Utredning: Fyra av fem österbottningar beredda att rösta i ett landskapsval - var femte kan tänka sig ställa upp som kandidat

Enligt en utredning av österbottningars inställning till landskapsvalet och fullmäktige kan nästan en femtedel av de tillfrågade tänka sig ställa upp som kandidat. Men forskaren Thomas Karv säger man ska ta siffrorna med en nypa salt.

Även om det ännu är oklart ifall det alls blir någon landskapsreform har Stiftelsen för kommunal utveckling (KAKS) gjort en utredning av österbottningars inställning till ett eventuellt landskapsval.

Enligt utredningen kan var femte österbottning tänka sig att ställa upp i ett landskapsval ifall hen blir tillfrågad. Fyra av fem tycker det är mycket eller ganska viktigt att rösta i ett landskapsval.

I en jämförelse med intervjuade från övriga landet är siffrorna ganska liknande, med något färre som tycker att det är viktigt eller ganska viktigt att rösta i hela landet.

Enbart 122 österbottningar har intervjuats i utredningen och felmarginalen är nio procent, men intervjuade från hela landet är över 6 000 och där är felmarginalen en procent.

Statsvetare: Ögonbrynshöjande siffror som ska tas med en nypa salt

Thomas Karv, som forskar i politiska attityder och politiskt förtroende vid Åbo Akademi, säger att det är ögonbrynshöjande siffror som man ska ta med en nypa salt.

- När man går närmare in på siffrorna kommer man snabbt ner på jorden igen och märker att österbottningarna inte är så extremt positiva till att ställa upp i ett landskapsval som rubrikerna vill få det till.

Enligt utredningen är det en procent som väldigt gärna skulle ställa upp i landskapsvalet ifall de blev tillfrågade och 18 procent som ganska gärna skulle ställa upp.

Karv säger att alla partier är medvetna om hur svårt det är att fixa fram goda kandidater till alla politiska val under rådande omständigheter.

- Jag tror att partierna själva kommer skratta lite när de ser dessa siffror, för realiteten är något helt annat.

- För vem är villig att ställa upp i ett val där man för det första inte vet om det blir av och för det andra inte vet vad man faktiskt kommer besluta om.

Valdeltagandet sjunker när det kommer till kritan

I utredningen frågar man också hur viktigt man tycker att det skulle vara att rösta i ett landskapsval. 43 procent tycker det är mycket viktigt och 36 procent säger att det är ganska viktigt.

Karv tror ändå inte vi kommer få se ett valdeltagande på närmare 80 procent i ett landskapsval.

- I samma utredning säger också 90 procent att de tycker det är viktigt att rösta i riksdagsval och lite färre att rösta i kommunalval. Men i senaste riksdagsvalet var röstningsprocenten 70 procent och i förra kommunalvalet runt 60 procent.

- Så när fyra av fem säger att de tänker rösta innebär det ändå att det är 20-30 procent lägre i praktiken.

Många har ingen åsikt om landskapsvalet

Utredningen visar inte enbart på ett stort intresse för landskapsvalet i Österbotten. Överlag verkar det nämligen finnas fler österbottningar som inte har någon åsikt om landskapsvalet eller landskapsfullmäktige, jämfört med övriga landet.

Även om Karv är kritisk till resultatet säger han att utredningen i väldigt grova drag kan vara riktgivande för österbottningarnas inställning till landskapsvalet. Han säger också att den största bekräftelsen han får från utredningen är att folk inte riktigt känner till landskapsvalet.

- Jag tycker det är en trend som går i utredningens figurer att folk vet inte helt enkelt. Det är ganska jämnt mellan folk som är för och emot, men största andelen vet inte och kan inte ta ställning. Och det tror jag svarar ganska bra på hur attityderna i Österbotten generellt är gentemot landskapsvalet. Man vet inte vad det faktiskt kommer innebära.

Karv tror ändå att landskapsvalet intresserar de som känner till mer om landskapsreformen.

- De som har en åsikt vet att landskapen kommer ha hand om vården, vilket är en väldigt viktig sak för människor.