På besök i Finland: Sherin Khankan - den kvinnliga imamen som bryter patriarkaliska strukturer och reformerar tolkningen av islam
Sherin Khankan grundade en moské i centrum av Köpenhamn. Det är Nordens enda moské med bara kvinnliga imamer (andliga ledare).
Moskén är öppen för alla men under fredagsbönen är den avsedd för för enbart kvinnor.
Sherin Khankan är på besök i Finland och höll i dag en föreläsning på Helsingfors universitet.
Hennes bok - "Kvinnan är islams framtid – en imams kamp" - (boken har inte utkommit på svenska) har nyligen getts ut på finska, och Khankan är speciellt glad över att vara i Finland eftersom hon har en mängd släktingar här.
Sherin Khankans mor är finländska och fadern är syrier. Pappan är flykting från Syrien och familjen är bosatt i Danmark.
Livet är ett lotteri, och allt börjar i familjen
Khankan säger att grunden till hennes engagemang i feministisk islam ligger i barndomen. Hon växte upp i en familj där en kombination av kristendom och islam fick frodas. Hon kände sig älskad och respekterad.
- Livet är ett lotteri. Jag hade turen att växa upp i en familj där jag kände mig trygg. Jag läste Pippi Långstrump och jag visste att jag kunde bli vad som helst.
Khankan betonar betydelsen av uppfostran och utbildning. Hon kunde själv välja sin religion.
- Det förekommer tyvärr en hel del manipulering i familjer.
Khankan blev som ung bekant med den patriarkaliska tolkningen av Koranen och blev småningom aktiv muslim.
Hon forskade och skrev sin avhandling i Syrien där hon också idkade fältarbete.
Då hon fredag efter fredag följde med fredagsbönen började hon fundera på hur det skulle kännas om den stora muftin eller imamen skulle vara en kvinna.
Utmanar den konservativa patriarkaliska linjen
År 2016 öppnade Khankan moskén Mariam. Det är en enkel byggnad som är belägen i centrum av Köpenhamn.
Där hålls fredagsbönen av kvinnor och dit kommer människor som vill prata med en kvinnlig imam. Vid moskén sker också undervisning.
Moskén är en plats för kunskap - inte bara för bön
De imamer som tillåts verka måste ha högskoleutbildning. För Khankan är den teologiska utbildningen viktig. Hon betonar betydelsen av kunskap.
Avsikten är att utmana den konservativa patriarkaliska linjen inom islam, och främja en tolerantare tolkning av Koranen.
- Då man utmanar patriarkaliska strukturer utmanar man också en maktbalans, påpekar hon.
- Vi står hela tiden inför nya utmaningar då vi läser Koranen. Det behövs nya tolkningar - men vi måste stå på en teologisk grund då vi sprider vår kunskap och vårt budskap.
Sherin Khankan vill fostra en ny generation kvinnliga imamer.
Moskéer där kvinnor leder bönen för andra kvinnor finns också på andra håll i världen.
Khankan poängterar vikten av "det enda": Allah är inte hon eller han. Gud vill ha mångfald. Man ska inte utesluta andra.
Var är legitimiteten - och kan man ändra på narrativet?
Khankan påpekar att kvinnors legitimitet då det gäller att verka som imam är den samma som männen har.
Det finns människor som tror att det inte är möjligt att ändra på gamla strukturer, men Khankan konstaterar att det går att ändra på patriarkaliska strukturer; strukturer som finns på alla håll: inom judendomen, kristendomen och andra religioner - och inom familjen.
Allt förblir vid det gamla - tills någon börjar ändra på det
- Allt förblir vid det gamla tills någon börjar ändra på det. Aktivism leder till förändringar, säger Sherin Khankan.
- Också profeten Mohammed stödde jämställdhet och lät kvinnor leda bönen. Det var hans efterträdare som började förvanska hans idéer.
Det finns mycket okunskap
- Det är vårt ansvar att föra människor tillbaka till jämställdheten - till islams rötter!
- Det är bara att skaffa sig kunskap. Det är inte en könsfråga. Det växer upp en ny generation som behöver den här kunskapen.
- Vi håller på att få en allt starkare legitimitet. Och vi har sammanställt nio teser som vi hoppas att ska få fotfäste i den muslimska världen, konstaterar Khankan.
Hon påpekar också att det är viktigt att inte blanda ihop kultur och religion. Den sammanblandningen sker ofta och kan lätt användas i manipulativt syfte.
- Vi måste "kunna"vår religion så att vi inte blir manipulerade. Man får inte låta religionen bli ett vapen. Någon kanske säger "det där är emot islam" - trots att det handlar om till exempel nationell identitet.
Det behövs andlig rådgivning - äktenskap och skilsmässa de två stora problemen
Khankan säger att hennes huvudsakliga jobb i moskén är att ge råd. Hon tar dagligen tar emot kvinnor som behöver andligt stöd och terapi.
- Det är mycket viktigt att att du kan hjälpa den människa som kommer till dig, betonar Khankan.
Äktenskap, skilsmässa, sexualitet - och misshandel - är stora frågor som är svåra att klara av utan stöd.
Blandäktenskap är en svår fråga
I religiösa familjer tillåter man inte att en muslimsk kvinna gifter sig med en person från en annan religion.
En man kan däremot nog välja att gifta sig med en kvinna som har en annan religion.
- I Mariam-moskén ordnar man samtal om den här sortens frågor. Vi söker en lösning och vi ordnar förrättningar där en kvinna med muslimsk bakgrund kan gifta sig med en man som inte är muslim.
Khankan är ute efter att få till stånd en kombination av civil vigsel och muslimsk förrättning i Danmark.
Skilsmässa också ett stort dilemma för kvinnan
Skilsmässa kan vara mycket komplicerat för en muslimsk kvinna.
En muslimsk man kan lätt beviljas skilsmässa, men för en kvinna är det svårt att få igenom en skilsmässa. Normen i den patriarkaliska strukturen är att inte ge kvinnan rätt till skilsmässa.
- Enligt dansk lag är det naturligtvis möjligt för en muslimsk kvinna att beviljas skilsmässa - men inte på det andliga, psykologiska och religiösa planet.
I Mariam-moskén får kvinnor hjälp med att få en islamsk skilsmässa.
- I synnerhet då våld är med i bilden måste en kvinna få stöd så att hon kan skilja sig. Många muslimska kvinnor är tyvärr fångade i en relation präglad av våld.
Det är också möjligt att göra upp kontrakt om skilsmässofrågor men det ska göras innan äktenskapet ingås. Alla kvinnor känner inte till det här, och alla kvinnor inser inte heller då de är nyförälskade att det kan vara nödvändigt med en sådan klausul.
Sherin Khankan beundras globalt och ses som en inflytelserik person.
Arbetar också med kvinnor som har utsatts för våld
Sherin Khankan har också grundat en organisation som hjälper personer som har utsatts för för psykiskt våld. Både män och kvinnor kan delta i samtalen.
Hon har också organiserat självhjälpsgrupper i Danmark.
- Människor som utsätts för andligt förtryck behöver hjälp för att kunna hantera sina känslor. Det psykiska våldet lämnar inga spår utåt, påpekar Sherin Khankan.
Islamofobin blomstrar
För Sherin Khankan är det viktigt att bekämpa den växande islamofobin.
Enligt henne finns det en hel del människor som ogillar reformer - som inte vill få in ett nytt narrativ.
- För de människor som vill se islam som en primitiv, krigisk och patriarkalisk religion som förtrycker kvinnor utgör vi en utmaning. Vi - kvinnliga imamer - och sättet att tänka i våra moskéer kan kännas farligt för dem.
En kontroversiell person
Sherin Khankan är en kontroversiell person - men inte bara som kvinnlig imam utan också för att hon vill reformera islam med en feministisk agenda.
Inom islam ser man inte heller med blida ögon på de nya kvinnliga imamernas framgång.
- Men vi hade faktisk en mäktig imam från Indonesien på besök. Och han välsignade vår verksamhet.
Terrororganisationen IS har ingenting att göra med islam
En person i publiken ställde följande fråga: Följer terrororganisationen IS Koranen?
- IS skapar en egen version av islam. Det var en ickemuslimsk ingenjör som startade hela rörelsen. IS har ingenting att göra med islam.
Majoriteten av muslimerna är reformister
Sherin Khankan säger att hon försöker sätta sig in i de faror som finns.
- Man hör ju ofta folk säga: Islam är det största hotet mot västerlandet. Men jag håller nyanserade föreläsningar och vill få bort hotbilderna. Och vi söker samarbete inom islam.
- Vi står inte i opposition till islam. Vi vill att det ska råda respekt och vi vill skapa ett alternativ.
Khankan påpekar att majoriteten av alla muslimer är reformister.
- Vi måste hitta alternativ till extremismen. Vi vill fokusera på det andliga och det goda. Sådant får en dominoeffekt.
Hur ser du på frågan om huvudduk för barn? Måste en 7-åring bära hijab (huvudduk som täcker håret, halsen och axlarna)
- Nej - det ska ett barn inte behöva göra. Beslutet att bära sjal ska komma från en själv.Fråga från publiken under föreläsningen på Helsingfors universitet
(Föreläsningen ordnades av projektet Stig In! Astu Sisään! Come In! Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och Folkhälsan Utbildning Ab.)
Se här Mikaela Weurlanders dokumentär om imam Sherin Khankan
