Kristiina Mäkelä.

Noll medaljer och tre poängplatser. Saldot var Finlands sämsta genom tiderna i ett friidrotts-EM.

Nu talar landslagsidrottare ut för Yle Urheilu. Den gemensamma nämnaren i trestegshopparen Kristiina Mäkeläs, diskuskastaren Sanna Kämäräinens och häcklöparen Annimari Kortes kritik är bristen på laganda.

Ytterligare landslagsidrottare har bekräftat anonymt för Yle att stämningen i landslaget lämnar en del att önska.

– Lagandan saknades totalt. Vi gjorde inget tillsammans som ett lag under EM. Även om det är en individuell gren, så finns det kraft att hämta ur ett lag om man hanterar situationen rätt. Den mentala biten har en enorm betydelse. En liten nyans kan vara en stor sporre, säger Kristiina Mäkelä.

Landslagsfriidrottarna hävdar att det inte skapades någon som helst laganda inom EM-truppen i Berlin.

Tidtabellen var stram och det arrangerades inga gemensamma tillställningar för laget. Idrottarna kom och gick, vilket ledde till att de finländska deltagarna inte lärde känna varandra.

– Jag är oerhört oroad över att lagandan inte anses vara så viktig att man skulle satsa på att höja den under en stortävling, säger Sanna Kämäräinen.

Blixtvisiter i Berlin

Den stora merparten av de finländska friidrottarna reste till Berlin två dagar före sina respektive tävlingar. Man återvände hem på morgonen efter den egna grenens final.

Somliga ville stanna i Berlin längre än så för att heja på sina lagkamrater och skapa internationella kontakter. Enligt friidrottsförbundets träningschef Jorma Kemppainen var det möjligt att stanna i Berlin på egen bekostnad.

Nooralotta Neziris tränare Petteri Jouste berättar för Ilta-Sanomat att det skulle ha kostat 15 000 euro extra att ha truppen i Berlin under hela EM.

Sanna Kämäräinen och Annimari Korte valde att stannade på tävlingsorten på egen bekostnad.

Kämäräinen hävdar att det inte nödvändigtvis krävs extra resurser för att skapa en bättre laganda. Hon förespråkar gemensamma tillställningar och ett gemensamt utrymme där idrottarna kan umgås.

– Det heter ofta att det är viktigt att man har annat än tävlingen att tänka på. Under stortävlingar är det svårt då man inte har något annat utrymme att vistas i än hotellrummet. Tidigare har vi haft vardagsrum där vi kunnat umgås med varandra.

– Det är viktigt att idrottarna känner sig trygga. Att det är lätt att anlända och vara tillsammans.

En del idrottare kände sig ensamma

En del av de finländska friidrottarna upplever att ingen brydde sig om hur de mår under EM.

– Jag märkte att jag hade osäkra och missnöjda människor i min närhet. Det stör koncentrationen inför den egna tävlingen, säger Mäkelä.

Träningschefen Jorma Kemppainen försvarar sig och säger att han jobbade från morgon till kväll. Han hade helt enkelt inte tid att arrangera evenemang för laget.

Han hävdar också att stämningen i den finländska truppen var god. De idrottare som Yle Urheilu har intervjuat påstår, i sin tur, att det inte ens hann uppstå något som kan kallas för laganda.

EM-tävlingarna gav en dålig eftersmak för en del av stortävlingsdebutanterna. Annimari Korte berättar att det fanns idrottare som kände sig ensamma.

– En idrottare vågade inte åka och titta på tävlingarna för hen ville inte vara ensam på stadion.

Klyfta mellan idrottarna och ledningen

Jorma Kemppainen hävdade strax efter EM att lagandan inte är en så viktig aspekt i samband med stortävlingar.

– Friidrotts-EM är en annan slags tävling än Sverigekampen där lagandan måste vara på topp. Det är en endagstävling. Man anländer två dagar före och åker hem dagen efter tävlingen, konstaterar Kemppainen.

Åtminstone en del av de finländska friidrottarna är av annan åsikt. Klyftan mellan lagledningen och idrottarna är djup.

– Jorma har varit trevlig mot mig, men många idrottare träffade honom inte över huvud taget, säger Korte.

– Lagledningen bör ansvara för att förutsättningarna är sådana att idrottarna känner att de är en del av laget, poängterar Kämäräinen.

Kemppainen påminner om att det alltid finns olika åsikter inom ett lag.

– Jag upplever att jag har idrottarnas förtroende. Jag har hört nämnas att det skulle ha varit en atmosfär av rädsla i truppen, men det blev inte tyst då jag anlände till frukostbordet.

Texten baserar sig på Yle Urheilus artikel: Suomalaiset yleisurheilijat kaipaavat muutosta maajoukkueen ilmapiiriin: "Olen todella huolissani"

"Finland har missat tåget" – hård och glädjelös träning hör till det förgångna

Byktvätten efter sämsta EM på över 50 år pågår för fullt.

”Vågade knappt äta frukost” – från slutet, splittrat och dystert landslag till ny svensk framgångssaga

Samarbete och gemenskap kärnan: "Ger en glädje i idrotten".