"Jag kunde inte vara ärlig om den typen av man jag är" - Transpoliklinken i Helsingfors nekar till operationsvård om du varken passar in som man eller kvinna

Flera patienter vid transpolikliniken i Helsingfors vittnar om dålig behandling och att vårdarna agerar "könspoliser". Sedan ett år tillbaka har polikliniken också vägrat ickebinära personer operationsvård. Richard Lampén fick ingen vård på svenska och tvingades ljuga för att övertyga vårdarna om att han var tillräckligt manlig.

- Jag är inte kvinna, vilket var det kön jag blev givet vid födseln. Jag är något annat - det närmaste jag kan identifiera mig som är man. Jag upplever ändå inte mig själv som binära män upplever sig, säger Lampén.

Lampén kom fram till sin identitet i en ung vuxen ålder.

Han satt på ett transseminarium, dit han gått för att höra hur transpersoners ställning såg ut i Finland i dag.

- Då några transpersoner berättade om hur de kommit fram till att de var trans så kände jag igen mig - det var som om de pratade om mig, säger han.

Många obesvarade frågor som han haft inom sig blev plötsligt besvarade och han förstod mycket nytt om sin egen ohälsa.

Lampén lider av kroppsdysfori - han känner att hans kropp inte motsvarar hans identitet.

- Det känns som att du är inne i ett rum som du avskyr. Du kan inte ändra på rummet eller komma bort därifrån. Rummet har fönster och andra som ser in ser dig fel, säger Lampén.

Ingen vård på svenska

Lampén säger att han sökte sig till transpolikliniken i Helsingfors för att få hjälp med sin dysfori.

- Jag stötte på problem med att få vård på svenska. Jag träffade först en sjukvårdare som inte kunde svenska, så vi kommunicerade främst på engelska.

Lampén fick sedan en psykolog som var finlandssvensk.

- Det gick bra, jag fick tala mitt känslospråk.

Men i följande vårdskede, när Lampén skulle få hormonvård, ville varken läkaren eller sjuksköterskan tala svenska.

- Du vill att din vård ska gå bra så du nickar men senare inser du att du inte förstått exakt vad som sades. Det blev sedan flera missförstånd - jag var på fel plats när jag skulle ha ett möte och dylikt, säger Lampén.

En man får inte gilla kosmetik

Under diagnosticeringsprocessen kom läkarna också med märkliga frågor, säger Lampén.

- Det är då de går igenom hela ditt liv och din identitet. De frågade bland annat om hur jag vet att jag är man, ifall min identitet är tillfällig och om jag kommer att vara man om trettio år.

Om du är en man måste du uppfylla vissa, väldigt stereotypa krav - den känslan fick Lampén av läkarens frågor.

- Jag kunde inte vara ärlig om vilken typ av man jag är, så jag tvingades ljuga om mina intressen.

Läkaren frågade Lampén om hans relation till kosmetik.

- Jag är väldigt intresserad av kosmetik men där ljög jag genast, av rädsla för att jag inte ska få rätt diagnos. Jag sade att jag inte är intresserad av kosmetik, säger Lampén.

Problemet är de att de som fått diagnosen som ickebinära inte längre får operationsvård

― Panda Eriksson, ordförande för patientorganisationen Trasek

Lampén betonar att det inte handlar om specifika intressen i sig och att diskussionerna också handlade om andra ämnen.

Han säger att han ändå kände att han måste betona sina binärt maskulina drag för att få vård.

Polikliniken nekar ickebinära könskorrigerande operationer

Flera andra ickebinära personer som Yle Huvudstadsregionen pratat med vittnar om att vårdarna på transpolikliniken försöker sätta in patienterna i en väldigt binär ram.

En person säger att vårdarna rent av agerar "könspoliser" och att många därför låter bli att söka vård mot sin dysfori på transpoliklinken.

Under det senaste året har polikliniken i Helsingfors helt och hållet slutat erbjuda könskorrigeringsoperationer till ickebinära personer.

Många aktivister och organisationer har reagerat på poliklinikens nya linje - bland annat patientorganisationen Trasek, som Panda Eriskson är ordförande för.

- Det finns två transdiagnoser i Finland. Problemet är de att de som fått diagnosen som ickebinära inte längre får operationsvård, på grund av att det inte finns tillräckligt med forskning som visar på dess nytta, säger Eriksson.

Många tvingas därför ljuga för att få den vård de behöver.

- Enligt internationella vårdrekommendationer konstateras det att kroppsdysfori kan vara en livsfarlig situation. Det gör väldigt illa åt psyket, säger Eriksson.

Katinka Tuisku är avdelningsöverläkare vid Mejlans psykiatriska polikliniker. Transpolikliken, som officiellt heter polikliniken för könsidentitetsutredningar, är en del av dem.

Tuisku bekräftar att de inte längre utför könskorrigerande operationer på ickebinära personer.

- Vi har inte tidigare heller haft någon tydlig linje kring könskorrigeringsoperationer för ickebinära eftersom det inte finns forskning som visar att operationsvård fungerar.

Bad social- och hälsovårdsministeriet om ett utlåtande

Transmän och -kvinnor får däremot operationsvård på polikliniken.

En transman- eller kvinna är en person som identifierar sig som antingen man eller kvinna men som givits ett annat kön vid födseln.

- Det finns forskning som visar att könskorrigeringsoperationer fungerar mot transpersoners kroppsdysfori, säger Tuisku.

Det finns ändå inte forskning som tyder på att operationsvård skulle vara skadlig eller inte fungera på ickebinära - det saknas helt enkelt forskning i frågan.

- I världshälsoorganisationens nya diagnosklassificeringar pratas det inte längre enbart om transmän, transkvinnor och ickebinära personer. Det konstateras istället att alla som lider av kroppsdysfori drar nytta av vården, säger Eriksson från Trasek.

Transpolikliniken erbjuder fortfarande hormonell vård och psykoterapi till ickebinära personer med kroppsdysfori.

- Det är allt fler ickebinära personer som söker sig till könskorrigerande operationer. Speciellt oroväckande är det eftersom det gäller unga personer vars identitet ännu håller på att formas. Jag tror att det också finns kulturella orsaker bakom det, säger Tuisku.

"Jag funderar på att fara till Sverige"

Richard Lampén vill få en bröstkorgsoperation. Han är arg på transpoliklinikens nya linje.

- Det är fel beslut. Människor som inte borde ha med andras identitet att göra bestämmer att de inte kan godkänna operationer. Det stör inte någons liv om en annan går igenom en operation som får dem att känna sig bättre.

Lampén säger att han måste försöka övertyga vårdarna om att han har rätt till operationsvård.

- Det ska inte vara mitt jobb. De ska hjälpa mig, det är deras jobb, inte att begränsa vad folk får göra med sina kroppar.

Tuisku från transpolikliniken säger att de är oroliga för att patienterna ljuger till dem.

- Vi hoppas att patienterna är ärliga. Vården är mer riskabel ifall den baserar sig på felaktig information. Min fingertoppskänsla säger också att det är allt fler som ångrat de könskorrigerande operationer de fått.

Eriksson från Trasek säger att några söker sig utomlands för att få vård mot sin kroppsdysfori.

- De far till grannländer eller till norra eller centrala Europa. Det är inget vi som patientförening kan rekommendera men det är tyvärr helt förståeligt.

Lampén säger att han funderat på att fara till Sverige.

- Min pappa har föreslagit det. Han är svensk och i sin frustration har han sagt att jag kunde skaffa svenska papper.

Sverige har en mer progressiv politik i fråga om könsminoriteter, säger Eriksson från Trasek.

- Finland isolerar sig i det internationella fältet i de här frågorna. Det är en skamfläck.

- Om jag upplever många fler stopp i min vårdprocess kan det hända att jag avbryter den och fortsätter i Sverige i stället, säger Lampén.