Forskning: Finländare tillbringar fortfarande största delen av sin vakna tid stilla

Vuxna sitter eller ligger i medeltal nästan nio timmar under dagen, och barn och unga i nästan åtta timmar. Många är så lite aktiva att de riskerar sin egen hälsa.

Rekommendationen för fysisk aktivitet i Finland är att motionera i minst 150 minuter i veckan med måttlig intensitet, eller 75 minuter med hög intensitet.

Endast en femtedel av finländarna rör på sig åtminstone så här mycket. Det framkommer i en ny undersökning av UKK-institutet som Undervisnings- och kulturministeriet publicerade på torsdagsmorgonen.

– Den moderna urbana livsstilen uppmuntrar inte till tillräcklig motion på daglig basis. Allt fler bor i städer och behöver till exempel inte promenera så mycket, konstaterar Tommi Vasankari, som är en av skribenterna bakom den nya motionsrapporten.

Han tillägger ändå att det finns flera lyckade motionsprojekt i vårt land som sporrar folk till att motionera mer.

Skillnader mellan olika grupper

I Finland rör män i medeltal på sig mer än kvinnor, och yngre mer än äldre.

– Barn och unga är mer aktiva under veckan än på veckoslutet. Mängden motion minskar och stillasittandet ökar kraftigt ju äldre en person blir, kommenterar specialforskare Pauliina Husu.

Men också barn och unga tillbringar den mesta av sin vakna tid stilla. De rör på sig i måttlig eller hög intensitet i mindre än två timmar per dag.

Vuxna rör samtidigt på sig mindre än en timme per dag på ett “energiskt” sätt.

Det verkar ändå inte ha skett några större förändringar i vuxnas fysiska aktivitet och stillasittande sedan år 2011.

I rapporten påpekas det att lägre fysisk aktivitet till exempel kan öka risken för flera livsstilssjukdomar, sänka livskvaliteten, göra det svårare att klara sig bra i skolan, och minska på äldre personers förmåga att klara sig hemma.

Världshälsoorganisationen WHO varnade också tidigare den här veckan, i en intervju med Svenska Yle, för riskerna med att vara alltför fysiskt inaktiv.

Mer exakta mätningar

Den färska finländska studien har mätt den faktiska fysiska aktiviteten med hjälp av särskilda aktivitetsmätare. Det har gjort det möjligt att se tydligt under vilka tider på dygnet folk rör på sig.

– När man vet det här kan det så småningom ge olika aktörer nya insikter om hur man kunde få finländarna att motionera mer, säger Vasankari.

Tidigare nationella motionsrapporter har byggt på självrapporterade data, vilka anses vara mindre pålitliga, till exempel eftersom folk kan uppge att de motionerar mer än vad de i själva verket gör.

Undersökningar av finländarnas fysiska kondition och aktivitet har brukat publiceras ungefär vart femte år.

Europeiska data ska ge ny kunskap

Samtidigt samlar forskare också som bäst in data om den fysiska aktiviteten i tjugo EU-länder genom att låta deltagare bära aktivitetsarmband.

– Det kommer att ge mer pålitlig information om hur fysiskt aktiva folk i olika europeiska länder är. Och det här kan komma att skriva om internationella studier på det här området, och ge nya oväntade resultat, tror Vasankari.

EU-forskningen koordineras av UKK-institutet i Finland och datainsamlingen väntas avslutas i mitten av nästa år.