Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Från 2018
Porträttbild på Minna Levälahti.
Bildtext Minna Levälahti jobbar som mediespråkvårdare på Svenska Yle.

Man kan kila i väg för att hämta någon, men kan man kila i kön för att hinna söka någon i tid? Mediespråkvårdaren Minna Levälahti reder ut när kila, hämta och söka är finlandismer.

När studenterna har återvänt till studieorterna och barnen har vant sig vid läxor igen, brukar föräldrarna till yngre barn falla in i samma kommunikationsmönster som före sommarlovet. Nu består de viktigaste vardagliga samtalen återigen av att ”lämna”, ”hämta”, ”föra” och ”skjutsa”.

”Kan du hämta henne på skolgården klockan tre så att hon hinner äta innan jag skjutsar henne till träningen?” kan det låta.

Att hämta betyder att man beger sig i väg till en plats och tar med sig någon eller något därifrån tillbaka eller till en annan plats.

Att hämta innebär exempelvis att en pappa åker från jobbet till daghemmet, ser till att det egna barnet – efter att ha klättrat i alla klätterställningar och rutschat tre gånger till och hoppat i fem vattenpölar – sätter sig i bilen så att de kan åka hem tillsammans. Då har pappan hämtat barnet, inte “sökt barnet”.

Att söka betyder att leta. Det har hänt sig att föräldrar har varit tvungna att söka efter sina barn på daghemsgården, men vanligen hämtar de sina barn.

Morgonen därpå kan pappan alltså inte “hämta sitt barn till dagis” utan han lämnar barnet på dagis, går med barnet till dagis eller skjutsar barnet till dagis.

När han efter det fortsatt till jobbet bärande på en kasse med äpplen, för att ingen i familjen orkat koka mera mos eller baka fler äppelpajer, har han inte “hämtat äpplen till jobbet” utan tagit dem med sig.

På hemvägen kilar han in på posten för att hämta ut ett paket, men kön är alldeles för lång för att han ska hinna hämta barnet i tid. Han kan ju inte gärna gå före de andra i kön.

Att tränga sig före i stället för att kila

På många håll i Svenskfinland lär man sig att inte ”kila i kön”. Det här kila uttalas antingen med k-ljud eller med tj-ljud och i båda fallen med långt i-ljud. Det är ett direkt lån från det finska verbet “kiilata”. På finska betyder kiilata dels att föra in som en kil, dels att tränga sig förbi i en kö.

Det standardsvenska verbet kila, uttalat med tj-ljud, betyder också att föra in som en kil, men det kan även betyda att förflytta sig snabbt och lätt. Som pappan gjorde när han snabbt skulle uträtta ett ärende på posten.

Om man vill använda ett standardsvenskt uttryck för att “kila i kön” hjälper det inte med att uttala kila med tj-ljud. Det är sällan rätt att “kila i kön”, och om någon vill påtala det kan man ta till uttryck som “träng dig inte förbi i kön”, “gå inte före i kön”, “håll dig i kön” eller “ställ dig längst bak i kön”.

Visst kan man också kombinera verbet kila med kö, om personerna i kön står så tätt att man måste kila in sig när man tränger sig före: “Han försökte kila in sig mellan Bo och Per, som alltid stod och brottades i matkön.”

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?

Diskussion om artikeln