Efter sex år som heltidsidrottare är Sandra Eriksson tillbaka på skolbänken – satsar på ny distans: "Jag vill inte göra samma misstag igen"

En fantastisk säsong. På fel sträckor. Efter två raka söndriga säsonger är Sandra Eriksson tvungen att ta upp studierna för att få friidrottsbudgeten att gå ihop. Men hon kan även ha hittat sitt framtida yrke.

Sandra Eriksson var ett av de största blåvita glädjeämnena under öppningsdagen av friidrottskampen mot Sverige i Tammerfors.

Hon mosade sitt personliga rekord och vann 5000 meter i sitt första lopp på distansen på fem år. På 1500 meter några timmar senare orkade hon inte längre än till en femte plats, men dagen som helhet blev trots det rejält på plus.

– 5000 var en jättestor överraskning, jag hade verkligen noll självförtroende inför loppet. Jag har tränat väldigt, väldigt lite i flera veckor och var kanske inte jättetaggad på att alls vara med. Därför valde jag också att springa två grenar, för att köra allt eller inget, berättar Eriksson.

Hon har nu stafett-FM och något enstaka landsvägslopp kvar av en spräcklig säsong. En andra på raken.

Fantastisk säsong – nästan

Eriksson genomgick en häloperation hösten 2016 och i fjol blev det endast fyra tävlingar, varav ingen på paradsträckan 3000 meter hinder. Förberedelserna inför denna säsong bromsades upp av en belastningsskada i foten och hon blev rejält efter i träningstidtabellen.

Hon försökte skynda sig tillbaka i hinderform – och det straffade sig.

– Problemet var att jag i princip inte sprungit hinder på två år och sen försökte jag köra jätteintensivt i en månad för att komma i skick. Träningen gick bra men det blev lite för mycket för ryggen med alla hopp.

Eriksson har radat upp hoppingivande resultat längs med sommaren på sidodistansernas sidodistanser. Däremot misslyckades de fyra EM-gränsjakterna på 3000 meter hinder och 1500 meter.

– Jag har gjort personbästa två gånger på tio kilometer (landsväg), två gånger på 800 meter, två gånger på fem kilometer (ena bana, ena landsväg) och träningen har gått bra mellan tävlingarna, räknar IK Falken-löparen upp.

– Så egentligen tycker jag att det nästan varit en fantastisk säsong. Det är bara att just när det borde ha gått som bäst, så har det gått som sämst. Så blir det ibland när man inte kunnat träna helt normalt.

Främst då otur?

– Jag tror kanske inte det finns otur i idrott, utan det är väl mera oflyt i så fall, svarar Eriksson med ett leende.

Fokuserar på 1500 meter

Nu riktar den elvafaldiga mästerskapslöparen blickarna mot nästa säsong. Hon har lärt sig av misstagen och kommer inte att stressa sig tillbaka till 3000 meter hinder.

Istället väljer hon att gå in i säsongen med en helt ny plan.

– Min tanke just nu är att jag ska ta ett år som jag fokuserar på 1500 meter. Jag vill inte göra samma misstag att jag kör hinder igen innan kroppen är redo. Men jag har kollat att det är möjligt att kombinera 1500 och hinder på VM, så antagligen kommer jag att köra både och.

Känner du dig tillfreds med att skippa hinder en säsong till?

– Nä, inte egentligen, men jag känner ju samtidigt att jag inte vill starta ett hinderlopp igen och känna att kroppen inte alls funkar. Förhoppningsvis kan jag träna hinder hela vintern och i så fall springer jag också hinder nästa år, men fokus kommer ändå att vara på 1500 meter.

Är du lika motiverad på att satsa vidare?

– Absolut! Nu har jag ändå märkt hur bra det kan gå också med så lite träning som jag gjort, så får jag nu ett helt år kan det bli hur bra som helst.

Utbildar sig till tränare

Förutom grenvalet sker också en annan stor förändring i Sandra Erikssons liv. De svåra säsongerna har lett till att hon tappat stödpengar och fyrk behövs för att kunna fortsätta satsa.

29-åringen började därför förra veckan en tränarutbildning på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, där Eriksson är bosatt.

– Framför allt behöver jag studiestöd, för det här funkar inte längre. Men det är också en utbildning jag länge velat gå, så jag tänkte att jag provar nu och så ser vi om det funkar att kombinera med träningen, säger Eriksson som är optimistisk.

– Klart det kommer att vara ovant, jag har varit idrottare på heltid i sex år, men det finns extra mycket stöd för elitidrottare där och träningsmöjligheterna runt skolan är helt fantastiska.

Är tränare också något du tänker dig som en framtida karriär?

– Jo, absolut. På sistone har jag mer och mer känt att jag varit med om ganska mycket under de senaste tio åren och jag känner att jag har ganska mycket jag kan föra vidare, menar Eriksson.

– Så jag hoppas jag ska kunna jobba som tränare i framtiden. Det kanske inte heller är det lättaste yrket att leva på, men det är åtminstone nånting jag känner att jag vill.

Enorm rekordslakt av Sandra Eriksson – Finlands herrar i överraskande landskampsledning: "Massor med fina prestationer"

Damerna ligger under med åtta poäng inför dag 2.

Nu är Sandra Eriksson tillbaka: ”Har varit med om mycket jag inte ens vill prata om”

Hinderlöparen: Jag har verkligen saknat det här.