Tre dåliga år har satt sina spår i böndernas välbefinnande: ”Många börjar tappa motivationen”

Hårt arbete och liten belöning, det är vardag för många bönder i Svenskfinland. De tuffa kraven gör att många jordbrukare mår dåligt – och att levebrödet hänger på något så okontrollerbart som vädret gör inte saken bättre.

Vädret har inte varit bönderna nådigt de senaste åren. Den utbredda torkan har lett till att årets skörd är den sämsta på hela 2000-talet, enligt en rapport från Pro Agria.

Det här blir det tredje dåliga skördeåret i rad – och det har satt sina spår också i böndernas mående.

– Visst påverkar det väldigt negativt. Det har ett direkt samband med både motivationen, orken och hur man upplever glädje över att utföra sitt arbete, säger Susann Rabb, ansvarig för den svenskspråkiga delen av projektet "Ta hand om bonden".

– Många känner en jättestor frustration, man satsar stora insatser och gör sitt allra bästa för att allt ska bli så bra som möjligt men sedan ställer vädret till det, förklarar hon.

Mycket möda – liten belöning

Ta hand om bonden-projektet inleddes vintern 2017 som en del av statens krispaket till jordbruket. Syftet med satsningen är att hjälpa lantbruksföretagare som befinner sig i svåra situationer.

Det är så hemskt många som knyter näven och tänker att jag ska nog klara mig. Det är fel att tänka så för om du tar kontakt i ett tidigare skede och ber om hjälp finns det ofta flera utvägar

― Susann Rabb

Sedan projektet drog igång har Rabb besökt fler än 150 gårdar och fått ge råd gällande bland annat generationsväxlingar, parrelationer, ork och sjukdom.

De vanligaste problemen som kommer fram i diskussionerna med jordbrukarna handlar ändå om ekonomi och motivation.

– De känner inte att deras jobb värdesätts. Bönder hör till dem som arbetar allra mest men i slutändan får minst. Det är en sak som många nämner, att man börjar tappa motivationen för att utföra det här arbetet. Man får ingen vinst för att man kämpar och försöker sitt bästa, säger Rabb.

”Affärerna borde ta sitt ansvar”

Lantbrukets lönsamhet har varit pressad i flera år. Regeringen är medveten om problemet och har i sitt budgetförslag anvisat 86,5 miljoner euro för att lätta på böndernas börda. Den här summan räcker ändå inte för att få bukt med lönsamhetskrisen.

– Om man vill att vi ska ha bönder och egen matproduktion i Finland borde man verkligen ta tag i saken och affärerna borde känna sitt ansvar och betala bönderna ett pris så att bonden kan leva och få en skälig ersättning för arbetet som görs. Det tror jag skulle inverka väldigt positivt på måendet ute på gårdarna, säger Rabb.

Att det är handeln som dikterar vad som säljs och till vilket pris är också ett stort stressmoment för de finländska jordbrukarna. Många upplever det som orättvist att affärerna tar in utländska produkter som de kan sälja billigt.

- Om vi i Finland har sådana krav som vi har som gör att det blir dyrare att producera, då tycker jag att också affärerna kunde ta sitt ansvar och inte ta in en massa utländska varor som pressar ner priset på våra fina produkter. Det är också missvisande mot konsumenterna.

Be om hjälp i tid

Det Rabb ändå tycker är positivt är att man äntligen har börjat tala om böndernas mående.

Ta hand om bonden-projektet kommer att fortsätta åtminstone till slutet av 2019 och regeringen har föreslagit tilläggsfinansiering för ytterligare ett år.

Vi har världens finaste produkter och bönderna är envisa här i vårt land så visst tror jag att det finns en god framtid

― Susann Rabb

Hon hoppas att finländarna skulle bli bättre på att tala om hur de mår och våga be om hjälp.

– Det är så hemskt många som knyter näven och tänker att jag ska nog klara mig. Det är fel att tänka så för om du tar kontakt i ett tidigare skede och ber om hjälp finns det ofta flera utvägar istället för att det går så långt att någon annan dikterar vad som måste göras.

Och även om det finns många problem inom jordbruket har Rabb inte tappat hoppet.

– Vi har världens finaste produkter och bönderna är envisa här i vårt land så visst tror jag att det finns en god framtid, säger hon.